Bakgrund: Sömnproblem hos barn inbegriper svårigheter med insomning och sömnkontinuitet. Omkring 20-30% tros ha sömnproblem, där 5-6% är svåra och ihållande. Det kan leda till att livskvaliteten försämras för föräldrar. Följden av sömnbrist har ett samband med utmattning, stress och depression. Barnhälsovården (BHV) har en viktig roll i att bedöma sömnproblem och vägleda föräldrar. Tidigare forskning visar att föräldrar upplever att BHV inte har tillräcklig kunskap gällande sömnproblem hos barn. Syfte: Syftet med studien var att belysa föräldrars upplevelser kring sömnproblem hos barn. Metod: Insamling av data genomfördes digitalt genom semistrukturerade intervjuer med föräldrar (n=11). Rekrytering utfördes via sociala medier genom ett bekvämlighetsurval. Data analyserades därefter utifrån en kvalitativ innehållsanalys enligt metoden beskriven av Burnard m.fl. (2008). Resultat: Analysen resulterade i två huvudkategorier: Barnets sömnproblem är livsförändrande och Barnhälsovården brister kring sömn samt sex underkategorier. Dessa är: Känslan av att bli överrumplad, Sömnbristens konsekvenser för förälderns hälsa, Upplevelser av mognad och förändring över tid, Känslan av att inte bli tagen på allvar, Okvalificerade råd och Otillräcklig kunskap om barns sömnproblematik. Konklusion: Föräldrar upplever att barnets sömnproblem har en omfattande påverkan på familjen. Utifrån föräldrars upplevelser finns det utrymme för förbättring av BHVs kompetens, handläggning och bemötande, där det centrala är att barnets sömnproblem upplevs bli generaliserat. Slutsatsen är att när en generalisering av barnets sömnproblem inte upplevs rimlig för situationen, kan det leda till att BHV missar kärnan i bedömningen kring omfattningen av barnets sömnproblem. / Background: Sleep problems in children include difficulties with sleep onset and sleep continuity. About 20-30% are thought to have sleep problems, with 5-6% being severe and persistent. This can lead to a deterioration in the quality of life for parents. The consequence of sleep deprivation is associated with exhaustion, stress and depression. Child health care service (CHCS) has an important role in assessing sleep problems and guiding parents. Previous research shows that parents feel that CHCS lacks knowledge about sleep problems in children. Aim: The purpose of the study was to elucidate parents' experiences of sleep problems in children. Method: The data was collected digitally through semi-structured interviews with parent’s (n=11). Recruitment took place via social media through a convenience sampling. The data was then analysed according to the method of qualitative content analysis described by Burnard et al. (2008). Result: The analysis resulted in two main categories: The child's sleep problems are life-changing and Child Health Care is inadequate regarding sleep and six subcategories. These are: The feeling of being caught off guard, The consequences of sleep deprivation on the parent's health, Experiences of maturity and change over time, The feeling of not being taken seriously, Unqualified advice and Insufficient knowledge of children's sleep problems. Conclusion: Parents' experience is that the child's sleep problems have a wide-ranging impact on the family. Based on parents' experiences, there is room for improvement of CHCS's competence, handling and treatment, where the key is that the child's sleep problems are perceived to be generalized. The conclusion is that when a generalization of the child's sleep problems is not perceived as reasonable for the situation, it can lead to CHCS missing the core of the assessment about the extent of the child's sleep problems.

Bakgrund: BHV-sjuksköterskan ger råd efter Socialstyrelsens rekommendationer att barn under tre månader sover säkrast i egen säng. Studier visar att många föräldrar väljer att samsova med sina barn. Syfte: Syftet med studien var att undersöka om BHV-sjuksköterskan anseratt Socialstyrelsens råd och rekommendationer angående nattsömnen hos barn under tre månader är tillräckliga samt om och vilka råd som ges om samsovning. Metod: En kvantitativ ansats har använts. En enkät utformades och fylldes i av BHV-sjuksköterskor (n=47) i Nordvästra Skåne. Resultat: Resultatet visade att BHV-sjuksköterskorna ansåg att samsovning är vanligt förekommande och att de ofta ger råd kring hur samsovning kan ske säkrare. Resultatet visade också att BHV-sjuksköterskorna har olika uppfattningar om vad säker samsovning är samt vilka råd de ger. En fjärdedel av BHV-sjuksköterskorna ansåg att råden är otillräckliga. Slutsats: Studien visar att BHV-sjuksköterskor ger råd kring hur samsovning kan ske säkrare trots att detta inte rekommenderas samt att de ger olika råd. Detta ger ett behov av utökade råd och rekommendationer angående barns sovmiljö när det är yngre än tre månader. / Background: Nurses at child health service give advice from the Swedish National Board of Health and Welfare that infants under three months should sleep in its own cot. Many parents choose to bed share with their infant. Aim: The aim of the study was to investigate if the nurses at child health services find that the Swedish National Board of Health and Welfare´s advice and recommendations regarding night sleep in infants under three months are sufficient and whether and what advice they give regarding bed sharing. Method:A quantitative approach has been used. A survey was drafted and replied by nurses at child health care service (n=47) in south Sweden. Results: The results show that the nurses consider that bed sharing was common and that they often gave advice on how bed sharing can be safer. The nurses had different perceptions of what safe bed sharing is and what advice they provide. A quarter of the nurses consider the advice to be insufficient. Conclusion:Nurses at child health service give advice on how bed sharing can be safer even though this is not recommended in Sweden and that they provide different advice. This requires extended advice regarding infants sleep environment.