The purpose of this Master’s thesis is to investigate how librarians solve difficult reference questions. The aim is to discuss the nature of reference work – do librarians make conscious decisions regarding search strategies or do they rely principally on their instincts, or simply chance. The thesis is a qualitative study. The main material consists of 36 actual reference transactions that were gathered using the observation method during a five week period at two public libraries in 1994-95. Since the study was undertaken before “the Internet revolution” its main focus is on manual searches. To gain a deeper understanding of the reference process and the librarians’ views on search strategies five interviews with a selection of the observed librarians were also performed. This empirical material was then used to compare with the reference process as described in theory by – mainly – William A. Katz, Denis Grogan and Marcia J. Bates. The study shows that answering difficult reference questions can be a highly creative task and that the approach favoured by Grogan and Bates, which consists of search strategies and tactics rather than detailed charts, is the most consistent with actual practice. The study further shows that librarians’ views on whether or not they consciously use search strategies vary greatly and that either way they have a difficult time expressing these strategies.

<p>Den här uppsatsen studerar om och hur tjänsten e-bud, budgivning via Internet, påverkar utbudspriset och överlåtelsepriset på småhus i Sverige. Köpare och säljare måste söka på bostadsmarknaden för att finna information om utbudspris och överlåtelsepris i förhållande till område och kvalitet. Detta är en process som den moderna utvecklingen av informationsteknologin kan påverka förutsättningarna för. Överlåtelsepriset bestäms i regel av en budgivning mellan köpare och säljare medan utbudspriset antas vara säljaren reservationspris. Detta kan informationsteknologin också inverka på. De huvudsakliga slutsatserna i uppsatsen är att e-bud förenklar sökprocessen, vilket resulterar i ett högre överlåtelsepris jämfört med konventionell budgivning samt att utbudspriset har betydelse för överlåtelsepriset men inte för den procentuella vinsten utöver utbudspriset. Utbudspriset på småhus sålda via e-bud visar därmed säljarens reservationspris.</p>

Den här uppsatsen studerar om och hur tjänsten e-bud, budgivning via Internet, påverkar utbudspriset och överlåtelsepriset på småhus i Sverige. Köpare och säljare måste söka på bostadsmarknaden för att finna information om utbudspris och överlåtelsepris i förhållande till område och kvalitet. Detta är en process som den moderna utvecklingen av informationsteknologin kan påverka förutsättningarna för. Överlåtelsepriset bestäms i regel av en budgivning mellan köpare och säljare medan utbudspriset antas vara säljaren reservationspris. Detta kan informationsteknologin också inverka på. De huvudsakliga slutsatserna i uppsatsen är att e-bud förenklar sökprocessen, vilket resulterar i ett högre överlåtelsepris jämfört med konventionell budgivning samt att utbudspriset har betydelse för överlåtelsepriset men inte för den procentuella vinsten utöver utbudspriset. Utbudspriset på småhus sålda via e-bud visar därmed säljarens reservationspris.

