Apsisprendimo teorija (self-determination theory) pabrėžia vidinės motyvacijos, priklausančios nuo psichologinių kompetencijos, ryšių/santykių ir autonomijos poreikių patenkinimo, svarbą, mokantis ar užsiimant bet kokia kita veikla (Deci and Ryan, 2000). Tai nauja motyvacijos teorija, patvirtinanti žmonių santykių motyvacines teorijas, papildanti poreikių teorijas ir net paneigianti atlygio motyvacinę teoriją, tačiau ji jau susilaukė pripažinimo visame pasaulyje (Titenytė – Mackonienė, 2005). Daugelis švietimo įstaigų, tiek Jungtinėse Amerikos Valstijose, tiek kitose šalyse pripažįsta šios teorijos išryškintą pagrindinių žmogaus psichologinių poreikių svarbą ir sėkmingai restruktūrizuojasi tam, kad būtų galima kuo geriau patenkinti pagrindinius mokinių ir pedagogų psichologinius poreikius. Tyrimo tikslas: ištirti motyvacijos raišką švietimo organizacijoje, taikant apsisprendimo teoriją. Tyrimo objektas: motyvacijos raiška švietimo organizacijoje. Tyrimo tikslui pasiekti naudoti teoriniai, empiriniai ir statistiniai metodai. Išanalizuota literatūra apie motyvacijos sampratą, išnagrinėtos motyvacinės teorijos, apibrėžtos poreikių ir vidinės motyvacijos sąsajos (Apsisprendimo teorija). Naudojantis, Deci, Connell ir Ryan pripažintais klausimynais mokytojams ir mokiniams, atlikta anketinė apklausa. Klausimynai adaptuoti A. Titenytės – Mackonienės (2005). Aprašomoji statistika taikyta, siekiant anketinės apklausos metu gautos informacijos statistiniam apdorojimui. Tyrimo duomenys... [toliau žr. visą tekstą] / Self-determination theory emphasizes the inner motivation, which depends on competence of the psychology, the satisfaction of communication/relationship and autonomy, the importance of learning or performing any other activity (Deci and Ryan, 2000). This is a new theory of motivation stating that motivational theories of human relations, refilling the needs of even contradicting theories and reward motivation theory, but it has gained recognition all over the world (Titenyte - Mackoniene, 2005). Many educational institutions, in the United States and other countries recognize this theory highlighted the basic human psychological needs and the importance of a successful restructures in order to be able to better meet students 'and teachers' basic psychological needs. The aim of the research: to explore the expression of motivation in organization using the theory of self – determination. The object of the research: the expression of motivation in organization using the theory of self – determination. The reach the goal of the study is used the theoretical, empirical and statistical methods. The literature on the motivation of the concept of motivational analysed, defined needs and intrinsic motivation interface (decision theory). Using, Deci, Connell and Ryan recognized questionnaires for teachers and students conducted an interview . Questionnaires adapted of A. Titenyte’s – Mackoniene’s (2005). Descriptive statistics applied to the questionnaire information obtained during... [to full text]

The issue of Kurdish self-determination within the highly centralized Republic of Turkey has been a controversial issue with its local, national and international dimensions over the years. Without solving this issue, Turkey might not reach the aims of joining the European Union (EU), economic sustainability, literal democracy, pluralism, and peace. After 40 years armed struggle between Kurdish and Turkish sides, two significant suggestions are currently being discussed: a provincial system similar to what the Ottoman Empire accepted with its own multicultural system; second, the current unitary system with more powerful local authorities. This paper analyzes the problem in an inductive method and takes the second approach to evaluate Turkish centralization, modernization, and transformation to French Republicanism. This evaluation concludes with the critique of the French universal citizenship understanding and requirement of more pluralistic, democratic citizenship and administrative model as a solution of minority rights and self-determination problem in Turkey.

Stigma prevents individuals with serious mental illness from seeking assistance (Fung et al., 2007; Vogel et al., 2006). Self-Determination Theory (SDT) seeks to explain how individuals are motivated by environmental factors and how these elements affect their well-being (Deci & Ryan, 1985). Limited information is available about how young adults with mental illness experience stigma, and how this affects their self-determination and ability to recover. This study explores factors that facilitated recovery and thriving behaviors in nine young adults (ages 18-25) with psychosis, by using a combination of interviews and questionnaires. Findings suggest that having a variety of supports and a determination to recover facilitates high self-determination and thriving behavior in these individuals. By identifying factors that assist these individuals ability to thrive, it is anticipated that professionals will intervene with young adults experiencing psychosis more effectively.

No description available.

No description available.

