<p>The change of the Real property index map has met a lot of resistance in Dalarna.This is the reason that the parcel’s reform has not had the same impact in Dalarnaas in the rest of Sweden. In addition, even “Laga skifte” (the reformation on propertystructure) was never effected in most areas of Dalarna. This has lead to thatDalarna has a unique property structure with many small and narrow parcels.Some argue, however, that the property structure has been the same for many centuries.The purpose of this thesis is therefore to study how the property structurelooked before “storskifte” (the reformation on property structure) was done, howit was when äganderättsutredningen (the adjudication), in the 1970s, was accomplished,and finally how the structure looks when land consolidation has been implemented.For the template of the studies, seven different villages were chosen.The basis for the study was comprised of acts for each stage and each village.The study showed that change in property structure has occurred. When “storskiftet”was effected a very intensive and illegal dividing of the property landstarted (called sämjedelning). This led to the result that at the time for ”äganderättsutredning”the parcels had become much finer and significantly smaller. Whenland consolidation was accomplished, the parcels once again become fewer andlarger.</p> / <p>I Dalarna har motståndet mot förändringar i fastighetsindelningen varit mycketstort. Det har lett till att de skiftesreformer som genomförts i övriga delar av Sverigeinte fått samma genomslagskraft i Dalarna. Dessutom har inte ens lagaskiftetgenomförts på många platser i Dalarna. Det har resulterat i en för Dalarna unikfastighetsstruktur med många små och smala skiften.Vissa hävdar dock att fastighetsstrukturen sett likadan ut i många hundra år. Syftetmed detta examensarbete är därför att studera hur fastighetsstrukturen sett ut vidolika tidsepoker, storskiftet, äganderättsutredningen på 1970-talet samt när omarronderinggenomförts. För studien har därför sju olika byar i Dalarna valts ut. Underlagettill studien har utgjorts av akterna för respektive skede och by.Resultatet av studien visar på att en förändring av fastighetsstrukturen skett. Närstorskiftet genomförts påbörjades en ibland intensiv sämjedelning vilket innebaratt fastigheterna delades utan att gällande regelverk angående jorddelning följdes.Resultatet av sämjedelningen blev att vid äganderättsutredningen hade fastighetsstrukturenblivit betydligt mer finmaskig, och det enskilda skiftets storlek blivitavsevärt mindre. När omarronderingen sedan genomförs blir skiftena återigenfärre och större.</p> / QC 20101004

