Bakgrund:   Jobbet som sjuksköterska innebär att man kan tvingas hamna i situationer som upplevs som obehagliga och traumatiska. En traumatisk upplevelse definieras som en händelse som på något sätt är svårhanterlig eller sitter kvar hos en person en längre tid. Personer som utsätts för trauma kan utveckla PTSD, ett tillstånd som kan ge både fysiska och psykiska problem. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor hanterar upplevda traumatiska händelser. Metod: En kvalitativ litteraturstudie har utförts. Med hjälp av databasen Cinahl har 10 vetenskapliga artiklar granskats och utgör resultatet i studien. Analysmetoden som användes är inspirerad av metasyntes och presenteras i Fribergs bok från 2017.   Resultat:  Fyra huvudområden identifierades; professionalitet, socialt stöd, kollegialt stöd och personliga hanteringsstrategier. Professionalitet visar att det skapas en distans gentemot traumatiska händelser och genom socialt och kollegialt stöd kan sjuksköterskor hantera psykologiska motgångar efter ett trauma. Ett flertal personliga hanteringsstrategier förekommer.  Slutsats:  Genom olika strategier för att hantera trauma bidrar sjuksköterskan till att orka med sitt arbetsliv men även tiden utanför arbetet. Det ger en hållbarhet i arbetet och ser till att sjuksköterskan kan ge god och säker vård åt sina patienter.

Many of those who work in social work today are exposed to large amounts of trauma, stress and suffering. Even if the social worker is not the one who is exposed in the first place, the work turns out to entail high risks of suffering from secondary trauma and empathic fatigue. Those who work with children and young people are particularly vulnerable, as there is an extra amount of responsibility and need for care when it is a minor who has had a bad experience. This work aims to investigate the prevalence of secondary trauma and empathic fatigue on the basis of current research and how these can be counteracted and prevented in social work with children and young people. The work is a literature study and is therefore based on various scientific articles and books. Through the theories KASAM, sense of coherence, and coping, the results have been discussed and the result of this shows that by using one or more methods one can strengthen one's own health and thereby counteract mental illness, secondary trauma and empathic fatigue. An important part of the risk prevention work is to be aware, as knowledge about different mental conditions can make it easier for the person to see different warning signs in future working situations. It is also of great importance to have clear rules regarding recovery and expectations of the work role from an organizational perspective. In order to be able to counteract secondary traumatic stress, changes must take place on both an individual and an organizational level, since the events themselves and the clients' experiences are constant.

This study aims to examine the understanding of compassion fatigue, the burdens of social work, and its relevance within different social work organisations. Interviews were conducted with eight social work managers from various workplaces across Sweden. Participants volunteered to take part in the study. The interviewees had between 14 - 36 years of experience in the field of social work. This study used a qualitative study method and semi-structured interviews were conducted. A thematic analysis was used and three main themes were created: a varying understanding of compassion fatigue, the vulnerability of working with vulnerable people and workplace wellness.  The results found that when asked to define compassion fatigue participants identified it as synonymous with secondary traumatic stress disorder and as a form of empathic numbness. They acknowledged that working with people in need can be difficult and it is important to have a healthy workplace to stay in the field of social work. The main findings are that the respondents' understanding of the phenomenon was not complete and that a lack of distance from their clients and an unawareness of oneself are risk factors for suffering from compassion fatigue. In summary, we concluded that more knowledge is needed about the phenomenon and increased opportunities for students to prepare for what impact the social work profession can have on their health and wellbeing. / Denna studie syftar till att undersöka chefers upplevelse och förståelse av empatitrötthet samt arbetets påverkan på medarbetarna inom olika verksamheter för socialt arbete. Intervjuer genomfördes med åtta chefer för verksamheter inom socialt arbete på olika arbetsplatser över hela Sverige. Respondenternas medverkan i studien var frivillig och de hade mellan 14 - 36 års erfarenhet inom socialt arbete. Studien har utgått från en kvalitativ ansats genom användning av semistrukturerade intervjuer. Utifrån en tematisk analys skapades tre teman; varierande förståelse av empatitrötthet, utsattheten i att jobba med utsatta samt att må väl på arbetsplatsen.  Studiens resultat visar att när respondenterna ombads definiera empatitrötthet beskrevs fenomenet nära sammanvävt med sekundär traumatisering och som en form av empatisk avdomnad. Respondenterna uppmärksammade den emotionella påverkan som klientnära arbete kan innebära och vikten av att ha en hälsosam arbetsplats för att medarbetaren ska klara av arbetet. De huvudsakliga fynd som studien redovisar är att respondenternas förståelse av fenomenet var ofullständig samt att avsaknad av distans till ens klienter och en omedvetenhet om sig själv är riskfaktorer för att drabbas av empatitrötthet. Sammanfattningsvis landade vi i slutsatserna att det behövs mer kunskap om fenomenet och ökad möjlighet för studenter att förbereda sig på hur yrket kan påverka en.

