Syftet med denna uppsats är att, på Företag X, undersöka arbetsledarnas upplevelse av kommunikationen mellan arbetsledarna och medarbetarna samt att undersöka hur arbetsledarna upplever att medarbetarna motiveras och hur arbetsledarna motiverar sig själva.Faktorer som undersöks mer ingående är arbetsledarnas upplevelse av: hur uppåtriktad kommunikation främjas att kommunicera impopulära budskap eventuella hinder i kommunikationen ickeverbal kommunikation hur feedback fungerar att skapa mål för motivation övriga sätt att skapa motivation arbetsledarnas sätt att motivera sig själva Frågeställningarna är följande: Hur upplever arbetsledarna kommunikationen mellan arbetsledarna och medarbetarna? Vilka eventuella hinder upplever arbetsledarna för kommunikationen? Hur upplever arbetsledarna att medarbetarna motiveras? Hur motiverar arbetsledarna sig själva? Undersökningen är kvalitativ och intervjuer har använts för att samla in empiri. Sex intervjuer har genomförts med arbetsledare på Företag X.Vårt resultat och analys visar att arbetsledarna beskriver att de har för avsikt att främja uppåtriktad kommunikation för att minska ryktesspridning och ´gnäll´/klagomål. De beskriver att de informerar impopulära budskap på ett genomtänkt sätt genom att informera tydligt i mindre grupper. Arbetsledarna beskriver vissa hinder i kommunikationen så som att de inte utbildats i kommunikation och attityd både deras egen och medarbetarnas. Arbetsledarna beskrev i intervjuerna att de inte var medvetna om ickeverbal kommunikation men vår analys visar att arbetsledarna påverkas av det. När det gäller motivation beskriver arbetsledarna att de använder feedback för att skapa motivation och de beskriver att medarbetarna känner sig sedda. Arbetsledarna anser även att användandet av feedback har ökat produktiviteten på Företag X. Arbetsledarna beskriver även att skapa mål är en annan viktig motivationsfaktor som de använder. Andra sätt som används för att motivera är varierande arbetsuppgifter, att ge mer ansvar och förtroende. Arbetsledarna beskriver att de själva motiveras av varierande arbetsuppgifter, medarbetarnas feedback samt av ökat förtroende från chefen.

The purpose of my study is to investigate how working with ABC (All Children at the Centre) can be interpreted based on a democratic education in preschool. ABC is a socioemotional course provided by an external agency which is subsequently available to teachers and parents within certain councils, throughout the country. Through semi-structured qualitative interviews with four teachers I have explored how they describe their work on choosing battles - based on ABC methodology. This has subsequently been analyzed in the results section based on my interpretation of Gert Biestas (2006, 2011) theories of democracy. Results indicate that routine situations emerge as restrictive and can hamper children's potential actions. However, through the ABC methodology - choose battles, teachers claim to see a decrease in conflicts, due to an approach characterized by an awareness of the restrictive conditions the children face. My conclusion from the interviews is that the ABC-choosing battles methodology appears to contribute to a democratic education in preschool, however it seems in the interviews that it could also lead to an over-generalized perspective where children's actions are seen only as a strategy for attention. This could subsequently lead to a situation where an appreciation of Biestas definition of plurality is sorely lacking. / Syftet med min studie är att undersöka hur arbetet med ABC (Alla Barn i Centrum) kan förstås utifrån en demokratisk fostran i förskolan. ABC är ett socioemotionellt program från en extern agent, som vissa kommuner erbjuder till pedagoger och föräldrar runtom i landet. Genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger har jag undersökt hur de beskriver sitt arbete med att välja strider - utifrån ABC. Beskrivningarna har sedan analyserats i resultatdelen utifrån min tolkning av Gert Biestas (2006, 2011) teorier om demokrati. Resultatet visar att rutinsituationer framkommer som begränsande för barns möjlighet till handlande. Men genom ABC - välja strider anser pedagogerna att konflikter minskar, genom att pedagogerna reflekterar över vilka motstånd barnen möts av, och hur. Min slutsats utifrån ABC-pedagogernas beskrivningar är att det tycks vara möjligt att ABC - välja strider kan bidra till en demokratisk fostran i förskolan. Men det kan samtidigt finnas en risk att en syn där barns handlande förstås som endast en strategi för att få uppmärksamhet, kan leda till en stor generalisering. Det kan i sin tur medföra att det Biesta ser som pluralitet inte värdesätts tillräckligt mycket.