<p>In this paper I study how the repeal of the Swedish wealth tax (1 of January 2007) has affected people´s labour supply behaviour. This particular issue is relevant because it may help us understand some of the effects of the earnings tax changes that have taken place in Sweden. Accoring to standard economic theory a repealed wealth tax is similar to an income effect for the persons who previously paid the tax. That means that they theoretically will want to consume more leisure, that is decrease their labour supply. The method I am using to test this hypothesis is a difference-in-difference approach where the treatment group consists of persons who previously paid the tax and the control group of comparable persons who did not pay the tax. The data I am using is taken from a Swedish database called LINDA, compiled by the Swedish Central Agency for Statistics (SCB). My main result in this paper is that the repealed wealth tax does not seem to have had any influnece on the labour supply behavior of the persons who previously paid the tax.</p>

<p>Aktivitetsgarantin är ett arbetsmarknadspolitiskt program som startades i Sverige den första augusti år 2000. I den här uppsatsen skattas aktivitetsgarantins effekt på sannolikheten att erhålla arbete. För att utvärdera den genomsnittliga effekten används en matchningsestimator eftersom programmet inte hade en experimentell utformning. De empiriska resultaten är något varierande, men ett entydigt stöd för att deltagande i aktivitetsgarantin medför ökad sannolikhet till arbete är svårt att finna. Däremot visar det sig att om arbetslösheten fortgår under åtminstone 6 månader efter samplingsperioden hittas positiva effekter av deltagande i aktivitetsgarantin.</p>

Lagen om företagsrekonstruktion infördes den 1 september 1996 och skulle ersätta den gamla ackordslagen. Syftet med den nya lagen var att det skulle bli enklare att rekonstruera krisföretag som bedömdes ha utsikter till en framtida lönsam verksamhet. Genom rekonstruktionsförfarandet får företaget ett rådrum att arbeta med de ekonomiska problemen utan att för tillfället riskera en konkurs. Det har dock visat sig att lagen inte blev den succé många hade hoppats på. Sedan införandet fram till 2006 har endast 1507 företag ansökt om att bli rekonstruerade. Antalet konkurser under samma period uppgick till 88 262, vilket visar på den dåliga genomslagskraft lagen fått. Trots det dåliga genomslag lagen om företagsrekonstruktion har fått, finns lite forskning på området. De få undersökningar som gjorts har mestadels fokuserat på att kartlägga vilka typer av företag som väljer att ansöka om rekonstruktion. Exempelvis vilken organisationsstruktur de har, storlek på företaget, hur länge de har varit verksamma och dess geografiska läge. Genom åren har ett flertal statistiska modeller utvecklats för att kunna predicera en konkurs innan den inträffar. Den mest kända och allmänt vedertagna modellen är Z-score, utvecklad av Edward I Altman. Vi blev nyfikna på om denna forskning även går att applicera på företag som väljer att ansöka om företagsrekonstruktion? Med kunskap om de finansiella förutsättningarna, kan kanske fler företag med möjlighet att genomgå en företagsrekonstruktion identifieras och eventuellt räddas från en annars oundviklig konkurs. Denna uppsats syftar till att utifrån en finansiell analys studera skillnader i den ekonomiska ställningen hos rekonstruktionsföretag respektive konkursföretag. Då vi utifrån en stor mängd data vill generalisera resultatet på en hel population har vi använt oss av en kvantitativ undersökningsmetod. Vidare har vi använt oss av ett deduktivt angreppssätt och skapat en teoretisk bas innan den empiriska studien tagit vid. Den teoretiska referensramen behandlar främst teorier kring lagen om företagsrekonstruktion, nyckeltal och konkurspredicering. De modeller och nyckeltal vi valt ut, har utifrån tidigare undersökningar visat sig bra vid bedömningen av ett företags nuvarande och framtida finansiella ställning. I undersökningen framkom att de företag som ansöker om företagsrekonstruktion har lika dåliga och i vissa avseenden sämre finansiella förutsättningar än de företag som gick direkt i konkurs. Även Z-scoremodellen indikerade att rekonstruktionsföretagens finansiella ställning var sämre än konkursföretagens.

