No description available.

No description available.

Tesis D--Salamanca--Universidad, 1991. / En appendice, choix de documents. Bibliogr. p. 349-360. Index.

Texte remanié de: Th. 3e cycle--Histoire de la philosophie médiévale--Paris--Université de Paris I-Panthéon-Sorbonne, 1984. / Bibliogr. p. 247-260. Index. Contient le texte norrois et latin en parallèle du "De arrha animae"

AFRIKAANS: Die uitgangspunt wat ten grondslag van hierdie studie lê, is die veronderstelling dat studies ten opsigte van die Middelnederlandse teks De reis van Sint Brandaan tot op hede min aandag geskenk het aan sekere belangrike temas. As gevolg van hierdie bepaalde leemtes, is die onderliggende betekenis van die teks moeilik bekombaar. Die doel van hierdie ondersoek is dus om die leemtes te vul wat nie voorheen in studies rakende hierdie teks ten volle aangespreek is nie, en veral dié in die Suid-Afrikaanse uitgawe deur De Klerk&Schutte (1996). In hoofstuk 1 word daar gefokus op Middeleeuse sienings oor die retoriek, met die proloog en die epiloog van De reis van Sint Brandaan as vertrekpunt vir nadere ondersoek. Die wêreld van die teks (die tekstuele wereld), sowel as die wêreld voor die teks (die wêreld van die hedendaagse leser) word primêr as invalshoeke gebruik. Om relevansie aan die invalshoeke te verleen, word daar gepoog om 'n verband aan te toon tussen Middeleeuse tegnieke van taaluitdrukking en modeme taalhandelingsbegrippe. Met al die faktore in gedagte, word daar ook ondersoek ingestel na die retoriek as manier van leserbeïnvloeding, en dat 'n resepsie-ondersoek nodig is om die moontlike gehoor van 'n teks te bepaal. In hoofstuk 2 word daar gefokus op die aanwesigheid van Middeleeuse simboliek en verskeie intertekste aanwesig in De reis van Sint Brandaan. Die invalshoek van hierdie hoofstuk berus hoofsaaklik by die wêreld agter die teks (die wêreld van die outeur), en die wêreld van die teks (die tekstuele wêreld). Dit kom ook aan die lig dat die betrokke teks deurtrek is met Christelike simboliek en intertekste wat op een of ander manier 'n verband met die Christelike geloof toon. Die strekking van die teks is primêr gewortel in Christelike simboliek, maar word ook sekondêr gekoppel aan ander soorte simboliek, soos dieresimboliek, plantsimboliek, geloofsimboliek (mites en legendes), getallesimboliek en natuursimboliek (son, maan, hitte, koue, wind, water). Baie van hierdie simboliek oorvleuel en sluit aan by die vele intertekste aanwesig wat 'n rol speel in die opbou van die verhaal. Deur die betrokke simboliek en intertekste aan te toon en te interpreteer, word 'n ryker betekenis aan hierdie teks verleen. Hoofstuk 3 en hoofstuk 4 is 'n uitvloeisel van hoofstuk 2. In hierdie twee hoofstukke word daar meer aandag verleen aan sekere belangrike aspekte wat tot dusver nie ten volle ontgin is nie, soos gesien in hoofstuk 2. Daar word gefokus word op die wêreld agter die teks (die wêreld van die outeur) en die wêreld van die teks (die tekstuele wêreld). In hoofstuk 3 word daar gepoog om die aard en rol van die duiwel en die hel in die Middeleeue aan te toon, soos gevind in De reis van Sint Brandaan. Daar word tot die slotsom gekom dat die duiwel in hierdie teks 'n verpersoonliking van die kwade (bose) is. 'n Bepaalde paradigmaverbreding word aangetoon wat daarop dui dat daar wegbeweeg word van net 'n spirituele konnotasie met die duiwel na 'n fisiese verpersoonliking. Daar word verder ondersoek ingestel na Middeleeuse voorstellings van die duiwel, strawwe en lokaliteite van die hel, die vagevuur, die hel as 'n tasbare ruimte, die verpersoonliking van die duiwel en die lot van 'n sondaar in die helse straf. In hoofstuk 4 word daar gepoog om die aard en rol van engele as boodskappers van God in die Middeleeue aan te toon, soos gevind in De reis van Sint Brandaan. Talle voorbeelde uit die betrokke teks dui op die rol van engele as tussengangers tussen God en die mens. Daar word verder ondersoek ingestel na die verskillende tipes engele gevind in die teks, en die verband