E-handeln ökar ständigt och inte minst när det kommer till klädbranschen. Konsumenter värderar tillgängligheten och utbudet som internet erbjuder. Dock upplever konsumenter en större risk med att handla på internet jämfört med en fysisk butik. Det beror på att den fysiska interaktionen mellan produkt och konsument försvinner. Konsumenter känner då en större risk för att produkten inte ska uppfylla deras förväntningar. De måste förlita sig på något annat än den fysiska interaktionen. När konsumenter känner en risk inför ett köp så kommer de att söka efter mer information på internet. Informationen kan fungera som en kompensation för den förlorade fysiska interaktionen. Varumärket kan också påverka konsumenter när de ska handla kläder på nätet. Syftet med den här studien är att undersöka varumärkets betydelse vid köp av kläder på internet. Studien tar upp hur varumärket reducerar risker för konsumenten och hur sökprocessen påverkas. För att få en djupare förståelse för det så undersöks även konsumenters motiv till köp på internet och hur varumärket påverkar dem. Studien har genomförts med hjälp av 10 stycken semi-strukturerad intervjuer med kvinnliga respondenter i åldern 20 till 30 år. Dessa respondenter valdes genom ett målstyrt urval. Under intervjuerna fick respondenterna berätta om vad de har för motiv till att köpa på internet, hur deras sökprocess ser ut samt vad de känner för upplevda risker med att handla på internet och hur dessa skulle kunna minska. Respondenterna beskrev även vad de tror att varumärket har för påverkan på dem. Studiens resultat visar att varumärket har en stor betydelse för konsumenter vid köp av kläder på internet. Det finns inte ett motiv till att genomföra ett köp på internet utan ett känt varumärke. Konsumenter kopplar köp av kläder på internet med hög risk, de förlitar sig då på varumärket när den fysiska interaktionen är förlorad. Konsumenter ser varumärket som en garanti för kvalitet och känner ett förtroende för det. Samtidigt som varumärket reducerar de upplevda riskerna kortar det också ner sökprocessen på internet. Konsumenter känner sig tillfredsställda med den informationen varumärket ger. Varumärket är alltså det som bringar fram mest förtroende för att ett plagg ska uppfylla förväntningar vid köp på internet.

The purpose of this thesis is to examine how academic librarians seek information for themselves and for others, and what differences exist. The terms self-generated and imposed information seeking is used to describe the two different types of information seeking. Step 2 – define and understand the problem, step 3 – choose a search system and step 4 – formulate a query of Marchionini’s information-seeking model forms the basis of the theoretical framework, which is supplemented with Soergel and Katz. Qualitative interviews with eight academic librarians were conducted and analyzed in order to gather empirical facts. The results show that the greatest differences between self-generated and imposed information seeking lie within the definition and understanding of the information problem. The library user’s information need is specified through the reference interview; a process often seen as somewhat problematic by the librarians because of the difficulties involved in trying to understand another person’s needs. Librarians tend to approach imposed information seeking in a structured and pedagogic manner because of their desire to instruct the library user in the use of various databases and search techniques. The Internet is the most used information source during self-generated information seeking, while the library catalogue is the primary source during imposed information seeking. The results also show that only small differences exist in the way librarians use search strategies and search tactics during the two different types of information seeking. / <p>Uppsatsen skrevs under den tid då Växjö universitet hade ett samarbete med Högskolan i Borås, dvs. utbildningen gick i Växjö, men Borås examinerade.</p>

The purpose of this thesis is to examine how academic librarians seek information for themselves and for others, and what differences exist. The terms self-generated and imposed information seeking is used to describe the two different types of information seeking. Step 2 – define and understand the problem, step 3 – choose a search system and step 4 – formulate a query of Marchionini’s information-seeking model forms the basis of the theoretical framework, which is supplemented with Soergel and Katz. Qualitative interviews with eight academic librarians were conducted and analyzed in order to gather empirical facts. The results show that the greatest differences between self-generated and imposed information seeking lie within the definition and understanding of the information problem. The library user’s information need is specified through the reference interview; a process often seen as somewhat problematic by the librarians because of the difficulties involved in trying to understand another person’s needs. Librarians tend to approach imposed information seeking in a structured and pedagogic manner because of their desire to instruct the library user in the use of various databases and search techniques. The Internet is the most used information source during self-generated information seeking, while the library catalogue is the primary source during imposed information seeking. The results also show that only small differences exist in the way librarians use search strategies and search tactics during the two different types of information seeking. / Uppsatsnivå: D