Aktivitetsgarantin är ett arbetsmarknadspolitiskt program som startades i Sverige den första augusti år 2000. I den här uppsatsen skattas aktivitetsgarantins effekt på sannolikheten att erhålla arbete. För att utvärdera den genomsnittliga effekten används en matchningsestimator eftersom programmet inte hade en experimentell utformning. De empiriska resultaten är något varierande, men ett entydigt stöd för att deltagande i aktivitetsgarantin medför ökad sannolikhet till arbete är svårt att finna. Däremot visar det sig att om arbetslösheten fortgår under åtminstone 6 månader efter samplingsperioden hittas positiva effekter av deltagande i aktivitetsgarantin.

Tidigare forskning tyder på att det med relativt stor träffsäkerhet går att förutspå en finansiell kris för ett företag. Finansiell kris har man då definierat som konkurs och använt sig av finansiella nyckeltal för att räkna fram ett specifikt värde som i sig skulle indikera ifall ett bolag stod inför hög, medel eller låg risk för att försättas i konkurs. I denna uppsats studeras nio bolag som avnoterats från Stockholmsbörsen på grund av konkurs under åren 1997 till 2008. Detta i syfte att testa om de tidigare vedertagna teorierna kring konkursprediktion även kan appliceras med framgång på bolag noterade på Stockholmsbörsen. Modellen som författarna använt sig av kallas Z-scoremodellen och är en modell innehållande fem viktade finansiella nyckeltal, framtagen av professor Edward I. Altman. Modellen genererar ett så kallat Z-värde som enligt teorin ska indikera ett företags finansiella tillstånd. De nio undersökta konkursbolagen har i studien jämförts med åtta bolag (i studien kallade kontrollbolag) som under det senaste året istället ökat sitt värde på marknaden i form av ökad börskurs. Detta med syfte att kontrollera om dessa bolag får högre Z-värden än de undersökta konkursbolagen, såsom modellen påvisar. Vår studie har visat att det finns tydliga tendenser som pekar på att modellen har betydande träffsäkerhet men att den inte i varje enskilt fall går att förlita sig på.

The purpose of the present study was to construct and validate a brief screening instrument to support parent(s) and preschool/kindergarten teachers in monitoring and screening for cognitive impairment and/or delay in preschoolers. The target population of interest is all preschoolers <i>at-risk</i> for poor psychosocial and school outcomes due to chronic and acute dysfunction of the central nervous system (CNS). The accessible populations of interest to the present study are pediatric cancer survivors, preschoolers with alcohol related neurodevelopmental disorder (ARND), being preterm low birth weight, and/or diagnosed with various learning disabilities. The past practice of waiting until an <i>at-risk</i> child experienced poor school outcomes before being referred for cognitive assessment toward tailoring an intervention is no longer defensible. For the present study, a 61-item screening instrument (18 memory items, 19 verbal ability items, 15 attention items, and 9 demographic items) was pilot tested with parents, playschool teachers, and kindergarten teachers to rate preschoolers on overt behaviours associated with cognitive functioning. A criterion-referenced framework was used to establish a performance standard and set a cut score based on a sample of 151 normally functioning preschoolers aged 4:0- to 5:11-years. The various empirical and substantive analyses conducted resulted in a revised scale of 28 items (10 memory, 11 verbal ability, and 7 attention) titled, <i>Screening Test for the Early Prediction of School Success</i> (STEPSS). Given the need for a future study to validate the STEPSS with clinical groups of preschoolers, the screening instrument is intended to provide the empirical evidence needed to refer <i>at-risk</i> preschoolers for assessment with more comprehensive cognitive batteries. Constructing and validating the STEPSS is important for two reasons: 1) to fill a gap in the types of instruments available for monitoring and assessing cognitive functioning in <i>at-risk</i> preschool populations; and 2) to alleviate the current delay in targeting interventions for preschoolers because of the practice of depending upon the school system to monitor and identify poor cognitive functioning.

