Litteraturöversikten belyser den typ av självskadebeteende som medför ytliga eller måttliga hudskador, där beteendet inte avser leda till suicid. Vårdande utgör sjuksköterskans specifika kompetensområde. Sjuksköterskan bär ansvaret att se patienten ur ett holistiskt perspektiv, med respekt för individens integritet, anatomi och värdighet. Sjuksköterskans förhållningssätt påverkar hur vårdmötet utformas, vilken forskning påvisar att patientgruppen upplever bristande. Attityder blir därmed avgörande för ett adekvat vårdande Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans attityder till att vårda patienter med självskadebeteende. Metod: Arbetet baseras på en litteraturöversikt, där 10 artiklar av kvalitativ eller kvantitativ metod granskades. Underlaget ger en övergripande bild av dagens aktuella kunskaper inom det valda området. Resultat: Resultaten visade en del positiva, dock huvudsakligen negativa attityder. Resultatet tydliggör sjuksköterskors förståelse, känslor och förhållningssätt till patienter med självskadebeteende. Sjuksköterskornas känslor påverkades av deras kunskaper om självskadebeteende, vilken i sin tur påverkade deras handlingar. Sjuksköterskornas kompetens hade en direkt inverkan på attityderna, och vice versa. Diskussion: I resultatdiskussionen relateras valda delar utifrån centrala begrepp som framkom i översiktens resultat, mot Tidsvattenmodellen av omvårdnadsteoretikerna Phil Barker och Poppy Buchanan-Barker. Sjuksköterskornas bristande kunskap, upplevda omvårdnadsansvar samt emotionella påverkan, är faktorer med stor inverkan på sjuksköterskors attityder i vården av patienter med självskadebeteende. Dessa faktorer är avgörande för möjligheterna till framtida förbättringar inom området. / The literature review highlights the type of superficial or moderate skin injuries, where the behavior does not intend to lead to suicide. Caring constitutes the nurse's specific skills. Hence, the nurse is responsible for seeing the patient through a holistic perspective, respecting the individual's integrity, anatomy and dignity. This becomes a basis for how the care encounter will be designed, with research showing that these patients experience lacking. Hence, attitudes determine the quality of the care given. Aim: The purpose was to illuminate the nurse's attitudes to care for patients with self-harm behaviour. Method: The method that forms the basis of our work is a literature review. Ten articles, of qualitative and quantitative nature, have been reviewed. These gave an overall picture of current knowledge in the field chosen Results: The results showed some positive but mostly negative attitudes. The results of the work clarify nurses’ understanding, feelings and approaches to patients who self-harm. Nurses feelings towards self-harm were influenced by their knowledge and understanding, which affected their actions and approaches. Nurses’ skills showed a direct impact on the attitudes toward the patients, and vice versa Discussion: Selected parts are related to key concepts as expressed in the results of the survey, against the Tidal model of Phil Barker and Poppy Buchanan-Barker. The nurse's lack of knowledge, the nurses' perceived nursing responsibility and the emotional impact, are all factors that greatly affect the attitudes of nurses in the care of patients with self-harm behaviour. These are crucial factors for the possibility of future changes in the area

Den psykiska ohälsan bland unga kvinnor ökar i samhället idag.  Självskadebeteendet kan vara ett sätt för dem att lindra sin ångest. Tidigare forskning visar att sjuksköterskor upplever en vanmakt och osäkerhet inför denna patientgrupp. Syftet med denna studie är att, genom kvalitativ analys av fyra självbiografier, beskriva unga kvinnors upplevelser av självskadebeteende. Resultatet bygger på fyra huvudkategorier med vardera två subkategorier som illustreras och förtydligas med citat från författarna. Huvudkategorierna speglar fyra områden som har stor betydelse för utvecklingen av självskadebeteendet. Resultatet beskriver författarnas gemensamma erfarenheter av självförakt och utanförskap, samt deras olika uppväxtförhållanden och personligheter. Diskussionen betonar att vårdpersonalen bör närma sig lidandet bakom självskadebeteendet med förståelse och respekt, vilket kräver kunskap om patienter som skadar sig själva. / The mental unhealthiness amongst young women is increasing in society today. Self-harm behaviour can be a way for them to alleviate their anxiety. Previous research shows that nurses perceive powerlessness and uncertainty for this population. The purpose of this study is to describe the experiences of self-harm behaviour in young women through qualitative analysis of four autobiographies. The result is based on four major categories, each with two subcategories, illustrated and clarified with quotations from the authors. The major categories reflect four areas of key importance to the development of self-harm behaviour. The result describes the authors' common experience of self contempt and alienation, and their different growing conditions and personalities. The discussion emphasizes that health care providers should approach the suffering behind self-harm behaviour with understanding and respect, which requires knowledge of patients harming themselves.

