The objective of this research was to analyze the evolution of Russia’s Federal Security Service (FSB) during the twenty-first century, using historical institutionalism as a framework. Three critical junctures were President Putin’s election in 2000, the Nord-Ost Terrorist Crisis in 2002, and the Beslan Terrorist Crisis in 2004; theories dealing with insecurity, the psychological effects of terrorism, and domestic intelligence were also incorporated. This study found that the expansion of the FSB has provided it with greater potential for carrying out its functions as a domestic intelligence service as well as abusing authority and assisting the state in regime consolidation. Consolidation, in the intelligence community and state, was made possible by legitimate terrorist crises and the perception of threats, which were manipulated by Vladimir Putin’s administration. Public support for consolidation, favoring security over freedom, was mobilized around Putin’s war against terrorism and perceived foreign “threats” within a political system devoid of effective checks against the executive. / text

Šio magistro darbo tikslas buvo ištirti privačių saugos tarnybų vietą ir vaidmenį Lietuvos visuomenėje akademinio jaunimo požiūriu. Autorius darbe apžvelgė saugumo bei stabilumo įgyvendinimą šiuolaikinėje visuomenėje. Siekiant visapusiškai išanalizuoti pasirinktą temą, buvo analizuojami tokie faktoriai: nusikalstamumas kaip viena iš didžiausių socialinių problemų visuomenėje; didelis dėmėsis buvo atkreiptas į vartotojiškumą ir riziką kuriančią visuomenę bei akademinio jaunimo požiūrį į privačias saugos tarnybas. Darbe autorius rėmėsi lietuvių bei užsienio autorių darbais, įstatyminiais teisės aktais, moksline literatūra. Rašant darbą buvo iškeltos sekančios hipotezės: 1. Privačių saugos tarnybų Lietuvos visuomenėje kaip socialinės institucijos pagrindinis vaidmuo yra siejamas su piliečių asmeniniu saugumu – jų gyvybės, būsto, turto saugojimu. Tačiau saugos tarnybos, jaunimo manymu, yra tik vienas iš pagrindinių būdų užtikrinant asmeninį piliečių saugumą. 2. Privačios saugos tarnybos kaip socialinės institucijos jaunimo yra vertinamos teigiamai; saugos tarnybų įvaizdis yra pozityvus. Šiuo atveju autorius pasirinko mokslinį tyrimą – anketavimą. Atlikus respondentų (VPU studentų) apklausą, autoriaus iškeltos hipotezės pasitvirtino, tai patvirtino tyrimo metu gauti rezultatai. Lietuvoje turima 95 saugos tarnybas, kurios teikia įvairias apsaugos paslaugas, nemaža dalis apklausos dalyvių yra susipažinę su saugos tarnybų funkcijomis, tačiau tyrimo rezultatai parodė, kad kol žmonėms... [toliau žr. visą tekstą] / The work’s aim was to investigate the private security services’ place and the role IN Lithuanian society, the academic point of view of young people. The author reviewed the work of the security and stability in the modern society. In order to fully analyze the selected theme, the following factors were analyzed: crime as one of the biggest social problems in society, more attention was drawn to the risks and consumption based society and the academic approach of the youth to private security services. The author relied on Lithuanian and foreign authors' works, statutory law, the scientific literature. Writing the work the following hypothesis were suggested: 1. Private security services in Lithuanian society as a social institution the primary role is linked to citizens' personal security - their life, housing, property storage. However, a security service, the youth's view, there is only one of the main ways of ensuring the personal security of citizens. 2. Private security services as a social institution are assessed positively by the youth, the security image is positive. In this case, the author opted for a scientific analysis - questionnaire. After the respondents (VPU students) survey, the author’s suggested hypothesis have been confirmed by the obtained results of the respondents. In Lithuania there are 95 security services, which provide a range of security services, a number of survey participants are familiar with the security features, but... [to full text]

