Bakgrund: Vid investeringsbeslut är informationsinsamling ett viktigt moment däraktieanalytikers rapporter visat sig vara en primär källa till finansiella data sominvesteringsbeslut fattas på. Tidigare forskning pekar samstämmigt åt att träffsäkerhetenhos aktieanalytiker är begränsad. Finansvärldens definition på osäkerhet, bristen påförutsägbarhet av framtida utfall, indikerar på ett samband mellan ökad osäkerhet ochförsämrad träffsäkerhet. De svenska hushållens ökade intresse för investeringar i svenskaaktiebolag gör den begränsade träffsäkerheten till ett mer påtagligt problem. Syfte: Syftet med studien är att analysera effekten av marknadsosäkerhet påträffsäkerheten i aktieanalytikers riktkurser för svenska aktiebolag samt effektensutveckling över tid.Genomförande: Genom en kvantitativ metod baserad på en deduktiv ansats analyserasmarknadsosäkerhetens effekt på aktieanalytikers träffsäkerhet. Studien bygger påsekundära tidseriedata från den svenska marknaden och har med hjälp av GARCHmodellering tagit fram betingad volatilitet för OMXS30 indexet för att mäta nivån avmarknadsosäkerhet på den svenska börsen. Marknadsosäkerhetens effekt på ritkursernasträffsäkerhet analyseras via regressionsanalyser för fyra olika tidshorisonter. Denberoende variabeln är absoluta procentuella prognosfel i riktkurser och den oberoendevariabeln är betingad volatilitet tillsammans med kontrollvariablerna marknadsrisk,storleksrisk, värderisk och momentum. Slutsats: Prognosfelet i aktieanalyser påvisar ett signifikant positivt samband medmarknadsosäkerhet. Resultaten visar på att marknadsosäkerheten har en signifikant effektpå prognosfelet, där en högre nivå av marknadsosäkerhet leder till att prognosfelen ökar.Denna effekt är signifikant på kontemporär nivå, samt på 3 och 6 månaders horisonter.Effekten av marknadsosäkerhet är som störst på kontemporär nivå och avtar ju längretidshorisonter vi kollar på.

Background: Previous studies show that recommendations accuracy partly can be explained by numerous variables. Prior research leave out several variables, which based on theoretical support, may have a connection with accuracy, such as the cash flows’ volatility. Based on the DCF-model’s structure, accuracy of target prices is assumed to have a positive relationship with companies that have stable cash flows. Purpose: The purpose of this thesis is to analyze the accuracy of stock analysts' target prices and their connection with stable cash flows. The purpose of the study is also to analyze the role of less highlighted variables’ relationship with the accuracy of target prices, in combination with earlier investigated variables. Completion: Including less highlighted variables is supported by theory about corporate valuation, where cash flows’ volatility is the main focus of this study. The accuracy of the target prices is analyzed by regression analysis for three time horizons, where the dependent variable is the absolute margin of error and the dependent variables are represented by the explanatory factors that the study examines. The relationships are estimated by OLS, due to the fact that data are unbalanced. Conclusion:  Stock analysts’ target prices present relationships with numerous of the variables examined in the study. The strongest relationships with the accuracy of target prices are shown by cash flows’ variation, the number of stock analysts, goodwill in terms of total capital and companies’ size. The results show that companies with stable cash flow have a positive relationship with the accuracy of target prices, which supports the theories of the DCF-model for valuation of companies with stable cash flow. The estimations show that the accuracy of target prices also is explained by other factors than those this very study investigates. The results show that the accuracy is higher for shorter time horizons. / Bakgrund: Tidigare studier finner att prognosers träffsäkerhet delvis kan förklaras av flertalet variabler. De variabler som studeras i tidigare forskning visar bitvis på tvetydigheter och utelämnar flertalet variabler som utifrån teoretiskt stöd kan ha ett samband med träffsäkerheten, som exempelvis kassaflödens volatilitet. Utifrån DCF-modellens uppbyggnad antas riktkursers träffsäkerhet ha ett positivt samband med bolag som har stabila kassaflöden. Syfte: Studiens syfte är att ekonometrisk analysera träffsäkerheten i aktieanalytikers riktkurser och söka systematiska förklaringsfaktorer till avvikelser mellan riktkurser och de faktisk realiserade kurserna. Fokus ligger på att, i kombination med tidigare undersökta variabler, analysera tidigare mindre uppmärksammade variablers så som kassaflödens samband med riktkursers precision.   