Det finns en ambition i den svenska förvaltningen att effektivisera offentliga organisationer och minska dess kostnader. Denna ambition finns i olika stor grad i flera av världens industriländer. Minskade kostnader skulle dock kunna kollidera med organisationernas uppdrag. Vi har intresserat oss för räddningstjänsten i Sverige och Danmark, länderna har valt att producera tjänsten på olika vis men gemensamt för organisationerna är att de har säkerhet som uppdrag och är säkerhetskritiska organisationer. Vi undrar hur de tänker kring effektivitet och vad de gör för att vara effektiva.   Syftet är att förstå och jämföra offentliga och privata säkerhetskritiska organisationers föreställningar om effektivitet och hur de agerar för att vara effektiva. Vidare ställer vi oss frågan vad det betyder ur ett säkerhetskritiskt perspektiv och ett effektivitetsperspektiv.   Vi har gjort detta genom att kvalitativt undersöka tre fallorganisationer, en svensk offentligt producerad räddningstjänst, en privat producerad räddningstjänst i Danmark och en offentligt producerad räddningstjänst i Danmark.   Referensramen utgörs av teorier kring effektivitet och vad begreppet innebär och dess komplexitet. I referensramen lyfts även teorier kring offentliga organisationers strategier. Kapitlet avslutas med ett avsnitt kring säkerhetskritiska organisationer och egenskaper som är typiska för denna typ av organisation.   Slutsatsen är att de tre fallorganisationerna har olika föreställningar kring effektivitet och arbetar på tre olika vis för att vara effektiva. Det finns även skillnader ur ett säkerhetskritiskt perspektiv och det gäller främst deras arbete med extra resurser i form av brandmän. Möjliga konsekvenser av de två danska räddningstäjnsternas arbetssätt är ökad specialisering och mångsyssleri.

<p><p>Försvarsmakten har p.g.a. av förändringar i folkrätten tvingats till omfattande förtida avveckling av vapensystem under de senaste 15 åren. Folkrätten är en av flera faktorer som påverkar utveckling och anskaffning av vapen. Frågan är om det finns möjlighet att genom korrekt analys av folkrättliga indikatorer kunna förutsäga möjliga förändringar så att yttre effektivitet kan öka m h t utveckling/anskaffning av nya vapen. Uppsatsen syftar till att analysera den svenska vapenutveckling och anskaffning för FM utifrån ett folkrättsligt perspektiv för att besvara om förändringar i tillämpningar av folkrätt kan leda till ökad effektivitet avseende utveckling/anskaffning av vapensystem.</p><p>Henri Fayols teori om industriell och generell administration har använts för att analysera hur folkrätten inverkar på effektivitet inom vapenutveckling/anskaffning med utgångspunkt från Fayols syn på hur planering och kontroll ska användas inom administrativa processer.</p><p>Fayols syn på planering är att denna ska vara framåtblickande och att analysen sedan ligger till grund för verksamhetsplanen vilket leder till att man producerar det som marknaden efterfrågar dvs. hög yttre effektivitet. Kontroll bör ske tidigt så att identifierade avvikelser kan åtgärdas med minimal mängd resurser inom organisationen vilket möjliggör en högre grad av inre effektivitet. Metoden har varit kvalitativ analys av texter samt ostrukturerade och informella respondentintervjuer.</p><p>Resultatet har visat på att kontrollen bör komma tidigare med avseende på folkrätt. Detta skulle sannolikt öka den inre effektiviteten. Resultatet visar att FM gör framåtblickande analyser inom många områden men inte inom folkrätt. Om FM inkluderar folkrätt i den framåtblickande analysen skulle sannolikt den yttre effektiviteten kunna öka.</p></p>