Rekryterare inom kommunala verksamheter har tidigare använt sig av fysiska anställningsintervjuer vid rekrytering, men har på grund av covid-19 pandemin ersatt dessa med videointervjuer. Enligt tidigare forskning begränsas den icke-verbala kommunikationen i samband med videointervjuer vilket riskerar att påverka rekryterarens uppfattning och omdöme av kandidaten. Forskning visar även att kandidater som intervjuas via videolänk tenderar att bli rankade lägre än de som intervjuas via ett fysiskt möte. Den teoretiska referensram som används i studien består av Media Richness Theory och Social Presence Theory som båda analyserar hur den icke-verbala kommunikationen går att avläsa i olika kommunikationskanaler. Studiens syfte är att bidra till ökad kunskap och förståelse för hur rekryterare inom den offentliga sektorn, som har växlat om från att arbeta på en fysisk arbetsplats till att arbeta på distans, upplever användandet av videointervjuer. Vidare syftar studien till att undersöka vilken påverkan videointervjuer har på urvalet av kandidater i en offentlig rekryteringsprocess samt hur negativa effekter som uppkommer i samband med videointervjuer kan förebyggas. Studien har genomförts via kvalitativa semistrukturerade intervjuer med HR-medarbetare från mindre kommuner i Sverige som arbetar med rekrytering. Studiens slutsats visar att den begränsade icke-verbala kommunikationen vid videointervjuer underlättar beslutsfattande baserat på den sökande kandidatens kompetens och erfarenhet. Vidare visar studien att användningen av olika kommunikationsmedel under rekrytering ger olika förutsättningar för rekryteraren att inhämta information om den sökande kandidaten, vilket understryker vikten av att sökprocessen utformas på ett liknande sätt för samtliga sökande kandidater. Studien visar även att det finns ett samband mellan hur kandidater hanterar det digitala mötesrummet och hur de blir bedömda i urvalet för tjänsten. Detta på grund av att ickeverbal kommunikation, på ett särpräglat vis, även påverkar samtalen i en videointervju, men på ett annat sätt än i den traditionella fysiska intervjun, såsom genom en kandidats datorvana, ljussättning och bakgrund i rummet. Avslutningsvis konstaterar studien att det finns ett behov av att kombinera fysiska intervjuer med videointervjuer för att optimera framtida rekryteringsprocesser samt främja lika förutsättningar hos de sökande kandidaterna, studien mynnar således ut i ett förslag på en uppdaterad modell av den traditionella sökprocessen för rekrytering. / Recruiters working in different municipal departments have previously used face-to-face job interviews when recruiting new employees, due to the covid-19 pandemic however, these have been replaced with video interviews. Non-verbal communication is reduced in video interviews, affecting the recruiter's perception and assessment of candidates. According to previous studies, candidates interviewed via video link risk being ranked lower than those interviewed in person. The theoretical framework supporting the study consists of Media Richness Theory and Socia lPresence Theory, both of which analyze how non-verbal communication may be perceived through different communication channels. The purpose of the study is to contribute to increasing the knowledge and to further the understanding of public recruiters experiences of recruitment via video link. The study focuses on recruiters who have shifted from working in a physical workplace to working from home. Furthermore, the aim of the thesis is to investigate the impact of video interviews on the selection of candidates in the public recruitment process and how negative effects that arise in connection with video interviews may be prevented. The study was conducted via qualitative semi-structured interviews with ten HR employees, working with recruitment in smaller municipalities in Sweden. The thesis conclude that the limitation of non-verbal communication in video interviews facilitates recruiter’s decision-making in terms of basing the decision made on competence and experience. It also shows that different means of communication provide different conditions for the recruiter to obtain information, which emphasizes the importance that the search process looks the same for all candidates. The study also shows that there is a connection between how candidates handle the digital meeting room and how they are assessed in the selection for different positions. This is because there is a distinctive form of non-verbal communication that affects the conversations in a video interview in a different way than in the traditional face-to-face interview, such as a candidate's computer skills, lighting and background in the room. The results show that in order to optimize future public recruitment processes and to promote equal opportunities for all applicants, there is a need to combine face-to-face interviews with video interviews, the study thereby concludes with presenting an updated model of the traditional search process.