Aural learning, sometimes called “learning by ear,” is a fundamental mechanism of music, connected to musical perception, acquisition, and understanding. Researchers have primarily studied aural learning strategies through self-reported data or qualitative observations. Because the interaction between a learner and a recording offers a unique window into self-guided learning approaches and strategies, the aim of this study was to use participants’ interactions with the recordings as a data source. The purpose of this study was to investigate how high schoolers aurally learn unfamiliar melodies and identify trends that contribute to efficient learning.Twenty-nine high-school participants in individual sessions learned three different melodies by ear. As participants learned each melody, I used a modified, digital playback interface to collect interaction data on three learning constructs from the literature: (a) learning chunk length; (b) learning chunk order; and (c) synchronous versus turn-taking. Descriptive results showed that participants preferred to learn melodies in one-, two-, four-, or eight-measure chunks, and that their use of time learning either in a synchronously or turn-taking approach had no relationship to their total learning time. A Spearman Rank Order correlation revealed a moderate, inverse relationship between average chunk length and total learning time (Rho = -.506, p < .001) suggesting that participants who focused on learning larger chunks learned the whole melody faster. An analysis of participants’ choice of learning chunk order revealed three general approaches to the task. Participants used a “From the Beginning” approach approximately 14% of the time, characterized by repeatedly starting from the beginning and increasing the length of the learning chunk each repetition. Participants used a “Half to Whole” approach approximately 29% of the time, characterized by focusing on half of the melody at a time. Finally, participants most frequently used a “Bit by Bit” approach 57% of the time, characterized by learning short one- to three-measures chunks progressing from the beginning of the melody to the end. Most participants began and ended their learning session by listening to the entire melody. An ANOVA comparing approaches showed that the “Half to Whole” approach was significantly more effective than the “Bit-by-Bit” (F[2,66] = 10.25, p < .001), but showed no differences between other approaches. Some participants made notable changes in their approach between melodies showing some isolated examples of improvement when they chose longer chunks and switched to a “Half to Whole” approach. The approaches that emerged from this study provide a foundation for future experimental research on the way students best learn from recordings. / Music Education

Målet med den här undersökningen är att undersöka hur yrkesverksamma musiker lär sig nytt material. Undersökningen baseras på fem kvalitativa intervjuer som har genomförts enligt metoder från Kvale (2009). Intervjuerna har sedan tematiserats och analyserats baserat på nyckelord som uppmärksammats under intervjun. Det teoretiska perspektivet som används i undersökningen är baserat på John Deweys pragmatism. Undersökningen visar på, bland annat, att alla deltagare lär sig nytt material till största grad på gehör. Undersökningen visar även att alla deltagare var väldigt fokuserade på just den specifika låten de skulle lära sig, och att de till och med använde sig av den låten när de ville lära sig annan musik för sin egen fortbildningsskull. Tidsbrist var även en tydlig faktor under lärandeprocessen, vilket kan leda till allvarliga negativa konsekvenser för musikerna i framtiden. / The aim of this study is to describe how professional musicians learn new material. The investigation is based on five qualitative interviews that has been conducted with a method described in Kvale (2009). The interviews are then thematised and analysed based on keywords found in the interviews. The theoretical frame of the investigation is based on John Deweys pragmatism. The investigation shows, among other things, that the participants based their learning of new material mainly by ear. The investigation also shows that every participant was very focused on the particular song they wanted to learn, and that they even used that song to practise different exercises for their own personal musical development. Time restraint was also a distinctive factor which could supposedly lead to severe negative consequences for the musicians.

Syftet med studien är att identifiera och beskriva tillvägagångssätt för att via gehör lära sig spela låtar ur en tradition baserad på västerländsk nutida musik och improvisationsmusik. Studiens frågeställningar handlar hur tillvägagångssätt designas och vilka semiotiska resurser som används för att lära sig en låt på gehör med fokus på ackord, melodi och solo samt hur transformationen från inspelad låt till eget spel sker. Den valda teoretiska utgångspunkten utgörs av ett designteoretiskt perspektiv på lärande och används för att analysera och synliggöra mitt lärande på gehör. För att dokumentera min egen gestaltande lärandeprocess använder jag videoinspelning och loggbok som metoder. Resultatdelen inleds med en beskrivning av min övergripande lärandeprocess. Sedan presenteras de semiotiska resurser jag har använt och hur de används. Dessa presenteras i teman som berör processen från inspelning till röst till spel, från inspelning direkt till spel, från inspelning till skrift till spel, från inspelning till spel via teknisk hjälp och till sist från inspelning till visuella bilder till spel. Slutligen knyter jag resultatet till tidigare forskning och litteratur genom att diskutera mitt lärande utifrån teman som berör förutsättningar för lärande på gehör, skapandet och användandet av minnen. / The purpose with this study is to identify and explain ways to learn tunes from a tradition of western contemporary music and improvisational music by ear. The questions in the study are about how ways are designed and what semiotic modes are used to learn a tune with a focus on chords, melody and solo and also how the transformation from recording to playing happens. The chosen theoretical point of departure is a design theoretic perspective on learning and is used to analyse and make the learning process by ear visible. To document my own formative learning process I used video recording and logbook as methods. The result begins with an overall explanation about my learning process. After that the semiotic modes I used is presented and how they where used. All this I presented in themes witch all has to do with the process from recording to voice play, from recording directly to play, from recording to writing to play, from recording to play with technical help and at last from recording to visual pictures to play. At the end, I connect the results to previous research and literature in a discussion with two themes on conditions for learning by ear and the making and using of memories.