In this thesis, I proposed that individuals high in relative autonomy toward exercise would make fewer excuses for personal goal failures and that endorsement of certain types of excuses would foster commitment/internalization toward exercise, limiting future excuse-making. Excuses were expected to vary in effectiveness at removing culpability and enhancing commitment. In 3 studies, relative autonomy was measured or primed. Participants considered past personal goal failures, and sometimes provided excuses, and in one study, participants received expert excuse tolerant/intolerant feedback. Contrary to predictions, excuse-making was similar across all levels of relative autonomy. The results showed, however, that (a) some excuses effectively remove culpability for failure and maintain commitment to exercise goals; (b) such excuses are used more frequently than their less effective counterparts and that this selective may be stronger for those high in relative autonomy toward exercise; and (c) an excuse-tolerant social environment can foster commitment/internalization of exercise goals.

The issue of Kurdish self-determination within the highly centralized Republic of Turkey has been a controversial issue with its local, national and international dimensions over the years. Without solving this issue, Turkey might not reach the aims of joining the European Union (EU), economic sustainability, literal democracy, pluralism, and peace. After 40 years armed struggle between Kurdish and Turkish sides, two significant suggestions are currently being discussed: a provincial system similar to what the Ottoman Empire accepted with its own multicultural system; second, the current unitary system with more powerful local authorities. This paper analyzes the problem in an inductive method and takes the second approach to evaluate Turkish centralization, modernization, and transformation to French Republicanism. This evaluation concludes with the critique of the French universal citizenship understanding and requirement of more pluralistic, democratic citizenship and administrative model as a solution of minority rights and self-determination problem in Turkey.

Motivation är en betydelsefull kompontent för en individs utövande utav studier. Studien utgick ifrån motivationsteorin Self- determination theory. Syftet med studien var att redogöra för relationen mellan högskolestudenters demografiska faktorer och vilken typ av motivation som driver dem till att utöva studier, samt relationen mellan motivationstyperna. Med typ av motivation avses amotivation, inre samt yttre motivation. Studien bestod utav 102 studenter, varav 49 män och 53 kvinnor, från en högskola i mellersta Sverige som fick besvara enkäten The Academic Motivation Scale. Studiens resultat visade bland annat att kvinnliga studenter hade en högre nivå utav yttre motivation än manliga studenter. Resultatet visade inga könsskillnader inom inre motivation och amotivation. Resultatet påvisade även att studenter som hade en högre nivå utav yttre motivation samtidigt hade en högre nivå utav inre motivation. Förslag på framtida forskning inom området är att fokusera på studenter inom andra typer av utbildningar och utbildningsnivåer.

Bakgrund och problem: Självbestämmanderätt är en grundprincip i socialtjänstlagen och ska genomsyra allt socialt arbete. Socialtjänstlagen gör ingen skillnad på friska eller sjuka människor, vilket kan skapa dilemman för biståndshandläggare vid behovsbedömning. Syfte och frågeställningar: Studiens syfte är att uppnå en förståelse kring hur bistånds-handläggare arbetar med självbestämmanderätt och inflytande vid behovsbedömning. Studiens frågeställningar är följande: Hur ser biståndshandläggare på äldres självbestämmanderätt när det finns en bristande insikt i de egna behoven? Hur hanterar biståndshandläggare anhörigas inflytande? Metod: Studien är influerad av en kvalitativ och kvantitativ metodblandning och består av en vinjett besvarad av 24 biståndshandläggare, samtliga arbetande utifrån socialtjänstlagen inriktat mot äldreomsorg. Det insamlade empirimaterialet från biståndshandläggarna har bearbetats genom en tematisk analys. Resultat och slutsatser: Resultatet visar att biståndshandläggare menar att den äldre har självbestämmanderätt trots bristande insikt i sina egna behov. Biståndshandläggarnas utsagor visar att den moraliska aspekten att göra gott för den äldre väger tyngre än dennes självbestämmanderätt. Resultatet visar att anhöriga har ett stort inflytande och spelar en viktig roll vid behovsbedömning.

Motivation inom skolan är avgörande för elevers lärande. I self- determination theory (SDT) betonas vikten av inre motivation genom autonomi, kompetens och samhörighet. Stöd, höga förväntningar och målsättningar har visats sig ha positiv inverkan på motivation. Syftet med denna undersökning var att studera vad som främjar ungdomars motivation, med utgångspunkt i SDT samt ungdomars och vuxnas perspektiv, utifrån skilda tillvägagångssätt i motivationsarbete. Intervjuer genomfördes med 8 deltagare från en friskola och 8 från en ungdomsverksamhet. Analysen genomfördes i tre steg: gemensamma komponenter, skillnader mellan verksamheterna och i relation till SDT. Resultatet visade på viktiga gemensamma nämnare som individanpassning, lärarstöd samt mål- och utvecklingsfokus. En skillnad som framträdde verksamheterna emellan är huruvida det går att arbeta med höga förväntningar eller om ungdomen bör styra sin process själv. Ett öppet klimat, med stor individanpassning och tillitsfulla relationer, har framkommit vara grundförutsättningar för den inre motivationen.