<p>Sjöminan har sänkt och skadat mer tonnage än alla andra vapensystem till sjöss. Då medel föder motmedel har sjöminan och minröjningen följt varandra i en lång duell.</p><p>Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka hur de svenska minröjningsförbanden utvecklas inom taktik och teknik och hur dessa komponenter förhåller sig till varandra. Uppsatsen söker även svaret på hur utvecklingen från minröjningsklass Landsort till minröjningsklass Koster skett.</p><p>Med hjälp av deskriptiv metod kommer <em>Militärstrategisk doktrin, Doktrin för marina operationer</em> samt <em>Försvarsmaktens läroböcker i Mineringstjänst</em>, <em>Minmotmedelstjänst</em> och <em>Minröjningstjänst</em> att användas för att redogöra hur den marina taktiken och tekniken utvecklas som ett medel i duellen mot sjöminan.</p><p>De svenska minröjningsfartygens taktiska och tekniska utveckling grundar sig på de militära basfunktionerna, <em>ledning, verkan, skydd, rörelse, underrättelse samt uthållighet</em>. Samtidigt utvecklas minröjningsförbanden i Försvarsmakten mot ett, både för personal och materiel, säkrare och effektivare förband.</p> / <p>The main purpose with this essay is to examine the development of the Swedish mine warfare branch both tactical and technical and how these two components are combined to maximize the effect. The essay also analyses the midlife upgrade of the MCMV Landsort class towards the MCMV Koster class.</p><p>This essay will describe on the basis of the Swedish doctrines and mine warfare textbooks how the naval tactics and technology function as a foundation for development of new means in the duel against the sea mine.</p><p>The sea mine is a weapon system that has been used during several centuries and has sunk more tonnage than all other weapon systems together. As long as there have been sea mines, there has also existed its counterpart, the mine counter measures.</p><p>The Swedish MCMV’s technological and tactical developments strive towards fulfilling the six mandatory functions in warfare, <em>command, effect, protection, mobility, intelligence and endurance</em>. The modern MCMV develops toward a more secure and efficient unit.</p>

<p>Införandet av Grundsyn Underrättelsetjänst (Grundsyn Und08) beskrivs som en stor utmaning för underrättelsetjänsten i så motto att nya metoder och processer skall utvecklas som gör att man på ett effektivare sätt möter olika beslutsfattares framtida krav.</p><p>Inom verksamhetsfältet underrättelsetjänst saknas en allmänt erkänd effektivitetsdefinition varvid ordets betydelse och användning ligger öppet för bedömning och tolkning. Man kan därför på goda grunder anta att det inom professionen finns en mängd olika uppfattningar om hur begreppet effektivitet bör värderas.</p><p>Detta är inte tillfredsställande om man beaktar hur värdeladdat effektivitetsbegreppet är i de sammanhang det används. Avsaknad av en effektivitetsdefinition innebär ur en teoretisk synvinkel att effektivitetsbegreppets räckvidd därmed blir oklar. Det behövs därför en gemensam förståelse av hur effektivitetsbegreppet kan tolkas och förstås. De tankar som här läggs fram skall i detta sammanhang förhoppningsvis utgöra ett bidrag som ökar förståelse för användandet av effektivitetsbegreppet inom underrättelsetjänsten.</p>

Införandet av Grundsyn Underrättelsetjänst (Grundsyn Und08) beskrivs som en stor utmaning för underrättelsetjänsten i så motto att nya metoder och processer skall utvecklas som gör att man på ett effektivare sätt möter olika beslutsfattares framtida krav. Inom verksamhetsfältet underrättelsetjänst saknas en allmänt erkänd effektivitetsdefinition varvid ordets betydelse och användning ligger öppet för bedömning och tolkning. Man kan därför på goda grunder anta att det inom professionen finns en mängd olika uppfattningar om hur begreppet effektivitet bör värderas. Detta är inte tillfredsställande om man beaktar hur värdeladdat effektivitetsbegreppet är i de sammanhang det används. Avsaknad av en effektivitetsdefinition innebär ur en teoretisk synvinkel att effektivitetsbegreppets räckvidd därmed blir oklar. Det behövs därför en gemensam förståelse av hur effektivitetsbegreppet kan tolkas och förstås. De tankar som här läggs fram skall i detta sammanhang förhoppningsvis utgöra ett bidrag som ökar förståelse för användandet av effektivitetsbegreppet inom underrättelsetjänsten.