tussen engele en visioene vanuit 'n Middeeuse tradisie en perspektief. Die aspekte van neutrale en gevalle engele, die begrip van "God sien" en die rol van engele as sielsbegeleiers na die hemel word aangetoon. ENGLISH: The point of departure which forms the basis of this study, is the supposition that studies with respect to the Middle Dutch text The voyage of Saint Brendan have, up to the present, paid little attention to certain important themes. As a result of this void the underlying meaning of this text is difficult to access. The purpose of this investigation is therefore to fill these gaps which former studies of this text have not fully addressed, most particularly those in the South African edition by De Klerk&Schutte (1996). In chapter 1 the focus is on medieval views on rhetoric with the prologue and epilogue of The voyage of Saint Brendan as the source for closer investigation. The point of departure used in this chapter lies mainly with the world of the text (the textual world) and the world in front of the text (the world of the modem reader). To give relevance to this angle of incidence, an attempt is made to show a connection between medieval concepts of speech act theory and modem speech act concepts. With all these factors in mind, rhetoric as a manner of reader influence is researched and an investigation of reception is necessary to determine the possible audience of a text. In chapter 2 the focus falls on the presence of medieval symbolism and various intertexts present in The voyage of Saint Brendan. The point of departure used in this chapter lies mainly with the world behind the text (the world of the author) and the world of the text (the textual world). It has come to light that this particular text is permeated with Christian symbolism and intertexts which, in one way or another, reveal a connection with the Christian faith. The tenor of this text is rooted primarily in Christian symbolism but is also, in a secondary way, coupled with other types of symbolism like animal symbolism, plant symbolism, symbolism of belief (myths and legends), number symbolism and symbolism in nature (sun, moon, heat, cold, wind, water). Much of this symbolism overlaps and joins the many intertexts present which playa role in the development of the story. By presenting and interpreting the particular symbolism and intertexts, a richer meaning of this text is achieved. Chapter 3 and chapter 4 arise as a result of what was set out in chapter 2. In these two chapters certain important aspects not covered in chapter two are addressed. The focus is on the world behind the text (the world of the author) and the world of the text (the textual world). In chapter 3 an attempt is made to present the nature and role of the devil and hell in medieval times with The voyage of Saint Brendan as example. The conclusion is reached that the devil in this text is a personification of evil. A broadening of this paradigm is demonstrated which suggests that there is a movement away from simply a spiritual connotation of the devil to a physical personification. Further research is instituted into medieval ideas concerning the devil, punishment and the location of hell, hell as a tangible space, the personification of the devil and the doom of the sinner in hell-fire. In chapter 4 an attempt is made to show the nature and role of angels as messengers of God in medieval times with the The voyage of Saint Brendan as example. Many examples from this text suggest the role of angels as that of mediators between God and man. Further investigation is instituted regarding the different types of angels found in the text and the connection between angels and visions from a medieval tradition and perspective. The aspects of neutral and fallen angels, the concept of "seeing God" and the role of angels as companions of the soul on its way to heaven are demonstrated. / Dissertation (MA (Afrikaans))--University of Pretoria, 2007. / Afrikaans / unrestricted

No description available.

