Civilekonomerna nämner i den senaste undersökningen att den största andelen (44 %) av ekonomistudenter med examensår 2011 valde att ta kandidatexamen. Detta är också det minimikrav som revisionsbyråerna har när de söker revisorsassistenter att rekrytera. Enligt studievägledaren för civilekonomprogrammen på Umeå universitet väljer ungefär en femtedel av studenterna på programmet att ta ut en kandidatexamen. Den huvudsakliga anledningen till att de studenter som läst redovisning på C-nivå väljer att läsa tre år är att de får jobb på revisionsbyråer. För att ett fjärde år på Umeå universitet ska attrahera blivande revisorsassistenter behöver således redovisnings- och revisionsinriktningen på avancerad nivå erbjuda något som efterfrågas av de blivande revisorsassistenterna och revisionsbyråerna. Studiens huvudsakliga syfte har varit att utveckla kursen Accounting Auditing and Control utifrån blivande revisorsassistenters, revisorsassistenters och revisorers perspektiv. För att uppnå detta har vi genomfört sammanlagt tretton semistrukturerade intervjuer med respondenter inom respektive grupp. Blivande revisorsassistenterna har i huvudsak fått bidra med sina uppfattningar om undervisningsmetoder, examinationssätt och kursinnehåll, medan revisorsassistenternas medverkan har syftat till att skapa en förståelse för hur utbildningsgrad påverkar förväntningar på yrket, arbetsuppgifter, ingångslön samt ämnesspecifika och generiska kunskaper hos dessa. Revisorerna har skapat förståelse för i vilken omfattning Accounting Auditing and Control utvecklar efterfrågade och förväntade generiska samt ämnesspecifika kunskaper hos revisorsassistenter. Vi har funnit att revisorerna inte förväntar sig att nyanställda revisorsassistenter ska kunna någonting om revision inför anställningsstart, men att det är till fördel om arbetssökanden har inblick i ämnet. När det kommer till kunskaper är det grundkunskaper inom redovisning som förväntas av revisorsassistenterna. Kursens första moment, Advanced financial statement analysis and valuation, är inte ett moment vars innehåll anses väsentligt för det dagliga arbetet som revisorsassistent. Vad gäller undervisningsupplägg har mer praktiska uppgifter med verklighetsförankring efterfrågats av samtliga respondentgrupper. De blivande revisorsassistenterna uttryckte även önskemål om att under kursens fjärde moment, Advanced auditing, få en större inblick i en revisors dagliga arbetsuppgifter. Excel är ett verktyg som används mycket i arbetslivet och borde således läras ut av universitetet i större omfattning än idag. Denna studie är av intresse för studenter, revisionsbyråer samt Umeå universitet.

Titel: Nya utbildningskrav – Hur påverkas rekryteringen? En kvalitativ studie omde nya utbildningskravens påverkan på rekryteringen av revisorer Författare: Emelie Eriksson, Paulina Frykholm och Oscar Hermodsson Handledare: Linus Axén och Rickard Wilhelmsson Nyckelord: Revisor, professionsteori, revisorsutbildning, revisionskvalité, kompetens,rekrytering, revisorsteam Bakgrund: I takt med omvärldsförändringar som globalisering, teknisk utveckling och nya regler för finansiell och icke-finansiell rapportering, står den traditionella revisorsrollen inför en förändring och revisionsbranschen behöver anpassas utefter detta. Den 1 juli 2018 ändrade Revisorsinspektionen utbildningskraven för att bli auktoriserad revisor. De nya utbildningskraven innebar att från tidigare omfatta totalt åtta år med akademisk och praktiskutbildning, till de nuvarande kraven på sex år med akademisk och praktisk utbildning. Man tar även bort kravet att man ska ha en kandidatexamen inom huvudområdet företagsekonomi. Med de nya kraven kan huvudområdet vara inom valfritt ämne men behöver innehålla vissa obligatoriska områden. De sänkta kraven har lett till reaktioner från olika håll. Exempelvis menas det att de sänkta utbildningskraven kan gynna revisorsbranschen på kort sikt, men att det finns en risk att revisionens kontrollfunktion och förtroendet för branschen försvagas. Dessutom menas det att de nya utbildningskraven påverkar revisorernas professionella karaktär och yrkets status kan riskera att försämras liksom revisionskvaliteten. Å andra sidan argumenteras det för att det ger en bredare bas för rekrytering då framtidens revisorer kan behöva kompetenser som tidigare saknats samt att attraktionskraften till yrket kan öka. Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur rekryteringen av revisorer påverkats av denya utbildningskraven utifrån aspekterna utbildning, kompetens och team. Metod: Studien utgår från en kvalitativ forskningsstrategi där semistruktureradeintervjuer användes som datainsamlingsmetod. Den deduktiva ansatsen tillämpades i första hand med inslag från den induktiva. Slutsats: Uppsatsens resultat visar att de nya utbildningskraven har gjort det enklare att kunna bli auktoriserad revisor utifrån ett akademiskt perspektiv. Likaså påvisas även att revisionsbyråerna har ett större urval av potentiella framtida revisorer som kan rekryteras till byråerna till följd av de nya utbildningskraven där flera utbildningsbakgrunder med olika kompetenser ges möjlighet, vilket anses som positivt enligt respondenterna. Utifrån respondenterna föredras grundläggande kunskaper inom ekonomi ochredovisning då dessa kunskaper utgör en god grund för att lyckas inom yrket. Vidare konstateras det att personliga egenskaper är det som väger tyngst vidrekrytering av revisorer i jämförelse med utbildning och tidigare erfarenheter. Dessutom anses den praktiska utbildningen vara det som väger tyngst för att så småningom bli auktoriserad revisor genom godkänt slutprov.De kompetenser som anses lämpliga för en kandidat beskrivs vara att manhar en god social kompetens och att man har en god analytisk förmåga. / Title: New Education Requirements – How is the Recruitment Affected? A Qualitative Study on the Impact of the New Educational Requirements on the Recruitment of Auditors Authors: Emelie Eriksson, Paulina Frykholm and Oscar Hermodsson Supervisors: Linus Axén and Rickard Wilhelmsson Keywords: Auditor, profession theory, auditor education, audit quality, competence, recruitment, audit teams Introduction: As the world changes in consequences of globalization, technological development and regulations in financial and non-financial reporting, the traditional role of auditor is facing a change and the industry of auditing demands to adapt accordingly. On July 1, 2018, the Swedish Inspectorate of Auditors changed the educational requirements to become an authorized auditor. The new educational requirements implied that from previously including a total of eight years of academic and practical education, to the current requirements of six years of academic and practical education. Also, the requirement to have a bachelor’s degree in the main field of business administration has been removed. With the new requirements, the main field can be in any subject but it demands to contain a certain of mandatory topics. The lowered requirements have led to various reactions from different sides. For example, it is believed that the lowered education requirements may benefit the audit industry in the short term, but there is a risk that the audit’s control function and trust towards the industry will be weakened. In addition, it is believed that the new educational requirements affect the professional character of the auditors as well as the status of the profession are at risk of deteriorating and likewise the audit quality. On the other hand, it is argued that it provides a broader base for recruitment as future auditors may need skills that previously were lacking and the attractiveness of the profession may increase. Purpose: The purpose of the study is to investigate whether the recruitment of auditors has been affected by the new educational requirements based on the aspects of education, competence and team. Method: The study is based on a qualitative research strategy where semi-structured interviews were used as a data collection method. The deductive approach was primarily applied with elements from the inductive approach. Conclusion: The results of the thesis show that the new educational requirements have made it easier to become an authorized auditor from an academic perspective. Likewise, it is also shown that the audit firms have a larger selection of potential future auditors who can be recruited to the firms as a result of the new educational requirements, where multiple educational backgrounds with different competences are given the opportunity, which is considered as positive according to the respondents. Based on the respondents, basic knowledge in economy and accounting is preferred as this knowledge constitutes a good basis for succeeding in the profession. Furthermore, it is stated that personal characteristics are the single most important factor which matters the most when recruiting junior auditors in comparison to education and previous work experience. In addition, the practical training is considered to be the most important factor to become an authorized auditor by passing the final exam. The competences that are considered as suitable for a candidate are described as having good social skills as well as having good analytical skills.