Sjöminan har sänkt och skadat mer tonnage än alla andra vapensystem till sjöss. Då medel föder motmedel har sjöminan och minröjningen följt varandra i en lång duell. Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka hur de svenska minröjningsförbanden utvecklas inom taktik och teknik och hur dessa komponenter förhåller sig till varandra. Uppsatsen söker även svaret på hur utvecklingen från minröjningsklass Landsort till minröjningsklass Koster skett. Med hjälp av deskriptiv metod kommer Militärstrategisk doktrin, Doktrin för marina operationer samt Försvarsmaktens läroböcker i Mineringstjänst, Minmotmedelstjänst och Minröjningstjänst att användas för att redogöra hur den marina taktiken och tekniken utvecklas som ett medel i duellen mot sjöminan. De svenska minröjningsfartygens taktiska och tekniska utveckling grundar sig på de militära basfunktionerna, ledning, verkan, skydd, rörelse, underrättelse samt uthållighet. Samtidigt utvecklas minröjningsförbanden i Försvarsmakten mot ett, både för personal och materiel, säkrare och effektivare förband. / The main purpose with this essay is to examine the development of the Swedish mine warfare branch both tactical and technical and how these two components are combined to maximize the effect. The essay also analyses the midlife upgrade of the MCMV Landsort class towards the MCMV Koster class. This essay will describe on the basis of the Swedish doctrines and mine warfare textbooks how the naval tactics and technology function as a foundation for development of new means in the duel against the sea mine. The sea mine is a weapon system that has been used during several centuries and has sunk more tonnage than all other weapon systems together. As long as there have been sea mines, there has also existed its counterpart, the mine counter measures. The Swedish MCMV’s technological and tactical developments strive towards fulfilling the six mandatory functions in warfare, command, effect, protection, mobility, intelligence and endurance. The modern MCMV develops toward a more secure and efficient unit.

Fredsoperationer med en upprorsmotverkande karaktär ställer krav på att den militära aktören måste kunna förstå, förklara och förutsäga komplexa skeenden inom både sociala, kulturella, politiska, ekonomiska och militära dimensioner. För att göra det måste aktören kunna inhämta och bearbeta kulturell information. Sverige har under lång tid bidragit i fredsoperationer internationellt. Trots det finns det inom området kulturella underrättelser lite forskning publicerad om de svenska förhållandena. Syftet med arbetet är att bidra med mer kunskap inom området samt att skapa förståelse för problemområdena inom arbetet med kulturella underrättelser. Arbetet baseras på en kvalitativ textanalys av de grundsyner, handböcker och reglementen som är utgivna av Försvarsmakten samt genom intervjuer med personal som har tjänstgjort i Afghanistan från missionerna FS18 och FS19. Resultaten beskriver hur inhämtning och bearbetning av kulturell information genomförs i praktiken samt hur inhämtningen och bearbetningen beskrivs i grundsyner, handböcker och reglementen. Slutsatserna är att det saknas information om hur inhämtning och bearbetning av kulturell information skall genomföras. I operationsområdet Afghanistan syns detta genom att verksamheten styrs av stående ordrar. Resultaten visar även att det finns flera olika uppfattningar och arbetssätt inom området. De olika uppfattningarna gäller bland annat vilken sektion av CIMIC och UND som ska bearbeta kulturell information. En slutsats som har dragits är att det inte finns ett alltäckande begrepp för området civilbefolkningen ur ett underrättelseperspektiv. / Peace operations conducted as counterinsurgency operations force the counterinsurgent to develop the ability to collect and analyze cultural information in order to understand and foresee complex events in economic, sociological and cultural dimensions. Sweden is well experienced in peace operations. However, very little documentation is available when it comes to how cultural information is collected and analyzed. The purpose of the essay is to contribute with knowledge of the subject and to create an understanding of any problems regarding it. The essay is based on a study of five policy documents and on several interviews with personnel having recently served in Afghanistan. The results of the essay shows how the Swedish Armed Forces collect and analyze cultural information in Afghanistan and how policy documents describe collection and analysis of cultural information. One conclusion is that there are no manuals available that describes how this work should be carried out. The creation of standard operating procedures sorts out this problem. There are also different ways of practice and attitudes regarding work with cultural intelligence. One of these different perceptions is which section should analyze cultural information. A major conclusion is that there is no comprehensive definition of the civilian population in an intelligence perspective.