The beginning of the 20th century saw an emergence of new ideals for and ways of living a Christian life in Church of Sweden. As a consequence of both a revival for Sweden’s own medieval heritage as well as intensified ecumenical contacts with, principally the Church of England, several Christian communities took similar form to that of “Third orders”, but without any canonical status. This present study focuses such an order, Sodailitium Sancti Christofori,(Fraternity of Saint Christopher), founded in the university town of Uppsala in 1921 by students of theology studying for the priesthood in Church of Sweden. The fraternity’s work is outlined during its complete lifespan, approximately 20 years. A total of 19 men were received as novices, 17 of these went on to become brothers. Some of these became profiled churchmen in Church of Sweden, for example Gustaf Adolf and Sven Danell, dean of Växjö and bishop of Skara respectively, Bengt Sundkler, bishop of Bukoba as well as professor of missiology at Uppsala university, and Harry Ljungar, long-time vicar of Moheda, diocese of Växjö. They were influenced by the Youth Church movement, the emerging High Church movement, as well as likeminded groups in Denmark, England and Germany. As time went on, the brothers were ordained and sent out to different parts of Sweden and new brothers were received, keeping in touch through extensive letter correspondence. Sometime during the 1930s, activity in the fraternity went down drastically, and the last sign of life within the fraternity is a chronicle of a general chapter in 1939.

No description available.

<p>Fattigdom, lydnad och kyskhet. De tre orden ligger till grund för den klosterregel som styr det vardagliga livet för de 204 katolska ordensanslutna som lever runt om i Sverige idag. Regeln, som är en S:t Benedikt regel och föreskrevs redan på 800-talet, står som förebild för flera senare ordningsregler gällande både munk- och nunnekloster runt om i världen. För nunnor, och till viss del munkar kan även klausuren - plikten att stanna kvar i sitt kloster, stabilitas loci, räknas som en del i klosterregeln. Klausuren grundar sig på 1299 års utfärdade bulla, benämnd Periculoso som innebar att alla nunnor, nuvarande och kommande, i alla världsdelar oavsett orden skulle förbli i sina kloster innanför klausuren. Endast vid tungt vägande skäl som till exempel obotlig sjukdom, som kunde skada andra, kunde undantag tillåtas. Idag räknas, enligt Birgittasystrarna i Vadstena, uppsökanden av sjukhus och tandläkarbesök som giltiga skäl och räknas som undantag.</p><p>Vi har valt att göra denna studie om katolska nunnor i den moderna tidens Sverige eftersom vi finner det vara av intresse att ta reda på vad det är som får kvinnor i Sverige att viga sitt liv åt Gud och därmed välja en livsväg som har sin grund, sitt ursprung, i medeltida klosterregler, när övriga Sverige fortsätter sekulariseras i takt med vetenskapens frammarsch.