I denna studie analyseras bilderböcker med fokus på hur riskfylld lek och maktrelationer skildras. Analyserna sker med hjälp av narratologiska begrepp. Viktiga begrepp i analysen av bilderböckerna, utöver riskfylld lek, är makt, motstånd och förhandling. Tidigare forskning visar att riskfylld lek är gynnsam för barnens både fysiska och kognitiva utveckling och deras förmåga att bedöma risker. Analysen är en kvalitativ bilderboksanalys med syfte att belysa hur riskfylld lek och barns självständighet gestaltas i bilderböcker för barn i förskoleålder. Det framkom att den riskfyllda leken gestaltas på olika vis i de olika bilderböckerna, men med ett övergripande tema där leken är lustfylld för barnen. I de analyserade bilderböckerna är i vissa fall de vuxna inte närvarande, när de vuxna finns med i berättelserna så har de övergripande ett negativt synsätt kopplat till de risker barnen möter i leken. Att arbeta pedagogiskt med samtal och aktiviteter kring litteratur som gestaltar riskfylld lek kan medföra att representationerna i bilderböckerna samt i de normer barn och pedagoger möter i förskolan skulle kunna ändras för att bättre överensstämma med utbildningsteori och barns egna erfarenheter. Samtalen, med fokus på ämnen som riskfylld lek, makt och delaktighet kopplat till förskolans verksamhet, kan möjliggöra för barn att genom dessa samtal påverka sin egen situation. / This study looks at how “risky play” and children’s independence is portrayed in picture books aimed at children ages 3-6. The picture books are analyzed using narratological concepts, focusing on how power relations are portraited. Some of the key concepts dealt with in the analysis, in addition to risky play, are power, resistance and negotiation. Research shows that risky play in ECEC is important for children to develop not only physically, but also their cognitive development and ability to assess risks. Although it was concluded that risky play is portraited in different ways in the books analyzed, an overarching theme of the play portraited as joyful was identified. In some of the picture books analyzed, adults were absent throughout. When the adults were included in the stories, they generally had a negative view on the potential risk children face in risky play. By working pedagogically in ECEC with conversations and activities around literature that portrays risky play, representations could shift to better align with educational theory and children’s own experience. The conversations, with a focus on topics such as risky play, power and participation connected to the ECEC context, can enable adults and children to, through conversations, give the children the opportunity to influence their own situation in the ECEC settings.

Syftet med studien är att öka kunskapen om förskollärares uppfattningar av riskfylld lek i förskolans utemiljö. Utifrån våra egna tidigare erfarenheter, när vi har varit verksamma i förskola, har vi sett och upplevt att säkerheten hos pedagogerna tar överhand när barnen vill utforska riskfylld lek. Vi har även sett att riskfylld lek är ett underforskat ämne nationellt och det behövs mer forskning.  Studiens forskningsfrågor handlar om vilka uppfattningar förskollärare har om riskfylld lek samt vilka möjligheter och dilemman som framträder i förskollärarnas uppfattningar om den riskfyllda leken. I studien används en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare. Utifrån intervjuerna och analys med en fenomenografisk analysmodell har fyra olika uppfattningar om riskfylld lek framkommit. De olika uppfattningarna är vikten av att barnen ska utmana sig i leken, att barnen ska lära sig i leken, pedagogernas alternativ till riskfylld lek samt pedagogernas rädsla för att barnen ska skada sig. Det framkommer i resultatet att förskollärarna är medvetna om fördelarna som riskfylld lek kan bidra med till barnens utveckling. Risken för skada väger över och kan istället leda till att förskollärarna hellre begränsar barnens riskfyllda lek. Möjligheterna som visas utifrån förskollärarnas uppfattningar är att det är av vikt att barnen har närvarande pedagoger och att det finns olika sätt hur pedagoger är närvarande i barnens lek. Dilemma som framkommit är att förskollärarna anser att ekonomin begränsar dem i möjligheterna till att skapa och utveckla en utmanande utemiljö för barnen. Ett annat dilemma som visas är att stora barngrupper påverkar den riskfyllda leken för att pedagogerna känner att de inte alltid räcker till för att barnen ska kunna få utforska den riskfyllda leken. / The aim of this study is to enhance understanding regarding preschool teacher’s perceptions of risky play in the outdoor environment of preschools. Based on our own previous experiences while actively participating in preschool activities, we observed that educators prioritize safety when children seek to engage in risky play. We have also noticed that risky play is a relatively under-researched topic nationally, highlighting the need for further investigation. The study uses a qualitative method, utilizing semi-structured interviews with eight preschool teachers. Based on these interviews, and analysis with a phenomenographic analysis model four distinct perception of risk play emerge. These includes the significance of children challenging themselves in play, children learning through play, pedagogue’s consideration of risky play as an alternative, and the pedagogue’s concerns about potential injures to children. The results indicate that preschool teachers are aware of the benefits that risky play can contribute to the children's development. However, the fear of injury tends to outweigh these benefits, leading preschool teachers to lean towards limiting children's engagement in risky play. The possibilities based on the pre-school teacher’s perceptions indicate the importance of having pedagogues present for the children, and that there are various ways in which pedagogues can engage in the children's play. A dilemma that emerged is that preschool teachers believe financial constrains limit their ability to create and develop a stimulating outdoor environment for the children. Another dilemma highlighted is that large groups of children impact the risky play because educators feel they may not always be sufficient to supervise the children adequately in exploring such activities.