Föreliggande uppsats berör den enskilda individens krisberedskap. Syftet består av att undersöka hur gruppen unga vuxna upplever ansvar för krisberedskap och krisberedskapsåtgärder. Målet med uppsatsen är att identifiera faktorer av vikt för att gruppen unga vuxna ska vidta krisberedskapsåtgärder. Faktorerna ämnar möjliggöra målgruppsanpassningar som bidrar till att öka gruppens förmåga att hantera samhällsstörningar. Arbetet har genomförts med en kvalitativ metodansats. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av sju stycken semistrukturerade samtalsintervjuer. Resultatet visar på tre faktorer som är av vikt för att gruppen unga vuxna ska vidta krisbredskapsåtgärder. Faktorerna utgörs av 1) Synen på ansvar för krisberedskap, 2) Upplevelsen av oro inför olika samhällsstörning samt 3) Tillgången till kunskap, information och kommunikation. Föreliggande uppsats resultat torde vara statsvetenskapligt relevant för ansvariga myndigheters möjligheter till kunskapsstyrning och kommunikation med enskilda individer. Uppsatsens slutsatser påvisar även behovet av fortsatt vidare forskning.

I detta examensarbete har hemberedskap för hyresgäster undersökts utifrån en designprocess i syfte att ta fram produkter som främjar samt förenklar hemberedskap med fokus på att även ombesörja ett elbehov i hemmet.   I händelse av en större samhällsstörning är det viktigt att vara väl förberedd, och kunna klara sig utan samhällets hjälp helst en vecka menar myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB 2018). Om en större kris skulle inträffa i samhället med ett längre strömavbrott som följd skulle detta scenario påverka samhället i hög grad. Vad händer egentligen om det blir ett längre strömavbrott och stora delar av samhället släcks ned?    Många vill ta ett ökat ansvar för sin hemberedskap men tycker det är svårt att veta vad som förväntas av dem, och önskar tydlighet från bland annat myndigheter kring sin egen hemberedskap (Ramboll, 2021). Ett av målen för examensarbetet var att förenkla detta för hyresgästen och i samarbete med fastighetsbolaget Heimstaden har dessa möjligheter undersökts.   Kvarnlöf (2020) anser att om hemberedskap är mer integrerad i hemmet och vardagen är den därav också mer tillgänglig och inkluderad i dagliga rutiner, det är således lättare att vara förberedd när den oväntade krisen plötsligt kommer. Det är denna typ av integrerad lösning, som undersöks genom processen, där hemberedskap inte baseras på ett flyktigt intresse hos befolkningen utan är mer hållbar och aktuell även i vardagen.    Designprocessen utgår ifrån behov vid insamlad data hos hyresgäster och tar inspiration från trendspaning inom aktuell samt kommande solcellsteknik med organiska solceller. Hemberedskap och framtida teknik vävs samman för att ge hållbara lösningar och produktförslag för både hyresgäst och fastighetsbolag.

Cooperation between different actors during a crisis has in Sweden evolved over the years. Forthe transport sector this cooperation started primarily between different governmental agenciesto eventually, from 2015, also involve private actors representing different branches of thetransport sector. This study thus examines the Swedish transport sectors private-publiccooperation in the form of the cooperation forum for crisis, TP SAMS. How they work andcommunicate in the cooperation forum to grow the transport sectors preparedness to handle acrisis, as well as potential strengths, weaknesses and challenges for the private-public workahead. This has been done primarily through qualitative informant interviews with persons who,in different ways, are involved in the transport sector and crisis management. The results fromthis study shows that the reliance on conventional, largely unsecure and vulnerablecommunications systems is prevalent in the transport sector. The results have also showed aflexibility in the work of TP SAMS as it both works as a networking agent for its members atthe same time as it stands by to provide expert assistance during crisis management. The studyconcludes that even though there are weaknesses with the communications systems andchallenges with the private-public cooperation it is a vital resource for the Swedish crisismanagement, and it would be hard to organize it much different than how it is today.