All mark i Sverige är indelat i fastigheter och är en del av samhällets infrastruktur. Varje fastighet har en unik beteckning och avgränsas genom en fastighetsgräns som markeras med gränspunkter. Alla fastigheter har också en eller flera ägare. Staten, landsting, kommuner och enskilda kan alla vara ägare till fastigheter. Kommunen har en roll i samhället som både fastighetsägare och myndighet. Markanvändningen i Sverige styrs av Sveriges kommuner genom olika planförfaranden. De största markområdena som kommunen äger ligger inom tätortsområden där marken till största del är detaljplanelagd. Här ska både enskilda och allmänna intressen samsas om ytorna för en ändamålsenlig användning av marken. Kommunen som fastighetsägare hanterar fall där enskilda nyttjar kommunal mark utan lovför privata ändamål. Intervjuer har genomförts för att ta del av kommunernas erfarenheter av olovligt nyttjande av kommunal mark. Exempel på överträdelser som förekommer på kommunal mark är häckar, trädgårdsmöbler, komposter, avfall eller byggnader. Den största konsekvensen blir att de allmänna platserna privatiseras. Allmänheten har rätt att vistas på annans mark enligt allemansrätten och kan tillfälligt använda allmän plats för enskildaändamål om tillstånd finns. Om kommunal mark olovligt används för enskilt ändamål kan kommunen använda rättsliga åtgärder för att hantera problemet. Beroende på vilken typ av överträdelse och var den sker finns det ett flertal olika lagar och regler att förhålla sig till. Det kan urskiljas från tidningsartiklar och publikationer på kommuners hemsidor att problemet funnits sedan en längre tid tillbaka, men har nu börjat uppdagas allt mer av kommunerna. De deltagande kommunerna bekräftar att olovligt nyttjande av kommunal mark förekommer. Företeelsen uppfattas mer eller mindre som ett problem i de olika kommunerna. Resultatet har också visat att problemet hanteras olika vilket gör det svårt att uppfylla likabehandlingsprincipens syfte. Det saknas tydliga riktlinjer i flera av kommunerna för hantering av sådana här ärenden. Del av problemet kan reduceras redan i planarbetet om detaljplaner tas fram med väl genomtänkta ytor och tydliga gränser för allmän plats. I nuläget krävs det stora resurser om en kommun ska ta itu med problemet på allvar. / All land in Sweden is divided into properties and is part of society's infrastructure. Each property has a unique designation and is bounded by a property boundary marked with boundary points. All properties also have one or more owners. The state, county councils, municipalities and individuals can all be owners of properties. The municipality has a role in society as both property owner and authority. Land use in Sweden is governed by Sweden's municipalities through various planning procedures. The largest land areas that the municipality owns are within urban areas where most of the land is local planned. Both the individual and the general interests should be merged about the surfaces for an appropriate use of the land. The municipality as a property owner handles cases where individuals use municipal land unlawfully for private purposes. Interviews have been completed to take part of the municipalities' experiences of unlawful use of municipal land. Examples of noncompliances that occur on municipal land are hedges, garden furniture, compost, waste or buildings. The biggest consequence is that the public places are privatized. The public has the right to stay on someone else's land according to the right of public access and can temporarily use public space for individual purposes if permission exists. If municipal land is used unlawfully for individual purposes, the municipality can use legal measures to deal with the problem. Depending on the type of non-compliances and where it occur, there are several different laws and regulations to relate to. It can be distinguished from newspaper articles and publications on municipal websites that the problem has been around for a long time but has now begun to be discovered more and more by the municipalities. The participating municipalities confirm that unlawful use of municipal land occurs. The phenomenon is perceived more or less as a problem in the various municipalities. The result has also shown that the problem is handled differently and makes it difficult to fulfill the principle of equal treatment. There are no clear guidelines in several of the municipalities for handling such cases. Part of the problem can be reduced already in the planning work if detailed plans are developed with well-thought out surfaces and clear boundaries for public space. At present, large additional resources are required if a municipality is to deal with the problem seriously.

År 1991 ändrades det allmänna lämplighetsvillkoren i FBL 3:1 och de uttalanden i förarbetena som låg till grund för ändringarna gjorde det möjligt att på landsbygden bilda större bostadsfastigheter med mark för annan kombinerad verksamhet, till exempel mindre djurhållning eller odling. Enligt tidigare praxis skulle en bostadsfastighet endast innehålla sådan mark som hade karaktären av att vara tomtmark. I denna studie ingår en rättsdogmatisk del där gällande rätt tolkats utifrån förarbeten, rättsfall och doktrin kopplat till lämplighetsbedömningen av stora bostadsfastigheter på landsbygden. Baserat på de olika rättskällorna har några ramar kunnat definieras, bland annat att det finns tre typfall där skog får läggas till en bostadsfastighet, att 3,5 hektar är ordinär storlek för en bostadsfastighet kombinerat med mindre djurhållning, att det ska råda restriktivitet gällande att bilda stora bostadsfastigheter inom strandskyddsområde samt att det är tillåtet att bilda en bostadsfastighet bestående av flera skiften så länge det råder ett funktionellt samband mellan dom och avståndet inte är för långt. Bortsett från dessa konstateranden ter sig dock rättstillämpningen variera från fall till fall beroende av att det är många olika faktorer som måste vägas samman när lämplighetsbedömningen görs. Det har därför varit svårt att dra några mer generella slutsatser. Utifrån resultatet av den rättsdogmatiska studien har en rättssociologisk studie genomförts där förrättningar inom Västra Götalands län år 2018 har studerats. Totalt har 269 st större bostadsfastigheter med kombinerade ändamål bildats och för dessa har statistik tagits fram. Resultatet visar bland annat att stora bostadsfastigheter bildats i alla länets kommuner utom två, att medela realen är 4,5 hektar, att det vanligaste kombinerade ändamålet som ingår är djurhållning, att de flesta fastigheter består av ett skifte och att det är 48 st fastigheter som är belägna inom strandskyddsområde. Fem förrättningar som överklagats och tagits upp för prövning i mark- och miljödomstolen har även studerats för att undersöka vad länsstyrelsen anser vara olämpligt gällande stora bostadsfastigheter på landsbygden. / In the year 1991, the general suitability conditions in FBL 3:1 was revised and the statements in the preparatory work made it possible to form larger properties for housing with additional ground suitable for other purposes than housing, such as ground for smaller animal retention or cultivation. According to prior practice in the field, properties purposed for housing was limited to only containing enough ground to cover the space needed for buildings and gardens. This thesis applies the scientific method of legal dogmatics in order to examine the applicable law. The method includes analysis of preparatory work, court cases, and doctrines that is relevant to understanding how the general suitability condition should be applied in cases where large properties for housing with additional ground for other purposes in rural areas are formed. Based on the different sources of analysis some parts of what could be viewed as a framework for the law has been defined. The study shows that there are three typical cases when it is allowed to include forest land in properties for housing. Furthermore, it shows that the ordinary areal size of properties with the sole combined purpose of retention is considered to be 3,5 hectares. It can also be concluded that forming properties within the general protection area of beaches must be done with great restrictiveness and lastly it is allowed to form properties that consists of more than one unit as long as the units has a functional connection in relations to each other. The applicable law seems to vary from case to case depending on the many factors that must be considered when the general suitability condition is applied. Therefore, it has been difficult to draw more detailed conclusions from this part of the study. This thesis also contains a legal sociologic study in which the documentation from the creation of multipurpose properties in Västra Götaland, Sweden, has been converted into statistics and compared with the results of the legal dogmatics study in order to determine how the law is applied in reality. The study showed that a total of 269 properties had been created in the year 2018. The properties have been created in every council except two, the areal mean is 4,5 hectares and the most ordinary combined purpose is retention. Most properties are created as one sole unit and lastly there are 48 properties that are created within the general protection area of beaches. The legal sociologic study was concluded with five cases where the creation of multipurpose properties which had been appealed to the land and environment courts. They were studied in order to determine what the county government considers to be a property that does not conform with the general suitability conditions.