</p> / <p>Utifrån vår undersökning är en kvinna i det moderna Sverige som väljer att viga sitt liv åt Gud genom att leva som nunna i en klosterorden, nödvändigtvis inte uppfostrad i ett troende hem eller tvingad till tro för att kunna få en utbildning och därmed en säkrad framtid. De kvinnor/systrar som finns representerade i denna studie och som välvilligt delat med sig av sina ibland mycket personliga innersta tankar och känslor, ger en bild av nyfikna, intelligenta kvinnor med både karisma, charm och utstrålning samtidigt som de besitter en vördnadsfull integritet. Varför har kvinnorna då blivit nunnor? Själva säger de att de vill vara tillgängliga för Gud, alltid. De vill inte vara själviska och sätta sina egna önskningar och behov främst eftersom de då skulle ödsla sitt liv och sin kraft på annat än att påvisa Guds existens genom ett liv i Hans tjänst. Längtan, kärleken och sökandet efter Gud anger systrarna själva vara anledningen till varför de valt klosterlivet. Att tjäna Gud är något meningsfullt och på det sättet förvaltar de sina liv väl. Gud är målet som genomsyrar systrarnas liv och klostret som helhet hjälper dem att förbereda sig för döden och den existensform som väntar dem i den barmhärtige Andens tjänst. Att systrarna ibland längtar efter att fritt få disponera sin tid och kanske ströva ute i naturen ser de som tankar som dyker upp ibland men som hör till livets prövningar och frestelser. Det är då rutinerna i klostret hjälper systrarna att hitta tillbaka efter en dålig dag.</p><p>Samhällets till synes bristfälliga värdegrund är något som systrarna beklagar eftersom det gör människor stressade och förvirrade vilket i sin tur kan leda till att människor lättare kan låta sig manipuleras eftersom det i samhället inte ges tid att tänka efter, varvid systrarna tydligare ser behovet av vad klostren kan erbjuda allmänheten. Vidare har några av systrarna uttalat att vissa samhällsfaktorer indirekt påverkat dem som individer även om det inte har varit avgörande för det slutgiltiga valet att bli nunna. De har dock vigt sitt liv åt Gud därför att de är starka i sin tro och anser att klostret kan erbjuda det som samhället till viss del saknar; värdegrund. Detta är en intressant aspekt då systrarna svarat olika på frågan gällande samhällssynen och dess inverkan på deras val av livsväg. De systrar som tillbringat mer än 50 år i kloster avlade sina löften då samhällets förutsättningar såg annorlunda ut och sekulariseringen inte var fullt så framskriden. Då vi tittat närmare på detta har det visat sig att det är de yngre systrarna, de som senast avlagt sina löften, som besvarar frågan med att samhället har haft en viss inverkan på deras val. Varför, kan man då fråga sig? Är det ett resultat av Sveriges avkristnande och, som systrarna själva uttrycker det, förlorade värdegrund som gör att yngre systrar har en annan samhällssyn – en samhällssyn som till viss del avgjort deras liv?</p><p>Systrarnas huvudsakliga uppgift, bönen, involverar människorna i världen som systrarna ser som sin uppgift att be för. På så vis får klostren en mening även i dagens sekulariserade samhälle där få har tid, ro, intresse eller ork att reflektera över den samhällsbild som skapats och där klostren står som en motvikt. Frågan om huruvida det enbart är en kristen motvikt som samhället är i behov av, är en annan fråga att ta ställning till. Systrarnas livsval handlar till syvende och sist om att genom ett medvetet, moget val leva i Guds tjänst och be till Honom och för världens människor. Genom sitt arbete står de villiga att hjälpa människor som söker sig till klostret av olika anledningar, trots att de själva inte söker samhällets larm utan föredrar avskildheten för att känna Guds närvaro.</p>

