No description available.

Uppsatsen avser att identifiera vilka skiljelinjer som finns mellan begreppen arbetstagare och uppdragstagare inom det arbetsrättsliga området. Då begreppen inte definieras i lag utan genom praxis, har studien identifierat ett antal bedömningskriterier som arbetsdomstolen använder sig för att avgöra om en arbetspresterande part ingått ett anställnings- eller uppdragsavtal. Dessa skiljelinjer har varit viktiga att identifiera då det för den arbetspresterande parten är stora skillnader mellan at vara uppdragstagare och arbetstagare. Exempelvis är det bara arbetstagare som omfattas av den arbetsrättsliga skyddsregleringen. Efter analys av bedömningskriterierna och arbetsdomstolens helhetsbedömning har det konstaterats att svårtolkade skiljelinjer mellan begreppen existerar vilket kan leda till arbetsrättsliga konsekvenser för den arbetspresterande parten.

No description available.

Sjukpenning är en förmån som inbegrips i socialförsäkringsrätten. Bestämmelser om sjukpenning fanns tidigare i lagen (1962:381) om allmän försäkring, AFL, som senare har ersatts av socialförsäkringsbalken (2010:110), SFB. I den här uppsatsen belyses förändringar i bestämmelserna om rätten till sjukpenning under de senaste tre decennierna. Några centrala begrepp i regelverket för sjukpenning är bl.a. sjukdom, arbetsförmåga och sjukpenninggrundande inkomst. År 1992 genomfördes en rehabiliteringsreform, genom vilken det angavs hur nedsatt arbetsförmåga skulle bedömas vid längre sjukfall. År 1997 infördes den s.k. steg för steg-modellen, där arbetsförmåga i de senare stegen skulle bedömas mot ett på arbetsmarknaden normalt förekommande arbete. Det nya regelverket innehöll även bestämmelser om hur nedsatt arbetsförmåga skulle bedömas. År 2006 överlämnade Socialförsäkringsutredningen ett betänkande. En utgångspunkt för utredningen var att försäkringsmässigheten i socialförsäkringen behövde stärkas. Enligt utredningen var det dels nödvändigt att införa en tydlig tidsgräns för sjukpenningen, dels behövde en ny modell för att bedöma arbetsförmåga i relation till hela arbetsmarknaden införas. År 2008 infördes en s.k. rehabiliteringskedja som dels innebar att prövning av arbetsförmåga skulle ske vid fasta tidpunkter, dels att bedömningsgrunderna för rätten till sjukpenning skulle ändras vid dessa tidpunkter. Efter 180 dagar skulle nu prövas om den försäkrade hade förmåga att försörja sig genom förvärvsarbete på den reguljära arbetsmarknaden. Därefter har flera ytterligare förändringar gjorts av gällande rätt. Begreppet normalt förekommande arbete har återinförts vid bedömning av arbetsförmåga och den bortre tidsgränsen har avskaffats. Flera undantagsbestämmelser har införts, bl.a. bestämdes år 2021 att prövningen av arbetsförmåga mot normalt förekommande arbete efter 180 dagar kan skjutas upp om övervägande skäl talar för att den försäkrade kan återgå i arbete hos arbetsgivaren före den tidpunkt då arbetsförmågan varit nedsatt i 365 dagar. För flera av de mest centrala begrepp som under lång tid har använts vid prövning av rätten till sjukpenning, saknas tydliga definitioner i lag eller i förarbeten till lag. En synpunkt som flera gånger återkommit i de förarbeten som studerats är att den praktiska tillämpningen bör göras mer begriplig, likriktad och rättssäker.

Ett individuellt ansvar för sina egna skulder kan anses som en självklarhet, men det förekommersituationer där en annans skuldsättning påverkar en annan persons ekonomi. I denna uppsatshar granskats hur makars/sambos skuldsättning påverkas vid bodelning, utmätning ochkonkurs. Syftet med uppsatsen är att granska vilka juridiska konsekvenser skulder medför ochhur den andre maken/sambon kan skydda sig från dessa konsekvenser. Skulder kan leda tillatt den ena maken/sambon får dela med sig mer av giftorättsgods eller samboegendom. Detkan också leda till utmätning eller konkurs under samlevnaden vilket kan innebära tvist medtredje man om äganderätt till egendom som tredje man gör anspråk på för utmätning. För attskydda sig från dessa konsekvenser bör samboende ha insikt i varandras sätt att hantera ekonominoch kunskap om grundläggande sakrättsliga principer.

No description available.

Gängkriminaliteten i Sverige har eskalerat och rekryteringen av unga till kriminell verksamhet har blivit ett stort problem i dagens samhälle. Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU, kan användas för att hantera och hjälpa ungdomar som riskerar att fara illa till följd av sin kriminalitet. I uppsatsen har rekvisitet om brottslig verksamhet i LVU granskats, i ljuset av de samhällsförändringar som skett sedan lagen trädde i kraft. Rättsutredningen visar att i och med att ungdomsbrottsligheten har en annan utformning idag än vid tidpunkten för lagens tillkomst, får rekvisitet om brottslig verksamhet i 3 § LVU inte längre anses ha en ändamålsenlig utformning. En skärpning av lagstiftningen skulle dock innebära att fler unga tvångsomhändertas och bereds vård – en vård som återkommande kritiseras och ifrågasätts på grund av avsaknaden av positiva effekter.

Samtliga fastigheter ska vara lämpliga för sina ändamål. Vad som påverkar lämpligheten kan exempelvis vara fastigheternas omfång och areal. Fastigheter kan vara lämpliga för exempelvis bostadsändamål eller jord- och skogsbruksändamål. Det finns skillnader mellan en bostadsfas­tighet, en bostadsfastighet med kombinerat ändamål samt jord- och skogsbruksfastigheter. Syftet med denna uppsats har varit att redogöra för vad skillnaderna mellan de olika fastighets­ändamålen är och även att redogöra för den rättsliga utvecklingen som har skett beträffande de olika fastighetsändamålen. För att kunna besvara frågeställningarna och upp­fylla syftet har den rättsdogmatiska metoden använts. I och med uppsatsen har det konstaterats att det finns en gränsdragning mellan de olika fastighetsändamålen men att bedömningen ska göras från fall till fall. Av resultatet framgick det vidare att det finns ett glapp rent areal­mässigt mellan en bostads­fastighet med kombinerat ändamål och en jord- eller skogsbruksfastighet. Skillnaden mellan en bostadsfastighet och en bostadsfastighet med kombinerat ändamål är om det finns mark utöver karaktären tomtmark.

No description available.

I takt med att klimatet blir varmare visar forskning på att andelen fall av extrem nederbörd kommer att öka och förvärras. Samtidigt byggs det mer, städer blir tätare, grönytor förvandlas till hårdgjorda ytor. Detta ställer av naturliga skäl ökade krav på dagvattenhanteringen då större mängd dagvatten, under kortare perioder kommer behöva tas hand om.  Detta ställer ökade krav på dagvattenhanteringen och syftet med kandidatuppsatsen är att utreda regleringen kring dagvattenhanteringen inom tätbebyggd miljö.