No description available.

No description available.

No description available.

Förtätning bedrivs aktivt som strategi inom den fysiska planeringen för att möta dagens ökande krav på inflyttning till staden samtidigt som segregering, är ett stort dilemma ute i förorterna. Hur mycket tätare staden kan tillåtas att bebyggas är en omtvistad diskussion då gränsen är svår att bedöma och förefaller ha lika många positiva som negativa effekter på människornas liv. Förtätning, alienation, trängsel, glesa och utbredande förorter är faktorer/aspekter som innebär stora utmaningar för den fysiska planeringen. Vidare ryms dessa inom den teoretiska diskussionen gällande det diffusa begreppet hållbar utveckling, där social hållbarhet är dimensionen som är minst outforskad och mest komplex att förstå.   Utgångspunkten i detta arbete är sålunda att reda ut vad social hållbarhet kan innebära inom stadsplaneringen och vilken koppling som finns till en förtätning av staden. Studiens syfte är därmed att öka förståelsen för hållbarhet och hur det kan exemplifieras med ett gestaltningsförslag. Hur social hållbarhet kan användas som verktyg och hur staden ska bebyggas för att finna en acceptabel nivå för hur mycket den kan förtätas kommer studeras både inom samtida forskning som inom planeringspraxis. Studien startar med att behandla hållbarhetsbegreppet inom den teoretiska diskussionen, inom vilka sammanhang som det utspelas inom och vilka faktorer som påverkar dess komplexitet. Social hållbarhet redogörs därefter på likande tillvägagångssätt. Hur kopplingen ser ut mellan stadsplaneringen, social hållbarhet och framförallt förtätning, undersöks i en samtida forskning. Denna teoretiska grund jämförs därefter med hur social hållbarhet behandlas i en kommunal planeringspraxis hos Samhällsbyggnadsförvaltningen i Botkyrka kommun. Denna planeringskontext utgör uppsatsen fallstudie där olika planhandlingar studeras tillsammans med platsanalyser av stadsdelen Hallunda-Norsborg. I en kombination av teoretisk forskning och en praktisk fallstudie sammanförs sedan kunskap för hur staden kan planeras och utformas genom olika strategier för att uppnå social hållbarhet, framförallt utifrån en lämplig förtätning. Det innebär att det fältarbetet som genomförts inom Hallunda-Norsborg har synliggjort stadsdelens problematik och kvaliteter som studien har behandlat utifrån den teoretiska ramen. Detta har med andra ord utgjort grunden för det planförslag som arbetats fram. Avslutningsvis analyseras en del av planförslaget ur ett hållbarhetsperspektiv (med fokus på social hållbarhet) så kallad, funktionell täthet, där en balansering görs mellan rymlighet och täthet. Resultatet visar på vilka effekter en förtätning av kvarteret kan medföra på omgivningen. / Hållbar utveckling, social hållbarhet, fysisk planering, funktionell täthet, offentliga platser, tillgänglighet, funktionsblandning, Botkyrka kommun, Hallunda-Norsborg