Försvarsmakten har p.g.a. av förändringar i folkrätten tvingats till omfattande förtida avveckling av vapensystem under de senaste 15 åren. Folkrätten är en av flera faktorer som påverkar utveckling och anskaffning av vapen. Frågan är om det finns möjlighet att genom korrekt analys av folkrättliga indikatorer kunna förutsäga möjliga förändringar så att yttre effektivitet kan öka m h t utveckling/anskaffning av nya vapen. Uppsatsen syftar till att analysera den svenska vapenutveckling och anskaffning för FM utifrån ett folkrättsligt perspektiv för att besvara om förändringar i tillämpningar av folkrätt kan leda till ökad effektivitet avseende utveckling/anskaffning av vapensystem. Henri Fayols teori om industriell och generell administration har använts för att analysera hur folkrätten inverkar på effektivitet inom vapenutveckling/anskaffning med utgångspunkt från Fayols syn på hur planering och kontroll ska användas inom administrativa processer. Fayols syn på planering är att denna ska vara framåtblickande och att analysen sedan ligger till grund för verksamhetsplanen vilket leder till att man producerar det som marknaden efterfrågar dvs. hög yttre effektivitet. Kontroll bör ske tidigt så att identifierade avvikelser kan åtgärdas med minimal mängd resurser inom organisationen vilket möjliggör en högre grad av inre effektivitet. Metoden har varit kvalitativ analys av texter samt ostrukturerade och informella respondentintervjuer. Resultatet har visat på att kontrollen bör komma tidigare med avseende på folkrätt. Detta skulle sannolikt öka den inre effektiviteten. Resultatet visar att FM gör framåtblickande analyser inom många områden men inte inom folkrätt. Om FM inkluderar folkrätt i den framåtblickande analysen skulle sannolikt den yttre effektiviteten kunna öka.

<p>Denna uppsats behandlar effektivitetsmätning inom Vägverket. Syftet är att analysera sammansättningen av effektivitetsmått och hur dessa prioriteras bland de mått som genererades tillföljd av Haraldprojektet samt inom hela det balanserade styrkortsperspektivet internt/finans. Ett antal av Vägverkets effektivitetsmått undersöks och analyseras utifrån dimensionerna inre, yttre och organisatorisk effektivitet. Undersökningen är av kvalitativt art med anledning av att flexibilitet i undersökningen eftersträvas. Måtten är erhållna från Vägverket, kompletterande måttinformation är insamlad från personal på Vägverket samt från dess mål och måttdatabas. Måtten undersöks utifrån deras syfte och egenskaper, för att på så sätt bedöma vilken effektivitet de omfattar. Av undersökningen framgår att målen i det balanserade styrkortet internt/finans inom Vägverket i hög grad är satta efter den yttre effektiviteten men att måtten främst ser till den inre effektiviteten.</p>

<p>Införandet av Grundsyn Underrättelsetjänst (Grundsyn Und08) beskrivs som en stor utmaning för underrättelsetjänsten i så motto att nya metoder och processer skall utvecklas som gör att man på ett effektivare sätt möter olika beslutsfattares framtida krav.</p><p>Inom verksamhetsfältet underrättelsetjänst saknas en allmänt erkänd effektivitetsdefinition varvid ordets betydelse och användning ligger öppet för bedömning och tolkning. Man kan därför på goda grunder anta att det inom professionen finns en mängd olika uppfattningar om hur begreppet effektivitet bör värderas.</p><p>Detta är inte tillfredsställande om man beaktar hur värdeladdat effektivitetsbegreppet är i de sammanhang det används. Avsaknad av en effektivitetsdefinition innebär ur en teoretisk synvinkel att effektivitetsbegreppets räckvidd därmed blir oklar. Det behövs därför en gemensam förståelse av hur effektivitetsbegreppet kan tolkas och förstås. De tankar som här läggs fram skall i detta sammanhang förhoppningsvis utgöra ett bidrag som ökar förståelse för användandet av effektivitetsbegreppet inom underrättelsetjänsten.</p>

