Spelling suggestions: "subject:"fotojournalistik"" "subject:"brottsjournalistik""
1 |
“Det där kunde ju lika gärna en robot ha skrivit” : En studie om publikens uppfattningar av Mittmedias textrobot i kontrast till den mänskliga journalistenKorsgren, Jennifer, Ejefalk, Mathilda January 2018 (has links)
Vi kommer i denna uppsats bidra till en ökad kunskap om hur journaliststudenter samt övrigastudenter upplever artiklar skrivna av Mittmedias textrobot i kontrast till artiklar skrivna aven mänsklig journalist. Vi har undersökt om dessa studenter kan urskilja en robotskrivenartikel från en mänskligt skriven artikel utifrån kategorierna trovärdighet, läsvänlighet ochkvalité. Vi kommer även undersöka om resultaten av detta skiljer sig mellan de två olikagrupperna av studenter.Vi har genom kvantitativa enkätundersökningar samt i kvalitativa fokusgrupper genomsamtalsintervjuer, kunnat analysera studenternas svar. Totalt fick deltagarna läsa fyra artiklar.De första två saknade bylines och var skrivna av antingen en mänsklig journalist eller enrobotjournalist. De övriga två artiklarna innehöll en byline, där två experimentgrupperexponerades för manipulerade bylines och två kontrollgrupper exponerades för artiklarnaskorrekta bylines. Detta för att se om författaren av texten påverkade deltagarnas åsikter.Resultaten visar att deltagarna upplevde den robotskrivna artikeln som mer trovärdig ochmänniskan som mer läsvänlig när författaren inte var presenterad. I grupperna där artikelnsbyline fanns med oavsett om den var manipulerad eller inte, kunde vi se i både enkätsvarenoch i samtalsintervjuerna att roboten upplevdes mer partisk. Deltagarna var generellt setthårdare i sin bedömning av artikeln de trodde roboten skrivit och mer förlåtande till artikelnde trodde att en människa skrivit.
|
2 |
Kan AI agera journalist? : En undersökning av GPT-4:s förmåga att generera nyhetsartiklarJanouch, Jacob January 2023 (has links)
Den här uppsatsen undersöker artificiell intelligens (AI):s förmåga att producera nyhetsartiklar, vad bristerna och styrkorna med AI-genererade artiklar är samt vilka etiska problem som finns med att implementera AI i journalistiska processer. Mer specifikt har GPT-4, som i skrivande stund är en ny men kraftig språkmodell, använts för att generera artiklarna som undersökts. I studien har sex deltagare blivit exponerade för totalt nyhetsartiklar varav fem var AI-genererade och fem var mänskliga. Deltagarna har sedan, utan att få veta vem som skrivit artiklarna, fått uttrycka sina tankar och känslor om artiklarna och AI-genererade nyheteröverlag i syfte att öka förståelsen för hur artiklarna upplevdes. Resultatet från undersökningen visar att deltagarna överlag hade svårt att identifiera vilka artiklar som var genererade av AI. Ofta gissade de att en människa hade skrivit texten, fast den var AI-genererad. Detta varierade dock något mellan texterna. Vissa av de AI-genererade artiklarna hade brister som gjorde att deltagarna kunde identifiera dem som icke-mänskliga. Exempel på brister var att de innehöll upprepningar, konstiga formuleringar, upplevdes som opersonliga eller innehöll politiskt vinklade budskap. De innehöll även faktafel. De AI-genererade artiklarna kunde dock, trots vissa brister, ofta övertyga läsarna om att de var skrivna av en människa. Ett inslag som visade sig vara särskilt effektivt var förekomsten av antropomorfiska, eller mänskliga inslag i artiklarna. Mot undersökningens slut fick deltagarna frågan hur de ser på att eventuellt läsa AI-genererade nyheter i framtiden. Deras åsikter visade sig vara blandade - vissa var positiva till att läsa algoritmiskt genererade nyheter men vissa var också skeptiska. Slutsatsen som kan dras utifrån litteraturstudien i kombination med resultatet från undersökningen är att även om generativ AI som GPT-4 är på god väg mot att kunna generera språkmässigt passerbara nyhetsartiklar, bör beslut om att implementera tekniken noga övervägas, inte minst på grund av de etiska problem som kan uppstå när AI agerar journalist.
|
Page generated in 0.2871 seconds