Genomförande: Från teori kring bolagsvärdering hämtas stöd för mindre belysta faktorer som kan tänkas påverka riktkursers träffsäkerhet, där kassaflödens volatilitet är studiens huvudsakliga fokus. Riktkursernas träffsäkerhet analyseras via regressionsanalys för tre olika tidshorisonter, där beroendevariabeln är den absoluta felmarginalen i riktkursen och de oberoende variablerna representeras av företagens kassaflöden och övriga påverkansfaktorer som identifierats i tidigare forskning. Studien bygger på data från den amerikanska aktiemarknaden. Slutsats: Aktieanalytikers riktkurser uppvisar samband med flertalet av de variabler studien undersöker. Starkast samband med riktkursers träffsäkerhet visar kassaflödens variation, antalet aktieanalytiker, goodwill i termer av totalt kapital och bolags storlek. Resultaten visar att bolag med stabila kassaflöden har ett positivt samband med riktkursers träffsäkerhet. Detta ger stöd åt DCF-modellens teorier vid värdering av bolag med stabila kassaflöden. Skattningarna visar att riktkursers träffsäkerhet även förklaras av andra faktorer än de som studien undersöker. Resultaten visar att träffsäkerheten är högre för kortare tidshorisonter.

Bakgrund: Affärspressen publicerar dagligen rekommendationer och riktkurser från aktieanalytiker och dess analyser kan anses ligga till grund för investeringsbeslut hos såväl privata som institutionella investerare. Aktieanalytikers förmåga att prognostisera aktiekurser är ett outforskat område med endast ett fåtal publicerade studier på variabeln riktkurs. Tidigare studier fokuserar på att utvärdera träffsäkerheten i prognoserna men få av dessa bidrar till förståelse kring vad som påverkar prognosfelens storlek. Syfte: Syftet med studien är att analysera aktieanalytikers förmåga att prognostisera framtida aktiekurser. Genomförande: Studiens deduktiva ansats gör att resultat från tidigare studier ligger till grund för formulering av forskningsfrågor och utformning av tänkbara påverkansfaktorer för träffsäkerhet. Träffsäkerheten i riktkurserna analyseras via regressionsanalys där det absoluta prognosfelet är beroende variabel medan de formulerade påverkansfaktorerna är förklarande variabler. Vidare studeras en eventuell närvaro av överoptimism i prognoserna genom att undersöka fördelningen av det relativa prognosfelet via T-test. Resultat: Aktieanalytikers riktkurser påverkas av flertalet faktorer, där ett bolags storlek och beta uppvisar tydligast samband med träffsäkerheten. Variablerna uppvisar ett positivt samband med träffsäkerheten i prognoserna. Indikationer återfinns på att aktieanalytiker inte agerar fullständigt rationellt och att psykologiska påverkansfaktorer kan förekomma. Köprekommendationer influeras av en överoptimism medan säljrekommendationer uppvisar en överdriven pessimism. / Background: On a daily basis, the business press publishes stock recommendations and earnings estimates that stock analysts’ produce. These recommendations can be viewed as an integral part of both private and institutional investors’ investment decisions. Stock analysts’ ability to predict stock prices is an unexplored area with only a few studies on the variable target price. Previous studies focus on evaluating the accuracy of the forecasts but few of them contribute to the understanding of which factors influence the size of the forecast errors. Aim: The aim of the thesis is to analyze stock analysts’ ability to predict future stock prices. Completion: A deductive approach is used which allows the formulation of research questions and the identification of possible influencing factors on accuracy to be derived from previous studies. The accuracy is analyzed using regression analysis, where the absolute forecast error is the dependent variable while the formulated influencing factors are used as explanatory variables. Furthermore an analysis of the relative forecast errors is conducted to examine whether overoptimism influences the forecasts. This is carried out by examining the distribution of the relative forecast errors using T-tests. Results: Stock analysts’ price targets are influenced by several of the examined factors. A company’s size and its beta value exhibit the strongest influence on target price accuracy. The variables display a positive relationship with the accuracy of the forecasts. The results indicate that stock analysts’ do not act completely rational and that psychological biases may affect the target prices. Buy recommendations are influenced by an overoptimism whereas sell recommendations show an exaggerated pessimism.

