Det urbana betraktas ofta som en norm, studien syftar till att lägga ett fokus mot landsbygden och studera berättelser från de som flyttar från stad till land. Där studien baseras på att undersöka flyttmotiv i kontext till migrantens liv före och efter flytten. Studien har ämnat att besvara vad det är som påverkar upplevelser av platser före- och efter flytt, vilka motiv som kan påverka personer att vilja flytta samt vad som kännetecknar den som flyttar till landsbygden. Den tidigare forskningen i studien bygger huvudsakligen på en bred genomgång av migrationsforskning. Forskning som behandlar ämnet migration har försökt förstå vilka faktorer som påverkar människors val att flytta. Studien utgår från ett humanistiskt perspektiv då vi vill komma åt informanternas berättelser och upplevelser av både den gamla och nya platsen. Där studien genomförts med en kvalitativ metod bestående av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes i Värmland som är studiens geografiska avgränsning och informanterna kommer från fyra olika landsbygdskommuner. Sammantaget genomfördes tio intervjuer med tolv informanter. Empirin är baserad på de tre teman som ingick i intervjuguiden - bakgrund och erfarenheter, motivet och platsen. Detta för att komma åt informanterna berättelser om varför de flyttat samt hur de upplevt/upplever den gamla och den nya platsen. I diskussionsdelen sammanvävs empirin med den tidigare forskningen. Där framkommer skilda motiv till flytt samt berättelser om hur informanterna upplever det urbana och landsbygden före och efter flytt. Studiens slutsats uttrycker, övergripande, informanternas upplevelser av en bättre vardag på landsbygden med mer livskvalite såsom lägre levnadsrytm, mindre stress och större närhet till natur. Det lyfts fram hur det kan tolkas att den urbana miljön bidrar till en undanträngningseffekt och hur landsbygden som plats är socialt annorlunda jämfört med staden. Där landsbygden ses som mer välkomnande och med mer spontant umgänge. / The urban area is seen as the norm today, this study aims to focus on the countryside and study the stories from those who move from the city to the countryside. Where the study is based on examining moving motives in context to the migrant's life before and after the move. The study is intended to answer what is affecting experiences of places before and after moving, which motives can affect people wanting to move and what characterizes the person who moves to the countryside. The previous research in this study is mainly based on a broad review of migration research. Research that deals with the subject of migration has tried to understand which factors affect people's choices to move. The study starts from a humanistic perspective as we want to access the informants' stories and experiences of both the old and the new place. Where the study was conducted with a qualitative method consisting of semi-structured interviews. The interviews were conducted in Värmland which is the study's geographical delimitation and the informants come from four different rural municipalities. Overall, ten interviews were conducted with twelve informants.The empirical data is based on the three themes that were included in the interview guide - background and experiences, motive and place. This is to access the informants' stories about why they moved and how they experienced/experiencing the old and the new place. In the discussion section, the empirical data is interwoven with the previous research. Where there are different motives for moving and stories about how the informants experience the urban and rural areas before and after the move. The study's conclusion expresses, overall, the informants' experiences of a better everyday life in the countryside with more quality of life such as lower life rhythm, less stress and greater proximity to nature. It is emphasized how it can be interpreted that the urban environment contributes to a displacement effect and how the rural as a place is socially different from the city. Where the countryside is seen as more welcoming and with more spontaneous interactions.

This study examines social worker’s work with domestic violence in rural municipalities in Sweden. Domestic violence is a widespread problem that occurs everywhere in society and the social services (Socialtjänsten) have a great responsibility in supporting the victims of domestic abuse. Despite this, there is little research on the social services work with domestic violence in rural areas from a Swedish perspective. Studies shows that the context of the countryside created other conditions for both victims of domestic abuse and for the professionals who offers support. The aim of this study is to explore what the social services' work with domestic violence looks like in rural Sweden. The author has conducted a qualitative study, in which eight social workers from five different rural municipalities have been interviewed with semi-structured interviews. Through thematic analysis three themes emerged from the interviews, Closeness, Distance and Small Scale & Resources. The results have been analyzed through/with the KAIMeR theory. The results show how long distances, small population, closeness to each other within the work team, few cases, accessibility and lack of anonymity are recurring elements that shape the everyday work of social workers. The social workers ability to adapt to these rural conditions, and the supportive work from colleagues, enables them to meet the needs of victims of domestic abuse. The conclusion is that the countryside brings unique conditions for social workers and the social services work with domestic violence. Some factors that impact the work are the same as in urban areas, while other parts of the work seem uniquely shaped by the countryside as an environment. These rural conditions seem to depend on both environmental or societal factors and the author concludes that more studies are needed in the future. / Denna studie undersöker socialarbetare inom socialtjänstens arbete med våld i nära relationer i landsbygdskommuner. Våld i nära relationer är ett utbrett samhällsproblem som sker överallt i det svenska samhället. Socialtjänsten har ett stort ansvar i att stötta och hjälpa de människor som utsätts för våld. Trots detta finns det begränsat med forskning om socialtjänstens arbete med våld i nära relationer på landsbygden i Sverige. Forskning visar på att landsbygdskontexten för med sig andra villkor både för våldsutsatta att hantera våldet och för de yrkesverksamma som erbjuder stöd. Denna studie frågar sig därför hur socialtjänstens arbete med våld i nära relationer ser ut på den svenska landsbygden. Författaren har utfört en kvalitativ studie, där åtta semistrukturerade intervjuer har utförts med socialarbetare och chefer från fem olika landsbygdskommuner. Med tematisk analys har intervjuerna tematiserats in i tre teman, Närhet, Avstånd och Småskalighet & Resurser. Materialet har sedan analyserats utifrån KAIMeR teorin. Resultatet visar på hur långa avstånd, liten befolkningsmängd, närhet till varandra inom arbetslaget, få ärenden, tillgänglighet och bristande anonymitet är återkommande element som formar socialarbetares vardagliga arbete. Socialarbetares förmåga att anpassa sig efter landsbygdens villkor och stöttande arbetskollegor möjliggör för dem att möta våldsutsattas behov. Slutsatsen är landsbygden för med sig unika villkor till socialarbetare och socialtjänstens arbete med våld i nära relationer. Vissa faktorer som har en inverkan på arbetet är densamma som i urbana miljöer medan andra delar av arbetet verkar unikt format av landsbygden som miljö. Förutsättningarna i landsbygden verkar bero på både miljö och samhälleliga faktorer som författaren menar skulle behöva utforskas mer i framtiden.