I det svenska samhället finns flera olika religiösa församlingar etablerade och i dagens globala kontext är frågor och forskning rörande migration och religion mer aktuella än någonsin. Uppsatsens syfte har varit att undersöka hur tre unga kvinnor med invandrarbakgrund som tillhör en rumänsk pingstförsamling belägen i Skåne skapar och vidmakthåller mening kring sitt religiösa engagemang samt huruvida det finns några samband mellan etnicitet och religiös engagemang. Metoden som använts har varit kvalitativ intervju och teorierna som har varit utgångspunkt i undersökningen har varit kunskapssociologi och teorier kring migration. Resultatet av undersökningen visade att det var relativt enkelt för de unga kvinnorna att skapa och vidmakthålla mening kring sitt religiösa engagemang som en följd av gruppens ständiga förstärkning. Resultatet visade även att det samband som finns mellan etnicitet och religiös engagemang beror på viljan att anpassa sig till religonens ställning i Sverige och religionsutövningen i en svensk pingstförsamlingen och viljan att bevara vissa aspekter från hemlandet.

I en globaliserad värld är invandring inte längre ett ovanligt fenomen men den nya sociokulturella omgivningen har emellertid en oundviklig påverkan på individers identiteter. Rumänernas invandring i Sverige är ett outforskat område och denna studie tar sig an denna grupp ur ett sociolingvistiskt perspektiv. Studiens konkreta syfte är att undersöka språkbruk och språkattityder hos rumänska invandrare i Sverige med avseende på deras integrationsprocess och identitetskonstruktion. Dessutom lyfter jag fram deltagarnas tvåspråkighet och deras inställning till språkkontakt, kodväxling och nästa generations tvåspråkighet. Materialet består av 150 svar på en enkätundersökning och korta utvalda utdrag ur två fokusgruppintervjuer med rumänska kvinnor med varierande bakgrund. Studiens resultat visar att det finns en stark koppling mellan språk och integration och ytterligare att rumänerna snarare tillhör invandrarsamhället än det svenska samhället i sin helhet. De är övertygade om att svenskan är ett omistligt krav för att man ska kunna delta aktivt i Sverige men samtidigt håller de tät kontakt med rumänskan och föräldrar engagerar sig i sina barns tvåspråkiga uppfostran. Individers individuella identitet är generellt inte påverkad av integrationsprocessen men däremot ifrågasätts tillhörighetskänslan – man hör hemma varken i Rumänien eller i Sverige.

Syftet med arbetet är att undersöka skillnaderna och likheterna mellan det svenska läromedlet i italienska, Adesso 2, och det rumänska läromedlet i italienska, Limba italiana, åk 2, för att se hur den italienska världen avspeglas i de olika typer av texterna och hur den kommunikativa förmågan karakteriserar de tal- och skrivövningarna. Metoden som jag använder är en komparativ textanalys av två läromedel. Med hjälp av denna metod vill jag beskriva och analysera innehållet i texterna utifrån ett produkt- och ett processperspektiv samt beskriva och analysera de interaktiva och produktiva övningarna med fokus på den kommunikativa förmågan som lyfts fram i dem. Min slutsats är att det finns både skillnader och likheter mellan de två läromedlen i italienska. De två läromedlen skiljer sig från varandra på grund av det produkt- och processperspektivet som kännetecknar texterna och liknar tack vare innehållet som kommer fram i både texterna och övningarna.