No description available.

Den här studien syftar till att undersöka hur mellanstadielärare arbetar med högläsning av skönlitteratur i svenskundervisningen. Studiens syfte berörs genom att synliggöra vilka undervisningsfaktorer som används i praktiken samt hur mellanstadielärare möjliggör ett lärande genom scaffolding och interaktion i ett högläsande klassrum. Utifrån forskningsläget framgår det att lärarens förhållningssätt och planering samt arbetet kring högläsningen lyfts fram som betydelsefulla för att främja elevers läsförståelse. Studiens empiri har samlats in genom en kvalitativ metod där åtta verksamma mellanstadielärare på fem olika skolor observerats samt intervjuats genom både frågeformulär och semistrukturerade intervjuer. Empirin har därefter analyserats utifrån hur lärarna möjliggör ett lärande genom scaffolding och interaktion för att sedan genomgå en tematisk analys. Genom den tematiska analysen har studiens resultat mynnat ut i olika huvudteman, vilka representerar de mest framträdande undervisningsfaktorerna. De fem huvudteman som har visat sig är följande: Lärarens medvetna val, Arbetet inför läsningen, Pauser - att möjliggöra samtal, Arbetet efter läsningen och Läraren som läsare. Studiens resultat pekar dessutom på att de deltagande lärarna möjliggjorde ett lärande präglat av scaffolding och interaktion i samband med högläsning.