Bakgrund: Internationell forskning pekar nästan samstämmigt på ett systematiskt problem med att aktieanalytiker regelbundet misslyckas med att publicera korrekta riktkurser. Aktieanalytikerna tenderar att övervärdera aktier, och deras prognoser stämmer sällan. I litteraturen har det funnits ett antal variabler som samvarierar med den bristande träffsäkerheten. Ett ökat intresse av att handla svenska aktier gör problemet mer påtagligt på den svenska aktiemarknaden. Brister i aktieanalytikernas träffsäkerhet är ett relativt outforskat område på svenska börsnoterade bolag, varför det blir relevant att undersöka. Kunskapsbidraget kan nyttjas av privata och institutionella investerare som har ett intresse av svenska aktier. Syfte: Syftet med studien är att undersöka och analysera träffsäkerheten hos aktieanalytiker när det gäller riktkurser för svenska börsnoterade bolag. Studien syftar också till att undersöka hur olika variabler så som storlek, tillväxt, betavärde, kapitalstruktur, branschtillhörighet och implicit avkastning relaterar till prognosfelet på riktkurserna. Metod: Genom en kvantitativ metod baserad på en deduktiv ansats testas samband mellan aktieanalytikers träffsäkerhet och ett antal variabler som tidigare har påvisats i litteraturen. Paneldata från en sekundärkälla bygger upp studiens empiriska material och potentiella samband mäts med regressionsanalyser för tre olika tidshorisonter. Den beroende variabeln är det absoluta prognosfelet på publicerade riktkurser, och de förklarande variablerna är storlek, tillväxt, betavärde, kapitalstruktur, branschtillhörighet och absolut implicit avkastning. Vidare analyseras eventuell överoptimism hos aktieanalytikerna med hjälp av det relativa prognosfelet och t-tester. Resultat: Studien finner att aktieanalytiker systematiskt misslyckas med att korrekt prognostisera riktkurser på svenska börsnoterade bolag, och det genomsnittliga prognosfelet är 28% efter tre månader, 31% efter sex månader och 36% efter tolv månader. Vidare finner studien att träffsäkerheten är bättre för stora bolag, bolag med låg tillväxt och vid låg absolut implicit avkastning. Resultaten pekar på en systematisk överoptimism då aktiekurserna övervärderas i en mycket hög utsträckning. / Background: International research almost unanimously points to a systematic issue with equity analysts regularly failing to publish accurate target prices. Stock analysts tend to overvalue stocks, and their forecasts are rarely correct. The literature has identified correlations between the lack of accuracy and several variables. Increased interest in Swedish stocks intensifies the problem on the Swedish stock market. The lack of accuracy is a relatively unexplored area on Swedish listed companies, which makes it relevant to study. The knowledge contribution can further benefit private and institutional investors with an interest in Swedish stocks. Purpose: The purpose of the study is to examine and analyze the accuracy of equity analysts in predicting target prices for Swedish listed companies. The study also aims to examine how different variables such as size, growth, beta value, capital structure, industry, and implied return correlates to forecast error of target prices. Methodology: By employing a quantitative method based on a deductive approach, relationships between equity analysts' accuracy and a set of variables previously identified in the literature are tested. Panel data from a secondary source constitute the empirical material of the study, and potential correlations are measured using regression analysis for three different time horizons. The dependent variable is the absolute forecast error of published target prices, and the explanatory variables are size, growth, beta value, capital structure, industry, and absolute implied return. Furthermore, potential over-optimism among equity analysts is analyzed using the relative forecast error and t-tests. Results: The study finds that equity analysts consistently fail to accurately forecast target prices for Swedish listed companies, with an average forecast error of 28% after three months, 31% after six months, and 36% after twelve months. Furthermore, the study finds that accuracy is higher for large companies, companies with low growth, and when the absolute implied return is low. The results indicate a systematic over-optimism, as stock prices are significantly overvalued.