Sekundär traumatisering beskriver ett tillstånd som kan uppstå till följd av att arbeta med traumatiserade människor. Konsekvensen av att drabbas av sekundär traumatisering kan ge livslånga psykiska och fysiska besvär hos den drabbade. Studien syftar till att undersöka uppkomsten och upplevelsen av sekundär traumatisering hos socialsekreterare, detta då tidigare forskning visat på att socialarbetare anses vara i riskzon för att utsättas för sekundär traumatisering. En kvalitativ metod har använts med semistrukturerade intervjuer. För att få ett fördjupat perspektiv på syndromet sekundär traumatisering samt socialsekreterarnas upplevelse har teorierna coping och KASAM använts, då de kan tänkas besvara hur människan hanterar utsatta situationer samt ger en bakgrund till hur dessa känslor kan komma uppstå och hanteras. Studien baserades på fem semistrukturerade intervjuer av socialsekreterare som arbetar i två olika kommuner inom våld i nära relation i Sverige. Resultatet av studien visade att socialsekreterarna upplevde negativa känslor till följd av andrahandsexponering av klienternas trauman, orsaken var bland annat bristen på reflektion, detta till följd av hög arbetsbelastning och personalomsättning. En skyddsfaktor som gick att finna var att socialsekreterarna kunde hantera uppkomsten av sekundär traumatisering med hjälp av copingstrategier samt känsla av meningsfullhet (KASAM), vilket bidrog till ökat förståelse för socialsekreterarnas upplevelser.

Socialarbetare verkar i en arbetsmiljö där de regelbundet utsätts för andra människors trauma och lidande. Det är svårt för den professionella att förbli oberörd i mötet med andras lidande och en specifik efterföljd av detta benämns som sekundärt trauma. Sekundär traumatisering är ett relativt okänt begrepp i Sverige men som kommit att bli allt mer uppmärksammat de senaste tio åren. Denna studie syftar till att undersöka hur begreppet sekundär traumatisering konstrueras i populärvetenskaplig litteratur. Studien har genom en tematisk innehållsanalys av text analyserat två populärvetenskapliga böcker och hur de bidrar till att konstruera begreppet sekundärt trauma. För att genomföra analysen har socialkonstruktivismen använts som teoretiskt ramverk. Studiens resultat visar på att sekundärt trauma konstrueras som ett vagt definierat begrepp och behöver ett samlat angreppssätt för att möjliggöra vidare forskning. Vidare visar resultatet på att sekundärt trauma konstrueras som ett problem inom socialt arbete vilket behöver tas på allvar och uppmärksammas. / Social workers act in a working environment where they regularly get exposed to other peoples trauma and suffering. It's hard for the professional to stay unaffected to others suffering and a specific follow to this is called secondary trauma. Secondary trauma is a relatively unknown concept in Sweden but has been increasingly paid attention to in the last ten years. This study aims to examine how the concept of secondary trauma is constructed in popular science litteratur. This study has through a thematic content analysis of text analyzed two popular science literature books and how they contribute to the construction of the concept of secondary trauma. To implement the analysis the social constructivism has been used as a theoretical framework. The result of the study shows that the construction of secondary trauma is still a weekley defined concept that needs a collected approach to enable further research. Furthermore the result shows that secondary trauma is constructed as a  problem within social work that needs to be taken seriously.