Denna studie undersöker begreppet likvärdighet genom att analysera hur elevernas bristande kunskapskontinuitet vid skolbyte upplevs och hanteras av rektorer och lärare, samt deras uppfattningar om den nya stadieindelade timplanens påverkan i måluppfyllelse och likvärdighet. Studien baseras på en semikvantitativ webbenkätundersökning med 145 rektorer och lärare i grundskolor i hela landet.  Mer än hälften av informanterna får inte någon information om elevernas tidigare undervisningstid. Kartläggning av elevernas kunskapsnivå vid skolbyte är utbredd och många bekräftar att påtagliga kunskapsluckor existerar. Majoriteten menar att eleverna får möjlighet att ta igen undervisningen genom kompensatoriska åtgärder som innebär anpassning av undervisningssätt och extra insatser utanför skolans ordinarie schema. Tidsstyrningen i skolan påverkas huvudsakligen av timplanen istället för lärarnas och elevernas önskemål. Ramfaktorteori och händelselogik visar att begreppet likvärdighet har två dimensioner. Likvärdighet mellan skolorna påverkas negativt av den befintliga timplanens brist på avstämningstillfällen, som leder till låg kunskapskontinuitet vid skolbyte. Detta avspeglas i informanternas positiva attityd mot centraliseringsåtgärder som exempelvis en stadiepreciserad timplan. Likvärdighet mellan eleverna är det mål som informanterna enligt sin inre logik strävar efter med hjälp av pedagogisk kartläggning och kompensatoriska åtgärdar. För att öka likvärdigheten måste timplanens implementering vara mer realistisk och stadieprecisering måste kompletteras med uppföljning i förhållande till måluppfyllelse. / This study examines the interpretation of educational equity by analysing how students’ lack of knowledge continuity upon school switching is experienced and handled by principals and teachers, and their opinion on the new level-divided national time schedule’s effects on goal attainment and equity. 145 principals and teachers in primary and lower secondary schools in Sweden participate in a semi-quantitative web survey for this study.  More than half of the informants do not receive any information concerning students’ former teaching hours. It is a common practice to chart students’ level of knowledge and one third of the informants confirm a significant knowledge gap. Catching up on lost teaching is possible according to most informants, with compensatory measures that encompass adaptation of teaching methods and extra-curricular activities not included in the normal timetable. Time allocation is mainly determined by the constraints of the national time schedule instead of the needs of teachers and students. By applyingthe theory of frame factor and practical reasoning, it is shown that equity has two dimensions. Equity between schools is dampened by the current national time schedule’s lack of follow-up occasions, leading to inadequate knowledge continuity upon school switching. This is reflected by the informants’ positive attitude towards educational centralisation by means of a more precise, level-divided time schedule. Equity between students has been the main goal that most schools strive for, by implementing knowledge-charting procedures and compensatory measures in the light of practical reasoning. In order to improve equity, a more precise and realistic time schedule needs to be complemented by more rigorous control in relation to goal-fulfilment.