Införandet av Grundsyn Underrättelsetjänst (Grundsyn Und08) beskrivs som en stor utmaning för underrättelsetjänsten i så motto att nya metoder och processer skall utvecklas som gör att man på ett effektivare sätt möter olika beslutsfattares framtida krav. Inom verksamhetsfältet underrättelsetjänst saknas en allmänt erkänd effektivitetsdefinition varvid ordets betydelse och användning ligger öppet för bedömning och tolkning. Man kan därför på goda grunder anta att det inom professionen finns en mängd olika uppfattningar om hur begreppet effektivitet bör värderas. Detta är inte tillfredsställande om man beaktar hur värdeladdat effektivitetsbegreppet är i de sammanhang det används. Avsaknad av en effektivitetsdefinition innebär ur en teoretisk synvinkel att effektivitetsbegreppets räckvidd därmed blir oklar. Det behövs därför en gemensam förståelse av hur effektivitetsbegreppet kan tolkas och förstås. De tankar som här läggs fram skall i detta sammanhang förhoppningsvis utgöra ett bidrag som ökar förståelse för användandet av effektivitetsbegreppet inom underrättelsetjänsten.

Denna uppsats behandlar effektivitetsmätning inom Vägverket. Syftet är att analysera sammansättningen av effektivitetsmått och hur dessa prioriteras bland de mått som genererades tillföljd av Haraldprojektet samt inom hela det balanserade styrkortsperspektivet internt/finans. Ett antal av Vägverkets effektivitetsmått undersöks och analyseras utifrån dimensionerna inre, yttre och organisatorisk effektivitet. Undersökningen är av kvalitativt art med anledning av att flexibilitet i undersökningen eftersträvas. Måtten är erhållna från Vägverket, kompletterande måttinformation är insamlad från personal på Vägverket samt från dess mål och måttdatabas. Måtten undersöks utifrån deras syfte och egenskaper, för att på så sätt bedöma vilken effektivitet de omfattar. Av undersökningen framgår att målen i det balanserade styrkortet internt/finans inom Vägverket i hög grad är satta efter den yttre effektiviteten men att måtten främst ser till den inre effektiviteten.

Syftet med denna uppsats är att hitta en innovativ definition av begreppet interna kunder samt föreslå en implementeringsstrategi för en av den svenska matvarugrossisten ICAs lagerenheter. Vi har nått våra slutsatser genom kreativa studiebesök, interaktiva intervjuer, en innovativ workshop och litteraturstudier. Vi har utgått från leanfilosofin och teorier om kulturer, förtroende och kommunikation i organisationer. Inom samtliga områden har vi stött på kopplingar till inre och yttre effektivitet. Under intervjuerna upptäckte vi att ICA står inför vissa utmaningar när det gäller de anställdas förtroende, kommunikation och individualistiska tankesätt. Vi har därför försökt integrera dessa problem i vårt koncept Team Logistik inom vilket vi refererar till interna kunder och leverantörer som Centrar och Backar, med inspirationen från ishockeyrinken. Vi rekommenderar att ICA använder positiva incitament i sin implementering för att bygga upp förtroendet och kicka igång dialogen mellan avdelningarna i logistikkedjan. Målet med konceptet är att höja den inre och yttre effektiviteten. / This paper aims to come up with an innovative definition of the internal customer construct as well as an implementation strategy for a logistics unit of the Swedish grocery wholesaler ICA. We have reached our conclusions through creative study visits, interactive interviews, an innovative workshop, and by reading up on research. We have focused on lean management and theories about organizational culture, trust and communication and found connections to efficiency and effectiveness in all fields. During our interviews we discovered that ICA was facing some challenges concerning trust, communication and an individualistic mindset among the workers. We therefore tried to incorporate these problems into our concept Team Logistics in which the internal customers and suppliers are referred to as Centers and Backs, all in line with our ice hockey approach. As for the implementation strategy we recommend ICA to use positive incentives to build trust and boost the dialogue between in-chain departments. The goal is for the concept to increase efficiency and effectiveness.