Detta arbete syftar till att undersöka hur inre medvetenhet samt kunskap om melodin inverkar på min upplevelse och förmåga att lära mig, samt att uppfatta, stämmor utifrån inspelade förlagor. I studien plankar jag tre stycken stämmor från inspelningar med tre olika duokonstellationer från Dalarna, där jag för varje stämma som plankas har olika grader av inre medvetenhet samt kunskap om melodin. I bakgrunden tas begrepp som gehör och plankning upp och en redogörelse görs för vad jag menar med inre medve- tenhet och kunskap om melodin. Vidare förklaras stämspel inom svensk folkmusik och forskning om människans förmåga att uppfatta tonhöjder och harmonier i arrangemang tas upp. I resultatet framkommer att min uppfattning av de valda låtarna som helhet har förändrats efter att jag plankat stämmorna. I efterhand har jag mycket enklare för att uppfatta dem och kan välja att fokusera mitt lyssnande på olika aspekter av musiken i större grad än innan. Min förmåga att lära mig stämmorna påverkades av hur mycket jag kunde melodin till en början. / This study is aiming towards investigating how inner awareness and knowledge about the melody affects my ability and experience of perceiving and learning second voices from a source of recorded sound material. In the study I learn three second voices by ear from recordings of three different duo constellations from the county of Dalarna. For every second voice different levels of inner awareness and knowledge about the melody are applied. In the background the concept of learning by ear is explained and an illus- tration about inner awareness and knowledge about the melody is made. Furthermore, harmony lines in Swedish Folk Music is explained and research about human’s ability to perceive pitch and harmonies in arrangements is described. In the result it is shown that my perception of the pieces of music studied has changed after learning the second voic- es. Afterwards I find it easier to perceive the second voices in the arrangements and show a higher grade of ability to focus my awareness to different aspects of the music. My ability to learn the second voices was affected by my knowledge of the melody from start.

Syftet med denna studie är att synliggöra hur lärare undervisar i folkmusik. Studien tar både upp förhållningssätt till den gehörstradition som folkmusik bygger på, hur utbildningen har påverkat musiken och vilka konkreta metoder lärare använder i sin undervisning. Bakgrundslitteraturen sätter folkmusik och undervisning i ett historiskt perspektiv och den tidigare forskningen tar upp begrepp som metodik, institutionalisering, gehör och tyst kunskap. Arbetet studeras utifrån ett sociokulturellt perspektiv. För att samla in material till studien har semistrukturerade intervjuer använts och dessa har sedan analyserats tematiskt. I resultatet presenteras lärarnas metodiska tankesätt kring genrespecifika övningar som antingen har utformats på egen hand, utifrån låtar eller utifrån existerande material som har anpassats till genren. Vidare framkommer tankar kring tyst kunskap i en gehörstradition och hur detta ses i relation till utbildning. En folkmusikmetodik som är på väg att formas och utvecklas genom att folkmusiken har tagit plats i utbildningsmiljön är något som diskuteras av respondenterna. Diskussionen tar upp hur nya redskap för lärande utvecklas när musiken hamnar i nya kontexter och vilka redskap lärare tycker är viktiga för lärandet av fiol och folkmusik. / The main goal of this study is to examine the methodology in the teaching of fiddle, used by teachers in traditional music. The study examines the approaches to the tradition of learning music by ear which is central to the teaching of traditional music, how education has affected music and which methods teachers use in their tuition. The background literature sets traditional music and teaching traditional music in a historical perspective. Previous research studies address concepts such as methodology, institutionalization, learning music by ear and silent knowledge. Material for the study is collected through semi-structured interviews. The interviews were transcribed and then analyzed thematically. The result presents the teachers' methodical way of thinking about genre-specific exercises. These have either been designed by themselves, based on tunes or based on existing material that has been adapted to the genre. Furthermore, thoughts emerge about silent knowledge in a learning by ear-tradition and how this is seen in relation to education. A traditional music methodology that is about to be shaped and developed, due to traditional music taking place in the educational environment, is discussed by the respondents. The discussion addresses how new tools for learning develop when the music is put in new contexts and which tools teachers think are important for the learning of fiddle and traditional music.