Background Equity research analysts publish reports containing recommendations and target prices for stocks. A lot of research has been carried out on the subject of accuracy in earnings per share forecasts. Studies have also been made regarding target price accuracy on different markets and for bigger companies. This study concerns the target price accuracy on the Swedish market and for companies from the lists OMX Stockholm Small Cap-, Mid Cap- and Large Cap. The difference from earlier studies is therefore the focus on target price accuracy difference between large and small companies. Aim The aim of this thesis is to analyze the target price accuracy on the Swedish market and compare this accuracy between big and small companies to see if there is any connection between company size and target price accuracy. Completion The study has been conducted with a quantitative method and a deductive approach. Data for 98 companies on the Swedish market has been collected to be able to calculate the absolute forecasting error for three, six- and twelve-month horizons. The absolute forecasting error is then analysed through a regression to be able to see if there is any connection between the absolute forecasting error and the variables beta, difference between highest and lowest target price, difference between target price and actual price, market capitalization, sales, trading volume and volatility. The accuracy has also been studied by looking at if the target price has been reached during the same time horizons. Results The results of this study show that the ratios of achieved buy recommendations and hold recommendations are higher for constituents of OMX Stockholm Large Cap whilst sell recommendations are more often achieved for OMX Stockholm Small Cap and OMX Stockholm Mid Cap constituents. Most differences are statistically significant at least at a 5% level of significance. The regressions show that at three and six-month horizons a higher Beta and trading volume leads to a smaller absolute forecasting error. Increased discrepancy, absolute target price potential, market capitalization, sales and volatility lead to a higher absolute forecasting error. At a twelve-month horizon, the absolute forecasting error has a positive relationship with discrepancy, absolute target price potential, market capitalization, trading volume and volatility. Beta and sales show a negative relationship with the absolute forecasting error. / Bakgrund Aktieanalytiker publicerar ofta rapporter innehållandes riktkurser och rekommendationer. Det har gjorts många studier på ämnet träffsäkerhet för vinst per aktie prognoser. Det har även gjorts studier på riktkursträffsäkerhet på andra marknader samt främst för stora bolag. Denna studie behandlar riktkursträffsäkerheten på den svenska marknaden för företag från listorna OMX Stockholm Small Cap- , Mid Cap- och Large Cap. Skillnaden från tidigare studier är alltså att fokus ligger på skillnader i riktkursträffsäkerhet mellan små och stora bolag. Syfte Syftet med denna studie är att beräkna aktieanalytikers träffsäkerhet avseende riktkurs på den svenska aktiemarknaden och jämföra denna träffsäkerhet mellan större och mindre bolag för att se om den skiljer sig åt. Genomförande Studien har genomförts med en kvantitativ metod och deduktiv ansats. Data för 98 bolag på den svenska marknaden har samlats in för att beräkna det absoluta prognosfelet för perioderna tre, sex och tolv månader efter utgiven riktkurs. Detta prognosfel har sedan undersökts genom regressioner för att se om det finns ett samband med variablerna beta, diskrepans mellan högsta och lägsta riktkurs, absolut kurspotential, marknadsvärde, omsättning, handelsvolym och volatilitet. Dessa variabler har valts då de visat skilja sig signifikant mellan stora och små bolag. Träffsäkerheten har även undersökts genom att analysera om aktiekursen någon gång uppgår till riktkursen under samma tidsspann som för det absoluta prognosfelet. Resultat Resultatet i denna studie visar att andelen uppnådda köp-och behållrekommendationer är högre för bolag tillhörande OMX Stockholm Large Cap medan säljrekommendationer uppnås oftare för bolag tillhörande OMX Stockholm Small Cap och OMX Stockholm Mid Cap. De flesta skillnaderna är statistisk signifikanta vid minst 5% signifikansnivå. Regressionerna visar att på tre samt sex månaders sikt leder högre Beta och handelsvolym till mindre absolut prognosfel. Ökad diskrepans, absolut kurspotential, marknadsvärde, omsättning och volatilitet ger ett högre prognosfel. På tolv månaders sikt uppvisar diskrepans, absolut kurspotential, marknadsvärde, handelsvolym samt volatilitet ett positivt samband med absolut prognosfel. Beta och omsättning har ett negativt samband.