Improvement is an essential act for restricting increasing performance pressure in organizational activities. In this paper, a framework for carrying out performance measurement process in order to strengthen the balanced score card application is developed. The proposed framework is increased to 11 procedural steps with the modification of analytic hierarchy process methods (AHP) within the balanced score card (BSC) problem solving and continuous improvement. The framework was examined with a case study of city library in Sweden. The framework enabled the service providers’ as the decision maker to assess their performance on their service rendering with respect to customer requirement, identify key measures and select the most preferred and improvement means. The motivation for this proposed framework was evident of how the step 4 can be prioritized by addressing the measure to be taken that can lead the organization in improving their performance.

CONTEXTO: El trasplante pulmonar es a día de hoy una alternativa terapéutica válida para los pacientes en insuficiencia respiratoria crónica. Actualmente las indicaciones superan con creces el número de órganos disponibles lo que genera tiempos de espera prolongados. En el año 2005 Estados Unidos implementó un sistema innovador para priorizar los candidatos de la lista de espera mediante un estimador que calcula el beneficio neto que supondría realizar un trasplante pulmonar. Para ello se realiza un cálculo que combina la urgencia médica y la supervivencia post-trasplante de cada paciente. La mayoría del resto de programas de trasplante pulmonar basa la distribución de órganos en el orden cronológico en el que los pacientes son incluidos en la lista de espera. OBJETIVOS: El objetivo principal de este trabajo es analizar si el LAS hubiera sido útil como factor pronóstico en los 170 pacientes trasplantados en el Hospital Vall d´Hebron de Barcelona entre 2006 y 2009. MÉTODOS: Estudio prospectivo que recoge los pacientes mayores de 12 años que recibieron un trasplante pulmonar durante el periodo comprendido entre el 1 de Enero de 2006 y el 31 de Diciembre de 2009. La cohorte se estratificó en 3 grupos: LAS < 32.5 (n=58, 37%), LAS 32.5-36 (n=50, 32%) y LAS > 36 (n=49, 31%), denominados LAS bajo (LASB), LAS intermedio (LASI) y LAS alto (LASA) respectivamente. La estimación de probabilidad de supervivencia se realizó mediante el método de Kaplan-Meier y el modelo de regresión de Cox expresado en Hazard Ratio. RESULTADOS: La supervivencia al año del trasplante pulmonar en el grupo de pacientes LAS alto (LAS>36) fue significativamente menor que la del resto de candidatos (67% vs. 83%; p=0.03). Los pacientes con LAS alto mostraron 1.99 veces (HR=1.99) más probabilidades de fallecer que el resto durante el primer año postrasplante. Además los pacientes del grupo LAS alto presentaron mayor frecuencia de ventilación mecánica durante su estancia en la lista de espera en relación a los pacientes con LAS menor. Para terminar, los pacientes con LAS alto presentaron mayor frecuencia de complicaciones bronquiales. CONCLUSIÓN: El LAS es útil como modelo predictivo de morbimortalidad en el trasplante pulmonar en la serie de pacientes trasplantados en el Hospital Vall d´Hebron. Los pacientes que pertenecen al grupo LAS alto presentaron una supervivencia al primer año menor y una mayor frecuencia de complicaciones postoperatorias. / BACKGROUND: Lung transplantation has become a widely accepted treatment in the management of a broad spectrum of end stage pulmonary diseases. However, the number of donor organs remains far less than the number of patients who may potentially benefit from this procedure. The development of the lung allocation system (LAS) in the United States in 2005 marked the first time an estimate of benefit was used to prioritize organ allocation. The LAS was designed to prioritize wait-list candidates based on a combination of wait-list urgency and post-transplant survival, whereas, the lung allocation policy in the majority of lung transplant programmes abroad is based on time accrued on the waiting list. OBJECTIVES: The purpose of this study was to examine if the LAS at the time of the lung transplantation would be a prognostic factor with regards to morbidity and mortality for the 170 patients who underwent a lung transplant between 2006-2009 in Vall d´Hebron Hospital, Barcelone (Spain). METHODS: All recipients aged > 12 years undergoing first-time lung transplantation during the period from January 1, 2006 to December 31, 2009 were included in the study. The cohort was divided into three groups: LAS < 32.5 (n=58, 37%), LAS 32.5-36 (n=50, 32%) and LAS > 36 (n=49, 31%), referred to as low LAS (LLAS), intermediate LAS (ILAS) and high LAS (HLAS). A time to event analysis was performed for risk of death after transplantation using Kaplan-Meier survival and Cox proportional hazard models. RESULTS: Patients in high risk group (LAS>36) had significantly worse first year survival compared with lower LAS recipients (67% vs. 83%; p=0.03 by log rank test). Patients with high risk group were also found to have increased risk of death (Hazard Ratio 1.99) compared with low risk group. HLAS recipients were more likely to require mechanical ventilatory support at the time of transplant compared with patients in the low-intermediate risk groups. Patients in the high risk group were also found to have increased airway complications. CONCLUSIONS: The lung allocation score is useful as a prognostic factor for the cohort of patients who underwent a lung transplant in the Vall d´Hebron Hospital. HLAS is associated with decreased one year survival and increased complications during the post-transplant hospitalization.

