<p>The change in course recently taken by the Swedish Armed Forces results in an increased use of equipment, and thereby increased requirements of preventive maintenance. This paper aims to examine the current responsibilities for preventive maintenance in an army unit. The intended effect of this examination is to disclose possible flaws, and to help make routines for preventive maintenance more effective.</p><p>The questions asked in this paper are;</p><ul><li>Who, in an army unit, is responsible for the routine maintenance?</li><li>When is this responsibility valid?</li><li>What demands does the technical service have on responsibilities for the routine maintenance?</li><li>How are these demands met?</li><li>How ought to be responsible for the routine maintenance?</li></ul><p>To answer these questions the author has chosen to use a descriptive method to show the current facts. A theorizing method is chosen to, from described facts, clarify the demands of the technical service on routine maintenance. A comparing method is chosen to compare responsibilities and the different responsibility-posts.</p><p>This paper presents the following conclusions;</p><ul><li>Much of the current literature, concerning the subject, is in dire need of being synchronised and updated.</li><li>Routines for how the supply-responsibility is to be most effectively distributed in the unit ought to be established.</li><li>The user ought to be given more responsibility to choose what routine maintenance should be carried out.</li></ul>

The change in course recently taken by the Swedish Armed Forces results in an increased use of equipment, and thereby increased requirements of preventive maintenance. This paper aims to examine the current responsibilities for preventive maintenance in an army unit. The intended effect of this examination is to disclose possible flaws, and to help make routines for preventive maintenance more effective. The questions asked in this paper are; Who, in an army unit, is responsible for the routine maintenance? When is this responsibility valid? What demands does the technical service have on responsibilities for the routine maintenance? How are these demands met? How ought to be responsible for the routine maintenance? To answer these questions the author has chosen to use a descriptive method to show the current facts. A theorizing method is chosen to, from described facts, clarify the demands of the technical service on routine maintenance. A comparing method is chosen to compare responsibilities and the different responsibility-posts. This paper presents the following conclusions; Much of the current literature, concerning the subject, is in dire need of being synchronised and updated. Routines for how the supply-responsibility is to be most effectively distributed in the unit ought to be established. The user ought to be given more responsibility to choose what routine maintenance should be carried out.

This investigation studied the level of knowledge that principals have concerning the maintenance of their schools. A questionnaire was developed to address three research questions. These research questions were: (1) what is the extent that facilities maintenance is an important issue for school principals? (2) in what specific areas of facilities maintenance do principals lack knowledge? and (3) in what specific areas does the lack of facilities maintenance knowledge by principals exceed 30%? A questionnaire was developed to gather data to analyze comparative relationships to the research questions. Data indicated that principals do believe facilities maintenance is an important issue. Reponses to the questionnaire indicated most principals have a general understanding of facilities maintenance in its broadest sense. However, the data supported that most principals lack knowledge concerning the specific facilities maintenance information and issues. Recommendations were made to address the lack of knowledge principals have concerning facilities maintenance. Recommendations were also made for additional research in the area of the principal's knowledge concerning facilities maintenance.

The diploma thesis is dealing with the topic of new trends in asphalt road routine maintenance with a focus on new possibilities to repair damaged road surface, especially potholes and cracks. In the diploma thesis, a new advice which uses microwave heating in resurfacing asphalt roads was developed with the aim to observe its effectiveness and the optimal repair time. The obtained results were consulted with the producer of the equipment in order to utilize this new technology for repairing potholes and cracks on asphalt road surface in standard practice.

Syftet med arbetet är att belysa och förbättra maskinunderhållet inom Sweprod. Detta med fokus på eloxeringsprocessen samt att identifiera hur förebyggande underhåll på bästa sätt kan införas på Sweprod. Målet med studien är att ge organisationen en bild av hur det förebyggande underhållet ser ut och att ge dem förslag på vad det finns för förbättringsåtgärder och hur det kan implementeras. Organisationen har, som många andra verksamheter som arbetar inom tillverkning av produkter, många maskiner som kräver någon typ av underhåll. Ytbehandlingsprocessen som studien beskriver, kallas för eloxering och är en process som hanterar ytan på plåtar för att kunna färglägga dempå ett korrekt sätt. Oplanerade driftstopp på maskiner och förseningar i leveranser av produkter inom organisationen har gjort att underhållsprocessen hamnat i fokus. Organisationen reagerar oftare när något händer i form av korrigerande underhåll istället för att planera in förebyggande underhåll eller villkorbaserat underhåll för att minska sannolikheten att något händer. Det har gjort att organisationen vill se över rutinerna kring underhållet med fokus på det förebyggande underhållet. Studien lyfter främst fram olika underhållsstrukturer med inriktning på förebyggande underhåll. Studien hanterar även förslag på hur organisationer på ett effektivt sätt kan arbeta med att implementera eventuella förbättringsområden som identifieras med hjälp av kvalitetsverktyg. Intervjuer med medarbetare och ledning inom organisationen har varit en stor faktor för att identifiera orsaker till att underhållet anses vara bristfälligt. Det har resulterat i att identifiering av grundorsaker inom eloxeringsprocessen har hittats som visar att med relation till olika underhållsstrukturer finns förbättringsmöjligheter inom främst helhetsstrukturen. Det som ligger i fokus är främst underliggande struktur i from av Maintenance Management, Routine Maintenance Program, Reliability-Centered Maintenance, Total Productive Maintenance. Inom eloxeringsprocessen finns det också flera kontrollmätningar som inte används till det förebyggande underhållet. Hade processen strukturerats med hjälp av Maintenance Management hade ett villkorbaserat underhåll varit av nytta för processen. Studien som har utförts av författaren har stegvis gett en inblick i vilka orsaker som är bristfälliga inom organisationen. Det har också gett en mer detaljerad inblick i eloxeringsprocessen, där det även identifierades grundorsaker som visar att underhållsstrukturen är en faktor till att förebyggande underhållet anses vara bristfälligt. Studien har också med hjälp av tidigare forskning identifierat angreppsätt för hur strukturen bör se ut inom organisationen med koppling till undersökningen som gjorts. Förslag har också presenterats på hur organisationen på ett effektivt sätt skulle kunna implementera underhållsstrukturen till eloxeringsprocessen med hjälp av en implementeringsprocess.