C-uppsatser

A Mobile Ad hoc Network (MANET) is typically a set of wireless mobile nodes enabled to communicate dynamically in a multi-hop manner without any pre-existing network infrastructure. MANETs have several unique characteristics in contrast to other typical networks, such as dynamic topology, intermittent connectivity, limited resources, and lack of physical security. Securing MANETs is a critical issue as these are vulnerable to many different attacks and failures and have no clear line of defence. To develop effective security services in MANETs, it is important to consider an appropriate trust infrastructure which is tailored to a given MANET and associated application. However, most of the proposed trust infrastructures do not to take the MANET application context into account. This may result in overly secure MANETs that incur an increase in performance and communication overheads due to possible unnecessary security measures. Designing and evaluating trust infrastructures for MANETs is very challenging. This stems from several pivotal overlapping aspects such as MANET constraints, application settings and performance. Also, there is a lack of practical approaches for assessing security in MANETs that take into account most of these aspects. Based on this, this thesis provides a methodological approach which consists of well-structured stages that allows the exploration of possible security alternatives and evaluates these alternatives against dimensions to selecting the best option. These dimensions include the operational level, security strength, performance, MANET contexts along with main security components in a form of a multidimensional security conceptual framework. The methodology describes interdependencies among these dimensions, focusing specifically on the service operational level in the network. To explore these different possibilities, the Server-based Security Architectures for MANETs (SSAM) simulation model has been created in the OMNeT++ simulation language. The thesis describes the conceptualisation, implementation, verification and validation of SSAM, as well as experimentation approaches that use SSAM to support the methodology of this thesis. In addition, three different real cases scenarios (academic, emergency and military domains) are incorporated in this study to substantiate the feasibility of the proposed methodology. The outcome of this approach provides MANET developers with a strategy along with guidelines of how to consider the appropriate security infrastructure that satisfies the settings and requirements of given MANET context.

<p>Uppsatsen tar sitt avstamp i ämnet krigsvetenskap och den förändring av försvarsmaktens verksamhet som de kombinerade uppgifterna, insatsförsvar och fredsbevarande insatser har skapat. Den del av krigsvetenskapen som uppsatsen riktas mot är krigföringens grundprinciper och tillämpningen av densamma inom de nya ramar som försvarsmakten agerar inom.</p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida en skillnad mellan teori och praktik har uppstått gällande krigföringens grundprinciper. Genom att avgränsa området till taktisk och operativ nivå, de grundprinciper som finns i den svenska marina doktrinen och det svenska ytstridsvapnet, görs en problemformulering och uppsatsens frågeställning definieras till:<em> </em></p><p><em>Vilka skillnader kan utrönas mellan den teoretiska innebörden av krigföringens grundprinciper och den tolkning av dessa som görs inom dagens svenska ytstridsvapen?</em></p><p>En kvalitativ metod, där litteraturstudier och intervjuer används som forskningstekniker, fastställs som lämplig metod för uppsatsen. Därefter diskuteras validitet och generaliserbarhet samt källorna ur en kritisk synvinkel. Följande kapitel förklarar den teori som krigföringens grundprinciper innefattar. Grundprinciperna; sätt upp ett mål och håll fast vid det, god anda, offensivt handlande, säkerhet, överraskning, samordning, kraftsamling, stridsekonomi, taktikanpassning och lämplig organisation avhandlas separat för att skapa den teoretiska grunden. Därefter exemplifieras grundprinciperna och den insamlade empirin sammanställs. Slutligen diskuteras uppkommen problematik för varje princip. Till sist sammanställs de slutsatser som komparationen mellan teori och empiri har lett till. Fem av tio grundprinciper visade sig ha en skillnad mellan teori och praktik på olika vis. Slutligen föreslås vidare studier på ämnet som helhet och på de särskiljande fem i synnerhet.</p> / <p>This essay starts out in the problems that have risen involving military science and modern warfare. The principles of war were selected as the topic of research and through a discussion the thesis question was set out to be:</p><p><em>Which differences can be found between the theoretical explanations of the principles of war and the application that is made within the Swedish surface warfare system today? </em></p><p> Limitations were set to be the Swedish surface warfare system, peacekeeping operations, and the operational and tactical levels of warfare. Since academics argue which the “real” principles of war are, this essay defined them as the ones found in the Swedish Maritime Operational Doctrine. These principles are: define an objective and stand true to it, good morale, offensive action, security, surprise, organization, concentration of forces, economy of force, tactical adaptation and organisation.</p><p>Through a qualitative method, including the techniques interviews and literature studies, the essay formed a basis for theory and empirics. A critical discussion concerning sources, as well as the terms validity and generalisability, concluded the method chapter. The theory chapter presented the theoretical picture of the selected principles from the selected literature. Following chapter provided a historical example and the modern views of each principle.</p><p>Through a discussion, five of the ten principles were accepted as applicable today. The other five, define an objective and stand true to it, offensive action, concentration of force, surprise, and security were determined to differ, each in its own way, from theory. Hence, a further study upon the subject was suggested to investigate the same topic on alternate arena as well as a closer look upon the four differing principles.</p>