<p>Den psykiska ohälsan bland unga kvinnor ökar i samhället idag.  Självskadebeteendet kan vara ett sätt för dem att lindra sin ångest. Tidigare forskning visar att sjuksköterskor upplever en vanmakt och osäkerhet inför denna patientgrupp. Syftet med denna studie är att, genom kvalitativ analys av fyra självbiografier, beskriva unga kvinnors upplevelser av självskadebeteende. Resultatet bygger på fyra huvudkategorier med vardera två subkategorier som illustreras och förtydligas med citat från författarna. Huvudkategorierna speglar fyra områden som har stor betydelse för utvecklingen av självskadebeteendet. Resultatet beskriver författarnas gemensamma erfarenheter av självförakt och utanförskap, samt deras olika uppväxtförhållanden och personligheter. Diskussionen betonar att vårdpersonalen bör närma sig lidandet bakom självskadebeteendet med förståelse och respekt, vilket kräver kunskap om patienter som skadar sig själva.</p><p> </p><p> </p><p> </p> / <p>The mental unhealthiness amongst young women is increasing in society today. Self-harm behaviour can be a way for them to alleviate their anxiety. Previous research shows that nurses perceive powerlessness and uncertainty for this population. The purpose of this study is to describe the experiences of self-harm behaviour in young women through qualitative analysis of four autobiographies. The result is based on four major categories, each with two subcategories, illustrated and clarified with quotations from the authors. The major categories reflect four areas of key importance to the development of self-harm behaviour. The result describes the authors' common experience of self contempt and alienation, and their different growing conditions and personalities. The discussion emphasizes that health care providers should approach the suffering behind self-harm behaviour with understanding and respect, which requires knowledge of patients harming themselves.</p>

Bakgrund: Självskadebeteende grundar sig ofta i att en människa mår psykiskt dåligt och genom att skada sig själva vill de dämpa den ångest som detta medför. En stigmatisering i såväl samhället som inom vården finns och att möta dessa människor upplevs som skrämmande. Stigmatiseringen bidrar till att ämnet blir tabubelagt och det är svårt att söka den hjälp som behövs. Syfte: Att beskriva upplevelsen av att leva med självskadebeteende. Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ innehållsanalys där bloggar har analyserats. Resultat: Analysen av datamaterialet har genererat i olika teman enligt följande: en ständig närvaro av ångest, att fysisk behandla sig själv för att hantera ångest, oavbruten planering av att skada sig själv, kastas mellan känslor – en ständig ambivalens, vårdare iakttar mig, men ser mig inte samt ett dömande förhållningssätt från omgivningen. Att leva med ett självskadebeteende innebar ständig ångest samt många olika tillvägagångssätt kring hur de kan skada sig själva för att hantera denna. Diskussion: Det är viktigt för sjuksköterskan att ha en god kunskap samt förståelse för hur det är att leva med ett självskadebeteende för att på bästa möjliga sätt kunna bemöta dessa människor med respekt. Slutsats: Bristande kunskap och förståelse för människor med självskadebeteende bidrar till att upplevelsen av densamma blir sämre. / Background: Self-harm is often found in the fact that a person is mentally ill and by harming themselves, they want to subdue the anxiety it causes. There is a stigmatization in both society and in healthcare and meeting these people may seem fearful. Stigmatization helps to make the subject taboo and it is difficult to seek the help that is needed. Aim: To describe the experience of living with a self-harm behavior. Method: The study has been conducted with a qualitative content analysis where blogs have been analyzed. Result: The analysis of the data has generated in various headings as follows: a constant presence of anxiety,  to physically treat oneself to deal with anxiety, uninterrupted planning to harm itself, thrown between emotions - a constant ambivalence, caregiver observes me but does not see me and a judicial way from the surroundings. Living with self-harm involves constant anxiety and many different approaches to how they can harm themselves to deal with this. Discussion: It is important for the nurse to have a good knowledge and understanding of how it is to live with self-harm in order to best approach these individuals with respect. Conclusion: Lack of knowledge and understanding for people with self-harm contributes to the poorer experience.

Bakgrund: Självskadebeteende har tidigare uppfattats som ett tecken på allvarlig psykisk sjukdom och det ansågs enbart vara mycket förvirrade människor som skadade sig själva. Studier visar att självskadebeteende oftast är något människor begår i ensamhet och majoriteten väljer heller inte att uppsöka sjukvård. Kunskap om självskadebeteende och attityder till patienter som skadar sig kan bidra till en ökad förståelse hos sjuksköterskor för fenomenet.  Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva sjuksköterskors attityder till patienter med självskadebeteende. Metod: Uppsatsen är baserad på en litteraturstudie där nio artiklar analyserats med vägledning av Fribergs kriterier för analys av vetenskapliga studier. Resultat: Resultatet presenteras utifrån fyra huvudteman med 16 tillhörande subteman. De fyra huvudtemana är; sjuksköterskors föreställningar, sjuksköterskors känslor, sjuksköterskors värderingar samt sjuksköterskors handlingar. Resultatet visar att sjuksköterskors attityder till patienter med självskadebeteende är mångskiftande. Diskussion: Författarna skapade sex teman utifrån det i resultatet som kunde vara av intresse att lyfta fram. En diskussion kring dessa sex teman fördes sedan mot bakgrundsinformationen och Katie Erikssons teori om lidandet. Med hänsyn till vetskapen om att tankar och känslor inte alltid styr vårt handlande, valde författarna att inte dra slutsatsen att sjuksköterskor endera har positiva eller negativa attityder till patienter med självskadebeteende.