Syftet med studien är att identifiera och beskriva tillvägagångssätt för att via gehör lära sig spela låtar ur en tradition baserad på västerländsk nutida musik och improvisationsmusik. Studiens frågeställningar handlar hur tillvägagångssätt designas och vilka semiotiska resurser som används för att lära sig en låt på gehör med fokus på ackord, melodi och solo samt hur transformationen från inspelad låt till eget spel sker. Den valda teoretiska utgångspunkten utgörs av ett designteoretiskt perspektiv på lärande och används för att analysera och synliggöra mitt lärande på gehör. För att dokumentera min egen gestaltande lärandeprocess använder jag videoinspelning och loggbok som metoder. Resultatdelen inleds med en beskrivning av min övergripande lärandeprocess. Sedan presenteras de semiotiska resurser jag har använt och hur de används. Dessa presenteras i teman som berör processen från inspelning till röst till spel, från inspelning direkt till spel, från inspelning till skrift till spel, från inspelning till spel via teknisk hjälp och till sist från inspelning till visuella bilder till spel. Slutligen knyter jag resultatet till tidigare forskning och litteratur genom att diskutera mitt lärande utifrån teman som berör förutsättningar för lärande på gehör, skapandet och användandet av minnen. / The purpose with this study is to identify and explain ways to learn tunes from a tradition of western contemporary music and improvisational music by ear. The questions in the study are about how ways are designed and what semiotic modes are used to learn a tune with a focus on chords, melody and solo and also how the transformation from recording to playing happens. The chosen theoretical point of departure is a design theoretic perspective on learning and is used to analyse and make the learning process by ear visible. To document my own formative learning process I used video recording and logbook as methods. The result begins with an overall explanation about my learning process. After that the semiotic modes I used is presented and how they where used. All this I presented in themes witch all has to do with the process from recording to voice play, from recording directly to play, from recording to writing to play, from recording to play with technical help and at last from recording to visual pictures to play. At the end, I connect the results to previous research and literature in a discussion with two themes on conditions for learning by ear and the making and using of memories.