I transportbranschen finns behov av ett gemensamt och standardiserat mått för mätning av effektivitet och trots avancerade IT-system och moderna verktyg råder det idag avsaknad av detta. Transportföretagen behöver inte bara ta fram egna, interna mått utan också accepterade och vedertagna mått som kan användas för att kommunicera med kunder, myndigheter och andra externa intressenter. / The transportation industry is in need of a common and standardized measure for measuring the efficiency and despite advanced IT systems and modern tools, there is currently a lack of this. Carriers need not only to develop their own, internal dimensions, but also accepted and recognized measurements that can be used to communicate with customers, governments and other external stakeholders.

Transportinfrastruktur har en samhällsbärande nyckelfunktion eftersom de flesta av oss nyttjar någon form av transport dagligen. För transportinfrastrukturprojekt i den offentliga sektorn behöver flera aspekter vägas in och är i allmänhet tids- och resurskrävande och förbrukar betydande ekonomiska resurser via allmänna skattemedel. I syfte att få stabilitet i projekt under hela projektprocessen och att nå projektmål och öka effektiviteten, används projektmodeller. Samtidigt upplevs införande och användande av en projektmodell inte alltid ge önskad effekt för projektverksamheten. Projektmodeller är komplexa och kräver förankring, ledning och projektmedarbetares kunskap och kompetens för att kunna tillämpas och användas på rätt sätt.  Syftet med denna studie är att skapa förståelse om och i vilken utsträckning projektmodeller används i den offentliga sektorns transportinfrastrukturprojekt, och hur detta upplevs att påverka projektets måluppfyllelse och effektivitet. En kvalitativ studie har genomförts och primärdata har samlats in genom semistrukturerade intervjuer.  I studien har det framkommit att användande av projektmodeller för infrastrukturprojekt inom olika organisationer i den offentliga sektorn varierar. Det finns komplexitet i anpassning och modifiering av projektmodeller till en organisationsspecifik version och strategi, samt svårighet i att anpassa en universell projektmodell till alla olika projekt. Studien utgör ett bra exempel på fenomenet i offentlig sektor, att driva transportinfrastrukturprojekt utan projektmodell, eller driva projekt med magkänsla, till att tillämpa styrmedel i form av en projektmodell. Samband mellan användande av projektmodell och respondenternas upplevelse av projektmåluppfyllelse och att nå inre effektivitet finns utifrån denna studie. Däremot saknas starkt samband mellan användande av projektmodell och projekteffektmåluppfyllelse samt att nå yttre effektivitet. Projektmodeller upplevs kunna bidra till projektorganisationen med att utveckla ett gemensamt projektspråk, en kultur av öppen kommunikation med intressenter och en förståelse för de kritiska projektrelaterade faserna. Projektmodeller har fördelarna som styrning och standardisering, minskad risk för projektmisslyckande, ökad produktivitet, förbättrad kvalitet och förbättrad kommunikation, med en betoning på projekts inre effektivitet. Användande av projektmodeller upplevs hjälpa till att nå projektmålet och därmed ökar automatiskt chansen att nå effektmål och yttre effektivitet, under förutsättning att det är rätt projekt som har beställts. / The purpose of this study is to get an understanding of whether and to what extent project models are used in the public sector for transport infrastructure projects, and how this is perceived to affect the project’s objective fulfillment, goal fulfillment, efficiency and effectiveness. A qualitative study has been conducted and primary data have been collected through semi-structured interviews. The study has shown that the use of project models for infrastructure projects within different organizations in the public sector varies. It is perceived there is a connection between the use of the project model and project goal fulfillment and achieving efficiency. On the other hand, it is perceived there is a lack of strong connection between the use of a project model and project objective fulfillment and achieving effectiveness. Project models are perceived to be able to contribute to the project organization by developing a common project language, a culture of open communication with stakeholders and an understanding of the critical project related phases. Project models have the benefits of control and standardization, reduced risk of project failure, increased productivity, improved quality and improved communication, with an emphasis on project efficiency. The use of project models is perceived to help achieve the project goal and thus automatically increases the chance of achieving project objective and effectiveness, provided that it is the right project that has been ordered in the beginning.