Detta arbete syftar till att undersöka hur inre medvetenhet samt kunskap om melodin inverkar på min upplevelse och förmåga att lära mig, samt att uppfatta, stämmor utifrån inspelade förlagor. I studien plankar jag tre stycken stämmor från inspelningar med tre olika duokonstellationer från Dalarna, där jag för varje stämma som plankas har olika grader av inre medvetenhet samt kunskap om melodin. I bakgrunden tas begrepp som gehör och plankning upp och en redogörelse görs för vad jag menar med inre medve- tenhet och kunskap om melodin. Vidare förklaras stämspel inom svensk folkmusik och forskning om människans förmåga att uppfatta tonhöjder och harmonier i arrangemang tas upp. I resultatet framkommer att min uppfattning av de valda låtarna som helhet har förändrats efter att jag plankat stämmorna. I efterhand har jag mycket enklare för att uppfatta dem och kan välja att fokusera mitt lyssnande på olika aspekter av musiken i större grad än innan. Min förmåga att lära mig stämmorna påverkades av hur mycket jag kunde melodin till en början. / This study is aiming towards investigating how inner awareness and knowledge about the melody affects my ability and experience of perceiving and learning second voices from a source of recorded sound material. In the study I learn three second voices by ear from recordings of three different duo constellations from the county of Dalarna. For every second voice different levels of inner awareness and knowledge about the melody are applied. In the background the concept of learning by ear is explained and an illus- tration about inner awareness and knowledge about the melody is made. Furthermore, harmony lines in Swedish Folk Music is explained and research about human’s ability to perceive pitch and harmonies in arrangements is described. In the result it is shown that my perception of the pieces of music studied has changed after learning the second voic- es. Afterwards I find it easier to perceive the second voices in the arrangements and show a higher grade of ability to focus my awareness to different aspects of the music. My ability to learn the second voices was affected by my knowledge of the melody from start.

Syftet med detta självständiga arbete är att bidra med mer kunskap om hur grundskoleelever i musikklass med körprofil i Sverige uppfattar fenomenet notläsning. I bakgrundskapitlet presenteras en kort historik över notskriftens historia, en redogörelse för musikklassen som fenomen samt definitioner av termer som används i detta arbete. Den tidigare forskningen fokuserar på fenomenet notläsning utifrån de särskilda utmaningar som sångare möter jämfört med instrumentalister. Det teoretiska perspektivet fenomenografi ligger till grund för arbetet. Genom halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med sjutton elever i årskurs åtta från en musikklass med körprofiol har empiriskt material samlats in vilket sedan analyserats med en fenomenografisk dataanalys. Enligt studiens resultat uppfattar eleverna fenomenet notläsning på sex kvalitativt skilda sätt: som ett verktyg för att tillägna sig musik genom att avkoda ett intervall mellan två toner, som ett verktyg för att distribuera och bevara musik över historiska avstånd, som ett verktyg för självständighet och variation i tolkning och framförande utifrån en noterad förlaga, som ett verktyg som möjliggör högre arbetstakt i musikundervisningen, som ett verktyg för överblick i en i övrigt gehörsbaserad personlig inlärningsstrategi, samt som en hämmande faktor för samspel, sångteknik och självförtroende i framförandet av körmusik. Resultatet jämförs med tidigare forskning och möjliga pedagogiska implikationer presenteras. / The purpose of this study is to contribute with more knowledge about how students in a high school music class with choir profile perceive the phenomenon of reading music. In the background chapter, a short account of the history of musical notation is presented, an account of the phenomenon of a music class with choir orientation as the term is used in this study, as well as definitions of terms that are used in this study. The prior research focuses on the phenomenon of reading music from the perspective of the special difficulties that singers experience in comparison to instrumentalists. The theoretical perspective of phenomenography is the basis for the study. Through semi-structured qualitative interviews with seventeen students in eighth grade from a music class with choir profile, empirical data has been collected which has then been analyzed with a phenomenographical analysis. According to the study the students perceive the phenomenon of reading music in six qualitatively different ways: As a tool for learning music by decoding an interval between two notes, as a tool for distributing and preserving music across historical distances, as a tool for independence and variation in interpretation and performance based on a notated source material, as a tool that makes possible a higher work rate in music lessons, as a tool for overview in an otherwise ear-based personal learning strategy, as well as an impeding factor for interplay, singing technique and confidence in the performance of choir music. The results are compared to prior research, and possible pedagogical implications are presented.