The goal of this thesis is to analyse whether the method “Observiaire” is of any use for traffic analysis. The method consists of analysing film material, preferably before and after changes are made to an area, by answering a survey for the users that are observed within the population. The method also opens up for deeper qualitative analyses which are rooted in the quantitative data collected from the survey-study. In this study we analyse the method by applying it to the case study of the changes made at Götgatan in Stockholm, where a green wave was implemented and the bicycle road widened. By analysing how the changes has affected the cyclists we then compare the data with the results one can expect from the more used methods such as flow measurement and research of travel habits. The result of this comparison shows that the more common analysis methods leave a void for which kind of data they can gather, a void that the Observiaire method can help to fill. With the data obtained from this study we then show that the changes made at Götgatan has a positive effecton its bicyclists. By comparing the changes with data collected through interviews and a literature study we argue that a focus on enhancing the experience for cyclists can have a positive effect, both for the cyclists but also socioeconomically.

Agenda 2030, som är en sammanfattande beskrivning av FN:s globala hållbarhetsmål, handlar om att tillsammans kunna hjälpa till att reducera den miljöpåverkan som finns i samhället idag (FN, 2015). En av de branscher som har störst inflytande på växthuseffekten är byggbranschen och därför finns det stor möjlighet här att bidra till en positiv utveckling. Syftet med den här rapporten är att undersöka huruvida det är ekonomiskt lönsamt för projektet för både beställare och entreprenörer att tänka hållbart, varvid rapporten kommer att utgå från en fallstudie i en marksänkningsentreprenad i Slakthusområdet. För att kunna uppmuntra entreprenörer och beställare att tänka mer hållbart har återanvändandet av schaktmassor, genom branschsamverkan, studerats. De frågeställningar som studerats i rapporten är följande: Hur kan branschsamverkan bidra till lägre koldioxidutsläpp och ekonomiska besparingar? Och hur stor blir den samhällsekonomisk nyttan av dessa klimatbesparingar i kronor? Resultaten i denna rapport är baserade på kvalitativa studier från anläggningsprojektet i Slakthusområdet. För att kunna implementera en kalkyl av den ekonomiska- samt samhällsekonomiska nytta i Slakthusområdet har två olika scenarion jämförts, nämligen scenario 1 och scenario 2. Scenario 1 efterliknar Skanskas befintliga marksänkningsentreprenad, vars projektmål är att reducera klimatpåverkan med 50 procent jämfört med en traditionellt driven marksänkingsentreprendad. Scenario 2 utgår från en traditionellt driven marksänkingsentrprenad. Resultatet av scenarioanalysen visar på att Scenario 1 är särskilt gynnsamt både ekonomsikt samt ur ett samhällsekonomisk perspektiv, där stora besparingar har påvisats i projektet. Resultatet visade att det nästan kostade 10 miljoner kronor mer att tillämpa scenario 2 jämfört med att tillämpa scenario 1. Dessutom resulterade scenario 1, utöver den ekonomiska fördelen, även en samhällsekonomisk nytta om ungefär 2,6 miljoner kronor. Det analytiska ramverket som använts i rapporten är cirkulär ekonomi. / Agenda 2030, which is a summary description of the UN’s global sustainability goals, is about being able to work together to help reduce the environmental impact that exists in society today (UN, 2015). One of the industries that has the greatest influence on the greenhouse effect is the construction industry and therefore there is a great opportunity here to contribute to a positive development. The purpose of this report is to examine whether it is economically viable for the project for both clients and contractors to think sustainably. In order to encourage contractors and clients to think more sustainably, the reuse of excavated masses, through industry collaboration, has been studied. The issues studied in the report are the following: How can industry collaboration contribute to lower carbon dioxide emissions and economic savings? And how big will the socio-economic benefit of these climate savings be? The results in this report are based on qualitative studies from an urban development project in Stockholm, Sweden. In order to be able to implement a calculation of the economic and socio-economic benefits in the project area, two different scenarios have been compared, namely scenario 1 and scenario 2. Scenario 1 mimics Skanska’s existing ground lowering contract, whose project goal is to reduce climate impact by 50 percent compared to a traditionally driven ground lowering contract. Scenario 2 is based on a traditionally driven ground lowering contract. The results of the scenario analysis show that Scenario 1 is particularly favorable both from an economic point of view and from a socio-economic perspective, where large savings have been demonstrated in the project. The result showed that it cost almost 10 million SEK more to apply scenario 2 compared to applying scenario 1. In addition, scenario 1 also resulted in a socio-economic benefit of approximately 2.6 million SEK. The analytical framework used in the report is circular economy.

Inledning: Arbetsintegrerande sociala företag (ASF) fyller många betydelsefulla samhällsfunktioner och deras insatser bidrar till samhällsekonomisk nytta, som dessvärre inte inräknas i det traditionella bokslutet. Det interna bokslutet hos företaget kan visa förlust medan samhället gör en ekonomisk vinst till följd av dess existens. Genom socioekonomiska bokslut kan den samhällsekonomiska nyttan värderas i monetära termer. Syfte: Syftet med vår studie är att genom ett socioekonomiskt bokslut skapa förståelse om hur arbetsintegrerande sociala företag bidrar med samhällsekonomisk nytta samt identifiera vilka externa aktörer som påverkas av dessa, för att slutligen undersöka vilka av de identifierade aktörerna som påverkas minst/mest ekonomiskt av arbetsintegrerande sociala företag. Metod: Denna kvalitativa fallstudie har utförts med en abduktiv forskningsansats. För att upprätta det socioekonomiska bokslutet samt uppfylla studiens syfte har vi genomfört 18 semistrukturerade intervjuer med personer från ett arbetsintegrerande socialt företag. Slutsats: Studiens resultat visar att arbetsintegrerande sociala företag bidrar med samhällsekonomisk nytta genom minskad kontakt med myndigheter, minskad vårdkonsumtion samt upphörande/minskade bidrag, då människor i utanförskap integreras i arbete. De externa aktörer som identifierades var landsting, kommun, Arbetsförmedlingen samt Försäkringskassan. Den aktör som gynnades mest ur ett ekonomiskt perspektiv var landstinget respektive Arbetsförmedlingen som gynnades minst. / Introduction: Work integration social enterprises (WISE) fulfill many important social functions and their efforts contribute to socio-economic benefits, which unfortunately are not included in the traditional final accounts. The internal final accounts of the company can show loss while society makes a financial profit as a result of its existence. The socio-economic benefits can be valued in monetary terms through socio-economic accounts. Purpose: The purpose of our study is to investigate, through a socio-economic account, how WISE contribute with socio-economic benefits and also identify which external actors are affected by them, in order to finally examine which of the identified actors are least/most economically affected by work integration social enterprises.  Method: This qualitative case study has been conducted with an abductive research approach. In order to establish the socio-economic account and to fulfill the purpose of the study, have 18 semi-structured interviews with people from a WISE been conducted. Result: The study’s results show that work integration social enterprises contribute to socio-economic benefits through reduced contact with authorities, reduced healthcare consumption and cessation/reduction of contributions, as peole in exclusion are integrated into work. The identified external actors were county councils, municipalities, the employment service and the Swedish social insurance agency. The actor who benefited the most from an economic perspective was the county council. The employment service benefited the least.