Undersökningen syftar till att ta reda på hur väl några elevers uppfattning av sin egen förmåga i problemlösning överensstämmer med deras prestation och resultat vid problemlösning i grupp vid ett tillfälle. Undersökningens urval bestod av åtta elever i årskurs tre och har genomförts med hjälp av elevenkäter samt en observation. Utifrån undersökningens tre frågeställningar presenteras resultaten, som bland annat visar att eleverna uppskattar sin förmåga att lösa problem som relativt god men även att deras uppfattning av sin förmåga att lösa problem i grupp inte riktigt stämmer överens med resultaten från observationen.

Denna studie syftar till att ta undersöka vilka olika lösningsstrategier elever i årskurs 2 använder då de får ett rikt matematiskt problem. Metoderna som används för att undersöka detta är ett elevtest med ett rikt matematiskt problem och intervjuer av några elever. Respondenterna valdes utifrån sina lösningsförslag på testet. Det som visar sig i resultatet är att 24 av 25 elever väljer att använda sig av strategin och representationen rita. Andra representationer som var vanligt förekommande var att genomföra operationer det vill säga räkna.

Syftet med studien är att identifiera och analysera rika matematiska problemuppgifter i ett vanligt förekommande läromedel för årskurs 6. Studien ämnar även att, genom intervjuer med undervisande matematiklärare, undersöka om och hur lärares undervisning utmanar elever med fallenhet för matematik. Läromedelsanalysen genomförs utifrån tre teoretiska ramverk. I syfte att identifiera de rika matematiska problemen används Taflins kriterier för ett rikt matematiskt problem. För att synliggöra det matematiska innehållet i de rika problemen används det variationsteoretiska begreppet lärandeobjekt tillsammans med Pólyas faser för problemlösning. Pólyas fyra faser används dessutom för att analysera lärares undervisning i problemlösning, kopplat till elever med fallenhet för matematik. Resultatanalysen synliggör att det utvalda läromedlet innehåller flera rika matematiska problem samt att det, i dessa, finns ett varierat matematiska innehåll. Resultatanalysen visar dessutom att de lärare, som deltagit i studien genom intervjuer, bedriver en undervisning som är gynnsam för samtliga elever, och därmed också elever med matematisk fallenhet. Studiens resultat bidrar till en ökad medvetenhet om vad som kännetecknar rika matematiska problem. Därtill bidrar studiens resultat också till en ökad insikt om hur undervisningen kan bedrivas i syfte att utmana samtliga elever, med särskilt fokus på elever med fallenhet för matematik

Matematikundervisningen i svensk skola har som uppgift att ge elever kunskap för att formulera och lösa problem. Matematikämnet är till sin art såväl kreativt som reflekterande och problemlösande.Undervisningen ska främja värderandet och användandet av olika strategier, metoder och resultat.Eleverna ska möta geometriska former och mönster och uppleva deras inneboende estetiska värden. Det har visat sig att matematikämnet är det ämne där undervisningsinnehållet till stor del utgår från tryckta läromedelsböcker. Matematikämnet är fortfarande ett så kallat ”tyst” ämne där diskussioner och möjlighet till differentiering genom inkludering saknas. Rika matematiska problem kan möjliggöra för en differentierad undervisning då de är utformade för att passa olika nivåer. De rika problemen är utmanande, har en låg ingångtröskel och ger alla en möjlighet att känna sig färdig meden uppgift. Denna studie undersöker uppgifter i tre läromedelsserier i matematik, avgränsat till området area inom geometri för årskurs 6. Indelning i kategorier har tillämpats såväl för studiens kvantitativa som kvalitativa delar. Resultatet visar att av de areauppgifter som läromedelsböckerna innehåller är det ytterst få som utgörs av rika matematiska problem. Resultatet visar också attmajoriteten av de rika matematiska problemen i läromedlen är av liknande karaktär. Samtliga läromedel i studien har dock som mål att erbjuda samma typ av matematiskt innehåll men på olika nivåer. Slutsatsen kan dras att läromedlen – åtminstone inom areaområdet – går miste om en del av de inkluderande och differentierande möjligheter som rika matematiska problem kan ge.

Previous research showed that the use of laboratory materials, cooperative learning or rich mathematical problems promotes problem solving teaching and has a significant role in student learning. That is why the intention of this study was to investigate how the three concepts are used in problem solving teaching and how they can promote this type of mathematics teaching. In order to produce results for the purpose of the study, eight interviews were conducted with eight active primary school teachers to answer the following questions: 1) How do teachers describe their use of laboratory material, cooperative learning and rich mathematical problems in problem-solving teaching? 2) What opportunities and difficulties do teachers see with the use of these concepts? The results showed that the integration of laboratory material in the form of everyday materials, pedagogical materials and digital materials in problem solving teaching has a positive impact on students' problem solving skills and contributes to increased interest in mathematics teaching. It also appeared that the use of these materials enables the students to understand the abstract mathematical content in a clear way. The results of the study showed that the use of cooperative teaching is beneficial for students' development in problem solving. Through this way of working, the students' participation and activity in the classroom is strengthened and increased, which contributes to the students being able to achieve a desired result together. The results analysis clarified that the use of certain criteria for rich mathematical problems are important and necessary to be met in problem solving, while other criteria may be difficult to meet. But previous research showed that all seven criteria for rich math problems are necessary in problem solving tasks.