Fattigdom, lydnad och kyskhet. De tre orden ligger till grund för den klosterregel som styr det vardagliga livet för de 204 katolska ordensanslutna som lever runt om i Sverige idag. Regeln, som är en S:t Benedikt regel och föreskrevs redan på 800-talet, står som förebild för flera senare ordningsregler gällande både munk- och nunnekloster runt om i världen. För nunnor, och till viss del munkar kan även klausuren - plikten att stanna kvar i sitt kloster, stabilitas loci, räknas som en del i klosterregeln. Klausuren grundar sig på 1299 års utfärdade bulla, benämnd Periculoso som innebar att alla nunnor, nuvarande och kommande, i alla världsdelar oavsett orden skulle förbli i sina kloster innanför klausuren. Endast vid tungt vägande skäl som till exempel obotlig sjukdom, som kunde skada andra, kunde undantag tillåtas. Idag räknas, enligt Birgittasystrarna i Vadstena, uppsökanden av sjukhus och tandläkarbesök som giltiga skäl och räknas som undantag. Vi har valt att göra denna studie om katolska nunnor i den moderna tidens Sverige eftersom vi finner det vara av intresse att ta reda på vad det är som får kvinnor i Sverige att viga sitt liv åt Gud och därmed välja en livsväg som har sin grund, sitt ursprung, i medeltida klosterregler, när övriga Sverige fortsätter sekulariseras i takt med vetenskapens frammarsch. / Utifrån vår undersökning är en kvinna i det moderna Sverige som väljer att viga sitt liv åt Gud genom att leva som nunna i en klosterorden, nödvändigtvis inte uppfostrad i ett troende hem eller tvingad till tro för att kunna få en utbildning och därmed en säkrad framtid. De kvinnor/systrar som finns representerade i denna studie och som välvilligt delat med sig av sina ibland mycket personliga innersta tankar och känslor, ger en bild av nyfikna, intelligenta kvinnor med både karisma, charm och utstrålning samtidigt som de besitter en vördnadsfull integritet. Varför har kvinnorna då blivit nunnor? Själva säger de att de vill vara tillgängliga för Gud, alltid. De vill inte vara själviska och sätta sina egna önskningar och behov främst eftersom de då skulle ödsla sitt liv och sin kraft på annat än att påvisa Guds existens genom ett liv i Hans tjänst. Längtan, kärleken och sökandet efter Gud anger systrarna själva vara anledningen till varför de valt klosterlivet. Att tjäna Gud är något meningsfullt och på det sättet förvaltar de sina liv väl. Gud är målet som genomsyrar systrarnas liv och klostret som helhet hjälper dem att förbereda sig för döden och den existensform som väntar dem i den barmhärtige Andens tjänst. Att systrarna ibland längtar efter att fritt få disponera sin tid och kanske ströva ute i naturen ser de som tankar som dyker upp ibland men som hör till livets prövningar och frestelser. Det är då rutinerna i klostret hjälper systrarna att hitta tillbaka efter en dålig dag. Samhällets till synes bristfälliga värdegrund är något som systrarna beklagar eftersom det gör människor stressade och förvirrade vilket i sin tur kan leda till att människor lättare kan låta sig manipuleras eftersom det i samhället inte ges tid att tänka efter, varvid systrarna tydligare ser behovet av vad klostren kan erbjuda allmänheten. Vidare har några av systrarna uttalat att vissa samhällsfaktorer indirekt påverkat dem som individer även om det inte har varit avgörande för det slutgiltiga valet att bli nunna. De har dock vigt sitt liv åt Gud därför att de är starka i sin tro och anser att klostret kan erbjuda det som samhället till viss del saknar; värdegrund. Detta är en intressant aspekt då systrarna svarat olika på frågan gällande samhällssynen och dess inverkan på deras val av livsväg. De systrar som tillbringat mer än 50 år i kloster avlade sina löften då samhällets förutsättningar såg annorlunda ut och sekulariseringen inte var fullt så framskriden. Då vi tittat närmare på detta har det visat sig att det är de yngre systrarna, de som senast avlagt sina löften, som besvarar frågan med att samhället har haft en viss inverkan på deras val. Varför, kan man då fråga sig? Är det ett resultat av Sveriges avkristnande och, som systrarna själva uttrycker det, förlorade värdegrund som gör att yngre systrar har en annan samhällssyn – en samhällssyn som till viss del avgjort deras liv? Systrarnas huvudsakliga uppgift, bönen, involverar människorna i världen som systrarna ser som sin uppgift att be för. På så vis får klostren en mening även i dagens sekulariserade samhälle där få har tid, ro, intresse eller ork att reflektera över den samhällsbild som skapats och där klostren står som en motvikt. Frågan om huruvida det enbart är en kristen motvikt som samhället är i behov av, är en annan fråga att ta ställning till. Systrarnas livsval handlar till syvende och sist om att genom ett medvetet, moget val leva i Guds tjänst och be till Honom och för världens människor. Genom sitt arbete står de villiga att hjälpa människor som söker sig till klostret av olika anledningar, trots att de själva inte söker samhällets larm utan föredrar avskildheten för att känna Guds närvaro.