Företag hittar ständigt nya sätt att arbeta genom olika strategier. En ny sådan strategi kallas extrem tjänstefiering som innebär att företag går från att sälja fysiska produkter, till att sälja funktionen av en produkt. Istället för att exempelvis sälja en borrmaskin, säljer man antal borrhål som maskinen producerar. Denna nya strategi har växt till ett nytt fenomen som företag börjat implementera i sina affärsmodeller. Detta fenomen har till stor del studerats inom området för innovation och miljö, men redovisningsaspekten av strategin saknas helt. I och med att det är ett relativt nytt sätt att arbeta har inga studier gjorts inom ämnet för redovisning, samt finns det inget specifikt regelverk som behandlar detta fenomen. Studiens syfte formulerades därför till att beskriva revisorers tolkningar av avtal som innefattar extrem tjänstefiering samt analysera problematiken som uppstår med detta och se hur normgivare förhåller sig till den problematiken. För att kunna besvara studiens syfte valdes följande frågeställningar; 1) Hur anser revisorer i Sverige att noterade företag bör redovisa avtal som innefattar extrem tjänstefiering? 2) Vilken redovisningsproblematik anser revisorerna uppstå med denna typ av avtal? Och 3) Hur förhåller sig normgivare till den identifierade redovisningsproblematiken för denna typ avtal? Genom en kvalitativ metodansats består empirin av totalt en intervju med ett företag som arbetar med extrem tjänstefiering, sex revisorer samt två normgivare inom redovisning i Sverige. Studiens resultat visar på att extrem tjänstefiering bör redovisas genom att kostnadsföra avgiften löpande. Den största problematiken som framkommer i studien är jämförbarheten av de finansiella rapporterna. Extrem tjänstefiering verkar redovisas på ett helt annat sätt än andra liknande affärsstrategier. Det efterfrågas en tydlighet kring hur denna problematik ska lösas, men studiens resultat visar på att huruvida ansvaret för den tydligheten bör ligga hos normgivarna eller revisorerna är de båda parterna oense om. Revisorerna efterfrågar förändring från normgivarnas sida, medan normgivarna anser att de befintliga regelverken är tillräckliga och att det är upp till de redovisningsansvariga att vara tydliga i sin redovisning och upp till revisorerna att vara tydliga i sin bedömning. / Companies are constantly trying to improve their business models by implementing new strategies. A new strategy that recently has become popular is called product service systems (PSS). This phenomenon is when companies instead of traditionally selling and buying physical products, now is selling or buying the function of a product. For example; instead of selling a drilling machine, the company sell the produced holes per hour that the machine is capable of making. This phenomenon has been studied mostly within the area of innovation and sustainability, but no studies has yet been written with an accounting perspective. There is no existing standard that regulate this specific business strategy, hence there is a lack of knowledge of this subject in an accounting perspective. Therefore we compiled the following purpose of this study to be; describe auditors interpretations and the assessments of business contracts that are involving PSS and also analyze the problems that come with it. We also want to highlight the norm setter’s view of the identified problems. To be able to answer the given purpose we decided to compile the following research questions; 1) How should a PSS contract be reported in the financial reports according to auditors in Sweden? 2) What accounting problems, regarding PSS contracts, does the auditors raise? 3) How does Swedish norm setters in accounting view the identified problems? Through a qualitative method the empirical chapter consists of a total of one interview with a PSS company, six auditors and two norm setters. The results of the study show that PSS should be expensed in the financial reports. The most important problem appears in the comparability between companies financial reports. PSS is being treated differently from other similar business strategies in the financial reports. There seems to be a need for clarification surrounding PSS contracts. The results show that there is a contradiction on whether that clarification should come from the norm setters or the auditors. The auditors claims that the norm setters should create and publish distinct guidelines on the topic, aiming for all auditors to make an equal assessment. While on the other hand the norm setters rather think that the existing standards are enough and that it is the auditors or the accountant’s responsibility to be transparent in the financial reports. Through transparency the norm setters believe that comparability between companies can be achieved.

