Syftet med detta arbete var att genom en enkät undersöka vilka läromedel det är som används mest i samhällskunskap för lågstadiet samt utifrån svaret från enkäten undersöka samspelet mellan skriftlig text och bild i de två läroböcker som används mest. För att svara på studiens frågeställningar använder vi oss av en kvantitativ och kvalitativ metod. Den kvantitativa metoden bestod av en enkätundersökning som syftade till att undersöka vilka läromedel som används i SO-undervisningen idag. Resultaten från enkätundersökningen visade att Boken om SO 1–3 (2013) och Puls SO-boken 1–3 (2011) var de läromedel som används mest. För att genomföra den kvalitativa forskningen används Danielsson och Selanders (2016) analysverktyg; Model for working with multimodal texts in education. För att förhålla oss till endast en del av analysverktyget har vi utformat våra forskningsfrågor som undersöker fält två- samspelet mellan textens delar: Vad finns det för innehållsligt samband mellan rubrik och text? Vad finns det för rumslig närhet mellan skriftlig text och bild? Vad finns det för färgmässig närhet mellan skriftlig text och bild? Hur väl överensstämmer information i text och bild enligt kongruensprincipen?  Resultatet visade att båda läroböckerna hade ett fungerande, men ändå varierande samspel mellan skriftlig text och bild, dock saknade de båda läroböckerna en färgmässig närhet mellan skriftlig text och bild. Den rumsliga närheten var fungerande i båda läroböcker. Resultaten gällande hur väl informationen överensstämmer i text och bild visade det sig att det ofta presenterades samma information i bild som i text men att viss information enbart presenterades i antingen bild eller text. Slutsatsen av denna studie var att lärare måste agera som guider för elever när nya begrepp introduceras i läroböckerna. Slutsatsen är även att lärare måste vara uppmärksamma på vissa aspekter av multimodala inslag för att säkerställa att eleverna har fått förståelse för dessa multimodala inslag.