<p>Syftet med denna uppsats är att identifiera faktorer som kan påverka samverkansorganet Östsams framtida utvecklingsmöjligheter. Jag har valt att göra en intervjubaserad fallstudie på fallet Östsam. Intervjupersonerna består av utvalda aktörer som arbetar i processen med Östams övergång från att vara en ideell förening till att bilda ett samverkansorgan. Vidare i undersökningen har jag valt att jämföra intervjuerna med den proposition som ligger till grund för det riksdagsbeslut som antagits angående bildandet av samverkansorgan. Begreppen: motiv, samverkansmöjligheter, skapande av legitimitet, utvecklingsmöjligheter och vision har legat till grund för stora delar av undersökningen. För att kunna analysera processen Östsam har jag använt mig av en teoriram. De mest använda teoretiska begreppen är: regionalisering, decentralisering, samordning och"governance". Vad gäller Östsams framtida roll som samverkansorgan är dess huvudsakliga uppgift att skapa en stark regional organisation som kan erbjuda en intressant"samarbetsarena"för olika aktörer i länet. Det är oklart om bildandet av samverkansorgan från statens sida kan ses som en decentralisering eller centralisering. Jag vill hävda att det är många olika faktorer som ligger bakom bildandet av samverkansorgan både från statens och Östsams sida. Angående samverkansorganet Östsams val av tillvägagångsätt både vad gäller organisation och arbetsätt, så domineras detta av"governance"-perspektivet. Ledord som karaktäriserar"governance"-perspektivet är partnerskap, nätverk och bred resursbildning. Intressant är om det i praktiken går att förverkliga, eller om detta förblir retorik. Kan det bli så att"government"-perspektivet är det perspektiv som i praktiken kan komma att prägla organisationen?</p>

Syftet med denna uppsats är att identifiera faktorer som kan påverka samverkansorganet Östsams framtida utvecklingsmöjligheter. Jag har valt att göra en intervjubaserad fallstudie på fallet Östsam. Intervjupersonerna består av utvalda aktörer som arbetar i processen med Östams övergång från att vara en ideell förening till att bilda ett samverkansorgan. Vidare i undersökningen har jag valt att jämföra intervjuerna med den proposition som ligger till grund för det riksdagsbeslut som antagits angående bildandet av samverkansorgan. Begreppen: motiv, samverkansmöjligheter, skapande av legitimitet, utvecklingsmöjligheter och vision har legat till grund för stora delar av undersökningen. För att kunna analysera processen Östsam har jag använt mig av en teoriram. De mest använda teoretiska begreppen är: regionalisering, decentralisering, samordning och"governance". Vad gäller Östsams framtida roll som samverkansorgan är dess huvudsakliga uppgift att skapa en stark regional organisation som kan erbjuda en intressant"samarbetsarena"för olika aktörer i länet. Det är oklart om bildandet av samverkansorgan från statens sida kan ses som en decentralisering eller centralisering. Jag vill hävda att det är många olika faktorer som ligger bakom bildandet av samverkansorgan både från statens och Östsams sida. Angående samverkansorganet Östsams val av tillvägagångsätt både vad gäller organisation och arbetsätt, så domineras detta av"governance"-perspektivet. Ledord som karaktäriserar"governance"-perspektivet är partnerskap, nätverk och bred resursbildning. Intressant är om det i praktiken går att förverkliga, eller om detta förblir retorik. Kan det bli så att"government"-perspektivet är det perspektiv som i praktiken kan komma att prägla organisationen?

The first aim of this thesis is to descriptively identify and chart the activities of the strategic intelligence and environmental scanning that take place at the regional collaboration network Regionförbundet Örebro. This identification is essential in reaching the comprehensive and primary aim of the thesis: to discuss, through normative discourse, what the options of improvement are and in which ways systematic operations can be integrating parts in the organization. In order to offer guidance of development from the perspectives of environmental scanning, the question at issue has emanated from activities concerning the present methods of working at Regionförbundet Örebro.During the creation of this thesis, several interviews have been made with people who are regarded to be key roles within the regional collaboration network. An analysis has been made, based on governing documents and answers from the interviews, where possible improvements of the business have been identified. The inferences become parts of a greater potential of amelioration since they are presented as active solutions and proposals that can be directly adaptable to the organization.Our proposals of improvements/ameliorations are constituted by a number of concrete/explicit points such as: a wider public information supply and an introduction of several annual routines and methods.