Artificiell intelligens överträffar alltmer mänsklig arbetskraft och detta skapar oro över att redovisningsekonomernas arbetsuppgifter kommer ersättas helt. Covid-19 har tvingat organisationer till distansarbete och i samband med det har implementeringen av digitala verktyg har ökat. Frågan är hur detta har påverkat redovisningsekonomer? Studier syftar till att undersöka och skapa förståelse för hur redovisningsekonomernas yrkesroll förändrats. Studiens syfte har besvarats genom ett samspel mellan teori och insamlad empiri från 12 redovisningsekonomer samt tre experter inom digitalisering. Studiens resultat visar att krisen har tvingat redovisningsekonomerna till ett mer digitalt arbetssätt i samband med att distansarbetet ökat. Resultatet visar att redovisningsekonomerna uttrycker osäkerhet inför den framtida rollen och rädsla för att bli av med sitt arbete. Studien konstaterar att osäkerhet och rädsla grundas i okunskap eftersom redovisningsekonomerna inte är medvetna om digitaliseringens fördelar. Automatisering av arbetsuppgifter leder till att nya mer kvalitativa uppgifter skapas och dessa karaktäriseras av högre komplexitet. Förändringarna kräver engagemang och eget intresse att utvecklas mot en ny och betydligt mer omfattande roll. Den nya yrkesrollen kräver högre social kompetens, analys- och problemlösningsförmåga samt mer systemkunskaper. Studien konstaterar att utbildade redovisningsekonomer har bättre förutsättningar att ta sig an de mer komplexa arbetsuppgifterna. Den ökade digitaliseringen är därför till större fördel för utbildade ekonomer än outbildade. Resultatet visar att större organisationer i högre grad är mogna inför att ta till sig nya digitala lösningar och har således en högre grad av teknikmognad. Dessa organisationer har även i större utsträckning antagit en tydlig identitet inom teknologi. Större organisationerna frigör mer resurser i form av tid och pengar till både digitaliseringsprojekt och utvecklingsstrategier. Redovisningsekonomer verksamma inom större organisationer är mer positiva och engagerade i digitaliseringsfrågor. Resultatet i examensarbetet visar att större resurser för nya ansvarsområden inom digital utveckling är fördelaktigt för organisationen och redovisningsekonomernas personliga utveckling. / Artificial intelligence is increasingly surpassing the human labor and this creates concerns among the accountants that their tasks will be completely replaced. Covid-19 has forced organizations to convert their business to remote work and this has led to increased implementation of digital solutions in the accountants working methods. The question is how this has affected the accounting profession? To answer this question, the study aims to investigate and create an understanding of how the accountants professional role has changed. The purpose of this study has been answered through the interplay between theory and collected empirical data from 12 accountants and three experts in digitization. The results show that the crisis has forced accountants to take on more digital working methods due to the circumstances of social distance. The results show that accountants express uncertainty about the future role and fear of losing their jobs. Results of the study shows that the accountants uncertainty and fear are based on deficiencies in their knowledge about the digitalization benefits. Automation with artificial intelligence contributes to new and more qualitative work tasks that are characterized by higher degree of complexity. Changes of the accounting role requires commitment and self-interest to develop towards a new and more comprehensive role. The new role of accounting requires higher social skills, analytical and problem-solving skills as well as the demand for computer system knowledge increases. The study states that educated accountants are in a better position to take on the more complex tasks. The increased digitalization is therefore to a greater advantage for educated accountants than uneducated ones. The results show that larger organizations are more mature for adopting new digital solutions and therefore have a higher degree of technological maturity. These organizations have also taken on a distinct technology-identity. Larger organizations also spare more resources such as time and money for digitization projects and development strategies for the accountants. Accountants who work in larger organizations have a more positive attitude to and are more involved in questions regarding digitization. The result of the study shows that digital development responsibilities that are allocated given resources are both beneficial for the organization and beneficial for the accountants personal development.