Social hållbarhet är tillsammans med ekonomisk och ekologisk en del av det större begreppet hållbar utveckling. Befintlig forskning inom social hållbarhet konstaterar att begreppet än idag står utan en klar definition till följd av de många tolkningar som begreppet innehar. Syftet med studien är att studera hur social hållbarhet används inom svenska kommuner. För att kunna svara på de framtagna forskningsfrågorna inom fysisk planering avgränsades teoriavsnittet till artiklar som behandlar begreppet tillgänglighet, boendesegregation, integration, urbanitet, mångfald, barriärer och allmänna platser. För att vidare få en överblick för hur den kommunala planeringen behandlar social hållbarhet genomfördes tretton intervjuer med tjänstemän representativa för kommuner. Den geografiska spridningen hade en väsentlig roll för att få en representativ bild av Sverige. Fortsättningsvis genomfördes en innehållsanalys av respektive kommuns översiktsplan utifrån de studerade begreppen för att få en omfattande bild av det kommunala arbetet. Slutligen genomfördes en jämförelseanalys mellan intervjuer och översiktsplaner för att konstatera hur kommunala tjänstemän förhåller sig mot översiktsplaner.  Resultatet av studien visar att det finns skillnader för hur olika kommuner arbetar med social hållbarhet och därmed har somliga kommit längre i utvecklingen. Social hållbarhet inom den fysiska planeringen är idag underrepresenterad ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Erfarenheten hos tjänstemännen och samarbetet inom organisationen visar sig vidare spela en stor roll för hur arbetet med social hållbarhet fortgår inom den kommunala organisationen. Ett tydligare samarbete inom organisation främjar arbetet med social hållbarhet.  Intressant för framtida forskning inom ämnet social hållbarhet skulle vara att framställa ett mätverktyg för social hållbarhet i syfte att underlätta för tjänstemän. / Social sustainability is together with economic and ecological a part of the larger concept sustainable development. Existing research within social sustainability ascertain that the concept even today does not have a clear definition due to the many interpretations of the concept. The scope of this study is to find out how social sustainability is used within spatial planning.  To be able to answer the research questions and defining social sustainability within the field of spatial planning the literature study was delimited to articles including accessibility, housing segregation, integration, urbanity, diversity, barriers and public places was made. To get a deeper insight of how spatial planning deal with the social aspect of sustainability interviews with thirteen public officials. The geographical allocation across Sweden was important to get at representative sample of Swedish municipalities. The interviews focused on how the public officials act according to the definition of social sustainability.  After the interviews an analysis of the different comprehensive plans took place to see how the municipalities work with social sustainability. Henceforth a comparison analysis between the comprehensive plan and the statements from the public officials showed that it exists differences between municipalities for how they consider guidelines according to their comprehensive plan. Municipalities mention that social sustainability is often less prioritized than economic and ecological sustainability in spatial planning. Experience and collaborations within the organization and with other actors matters when it comes to prioritizing social sustainability.  Interesting for future research in the field of social sustainability would be to produce a measuring tool for social sustainability in order to facilitate for officials.

No description available.

This report shows the difference between today's geodetic measurementsand the one that comes withGalileo and Beidou included. As new GNSSequipment supporting Galileo and Beidou begins to be used, what are the differences and what can be expected by users in the future?This report addresses current theory of sources of error and satellite geometry to highlight the problems associated with GNSS. Based on the sources of error and satellite geometry, the results will be presentedand discussed at the end of the report.