Despite interest in the influence of religion on economic activity by early economists like Adam Smith, modern economists have done little research on the subject. In light of the apparent religious fervour in many parts of the global economy, economists' seeming lack of interest in studying how religious cultures enhance or retard the globalization of economic activity is especially surprising. In general, trade theories have given less weight towards the reason for trade explanation on demand side. As a contrary to H-O theory Linder had proposed a theoretically sound and empirically consistent trade theory with a new claim for the reasons why countries trade on the demand side. To fill this gap, I use international survey data on religiosity for a broad panel of countries trading with US to investigate the effects of church attendance and religious beliefs on trade. The beliefs are, in turn, the principal output of the religion sector, and the believer alignment to a specific denomination measures the inputs to this sector. Hence, I used an extended gravity model of international trade to control for a variety of factors that determine trade, and I used two regression methods, OLS and WLS, to exploit the model to its fullest. I find that the sharing of same religious cultures by people in different countries has a significantly positive influence on bilateral trade, all other things being equal. These results accord with a perspective in which religious beliefs influence individual traits that enhance trade and economic performance in general. And my attempt to magnify religion as a means to trade is only a derivation of Linder’s overlapping demand theory.

The purpose of the present study was to construct and validate a brief screening instrument to support parent(s) and preschool/kindergarten teachers in monitoring and screening for cognitive impairment and/or delay in preschoolers. The target population of interest is all preschoolers <i>at-risk</i> for poor psychosocial and school outcomes due to chronic and acute dysfunction of the central nervous system (CNS). The accessible populations of interest to the present study are pediatric cancer survivors, preschoolers with alcohol related neurodevelopmental disorder (ARND), being preterm low birth weight, and/or diagnosed with various learning disabilities. The past practice of waiting until an <i>at-risk</i> child experienced poor school outcomes before being referred for cognitive assessment toward tailoring an intervention is no longer defensible. For the present study, a 61-item screening instrument (18 memory items, 19 verbal ability items, 15 attention items, and 9 demographic items) was pilot tested with parents, playschool teachers, and kindergarten teachers to rate preschoolers on overt behaviours associated with cognitive functioning. A criterion-referenced framework was used to establish a performance standard and set a cut score based on a sample of 151 normally functioning preschoolers aged 4:0- to 5:11-years. The various empirical and substantive analyses conducted resulted in a revised scale of 28 items (10 memory, 11 verbal ability, and 7 attention) titled, <i>Screening Test for the Early Prediction of School Success</i> (STEPSS). Given the need for a future study to validate the STEPSS with clinical groups of preschoolers, the screening instrument is intended to provide the empirical evidence needed to refer <i>at-risk</i> preschoolers for assessment with more comprehensive cognitive batteries. Constructing and validating the STEPSS is important for two reasons: 1) to fill a gap in the types of instruments available for monitoring and assessing cognitive functioning in <i>at-risk</i> preschool populations; and 2) to alleviate the current delay in targeting interventions for preschoolers because of the practice of depending upon the school system to monitor and identify poor cognitive functioning.