Vi har gjort en kvalitativ fallstudie på en skola och vårt syfte är att undersöka hur framtidstron och studiemotivationen ser ut hos elever i årskurs nio på en mångkulturell skola med lågt meritvärde. Våra frågeställningar är: vilka faktorer anser elever i årskurs nio på den valda skolan kan tänkas påverka deras framtidstro och studiemotivation? Hur ser sambandet ut mellan framtidstro och studiemotivation hos elever i årskurs nio på den valda skolan? Vad anser elever i årskurs nio på den valda skolan själva att man kan göra för att förbättra sin framtidstro och studiemotivation? Vi är inspirerade av fenomenologisk forskning och har en induktiv ansats. Empirin har vi samlat in genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med åtta elever i årskurs nio. Vi bearbetade empirin genom att först transkribera intervjuerna, sedan sammanfattade vi varje intervju och letade efter teman utifrån våra frågeställningar. Därefter sammanförde vi de gemensamma nämnarna utifrån frågeställningarna och gjorde en sammanställning. Vi analyserade med hjälp av begreppet KASAM och dess komponenter hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet. Resultatet visade att alla informanterna var studiemotiverade och hade en god framtidstro. Det var mycket som kunde tänkas påverka deras motivation och framtidstro, bland annat familj, vänner, lärare och förebilder. Med hjälp av begreppet KASAM och dess komponenter kunde vi se ett samband mellan deras studiemotivation och framtidstro. Informanterna behöver förstå varför de studerar för att kunna känna studiemotivation (begriplighet). De behöver känna att de har de resurser som krävs för att nå de resultat de vill och de mål de har (hanterbarhet) och de behöver ett mål med studierna så att de känner att det är värt att investera i studierna (meningsfullhet). De kunskaper vi tycker är viktiga att ta med sig från vår fallstudie för att kunna arbeta här och nu med ungdomar i skolåldern är att förstå att skolresultaten hänger ihop med elevernas syn på framtiden. Även att tänka på att vardagen måste vara både begriplig, hanterbar och meningsfull för att ungdomen ska må bra och fungera. / We have performed a qualitative case study at a school of substandard merit. Our purpose was to examine to what ninth graders had a sense of confidence about their future success and academic motivation. The questions asked were: Which factors do the ninth graders deem influential for their own sense of confidence in future prospects, as well as what affects their academic motivation? What is the relationship between confidence in future success and academic motivation at the school? What do the students feel, can be done to improve their own beliefs about future prosperity as well as improve academic motivation? We have been inspired by phenomenological research and have used an inductive approach. We collected our data via semi structured qualitative interviews with eight ninth grade students. We processed the data by first transcribing the interviews, then we summarized each interview looking for key themes related to our original queries. Finally we consolidated the common denominators into a compilation. We did our analysis using the concept of KASAM, or ”sense of context”, as well as its' components, those being; manageability, comprehensibility, and relevance. The results revealed that all the informants were academically motivated and they each felt confident in their future outlook. There seemed to be a lot of factors that influenced both their motivation and their outlook, amongst these were family, friends, teachers, and roll models. Using the KASAM, or ”sense of context” concept, and its' components we could see a relationship between their academic motivation and their beliefs about their future. The informants first need to comprehend why they need to study, in order for them to feel a sense of educational motivation (comprehensibility). They need to feel that they have the resources needed to attain the desired results and goals that they have (manageability) and they need a goal with their studies so that they feel it is worth investing in the studies (relevance). The most important revelation that we have gleaned from our study and that we feel is of most value when working with school age youth in the here and now, is to understand how academic performance is directly related with the students  perception about their future. Even everyday life needs to be comprehensible, manageable, and have relevance, in order for youth to thrive and function.

The purpose of my study is to investigate how the meeting place's staff’s in a municipality in Halland County, handles the loneliness of the elderly and their needs to activities, and how the meeting place works to prevent involuntary loneliness. I have used a qualitative method with semi-structured interviews. I have interviewed 6 people at different meeting places in the municipalities. In the results section, i have analyzed through the theories used in the study. These theories are the activity theory, the disengagement theory, sense of context and the role theory as the used both by Goffman (2009) and Tornstam (2018). My conclusion is that staff work has a contribution with a description of how meeting places in the municipality handle the loneliness of the elderly and their need for activity and social interaction. The job description in the meeting places has been a central part of the study to shed light on whether it is in line with informal working methods of the stuff, but also based on the used theories in the study. I have tried to shed light with this study on the staff's work in meeting places about the loneliness of the elderly and their need for activities.

SAMHÄLLETS UTVALDA FÖRÄLDRAREN KVALITATIV STUDIE GÄLLANDE DET LÄMPLIGA FAMILJEHEMMET ANNA WELINWelin, A. Samhällets utvalda föräldrar. En kvalitativ studie gällande det lämpliga familjehemmet. Examensarbete i Socialt arbete, 30 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, Institutionen för Socialt arbete, 2018.Abstrakt: Syftet med uppsatsen är att undersöka vad som uppfattas vara ett lämpligt familjehem utifrån de känslomässiga behov familjehemsvården ska fylla för de placerade barnen. Kvalitativa intervjuer har gjorts med tio personer som har lång arbetslivserfarenhet inom svensk familjehemsvård. Resultatet visar att det lämpliga familjehemmet har en egen trygg anknytning och ett känslomässigt överskott som gör att barnen kan tryggas. Det lämpliga familjehemmet upplever tillvaron begriplig, hanterbar och meningsfull och kan förmedla känslan till de placerade barnen. När samhället väljer familjehem till barn, väljs också förebilder. Familjehemsvård är inte automatiskt god vård för barn – den förutsätter lämpliga familjehem. Annars riskeras barnens hälsa och förmåga att hantera tillvaron, såväl under barndomen som i vuxenlivet.Resultatet visar också att barnen som familjehemsplaceras ofta har omfattande känslomässiga behov. Det är vanligt att barnen har psykiatriska diagnoser och beteendestörningar. De placerade barnens mående har försämrats över tid. Samtidigt råder stor brist på lämpliga familjehem. På kort tid har antalet barn i familjehemsvård fördubblats, bl a till följd av de ensamkommande barnen som kommit till Sverige. När kommunerna inte själva klarat av att hitta lämpliga familjehem har privata företag anlitats. Familjehemsutredningarna ser väldigt olika ut. Ett familjehem som bedömts olämpligt av en kommun - kan bedömas lämpligt av en annan. De ”godkända” familjehemmen kan därmed ha mycket olika kvalitet, vilket påverkar vården av barnen som placeras.Det råder stort missnöje gällande hur familjehemsvården är organiserad. Större samordning gällande rekryteringsinsatser efterlyses, liksom bättre villkor för familjehemmen och socialsekreterarna. Andra förbättringar som önskas är ökad kontroll av de privata företagens verksamhet samt ökad forskning inom familjehemsvården, inte minst gällande hur familjehemmens lämplighet bör utredas. Nyckelord: Anknytningsteorin, barn i dygnsvård, existentialismen, familjehem, familjehemsvård, föräldraförmåga, känsla av sammanhang / SOCIETY´S SELECTED PARENTS A QUALITATIVE STUDY RELATING TO THE SUITABLE FOSTER HOME ANNA WELINWelin, A. Society´s selected parents. A qualitative study relating to the suitable foster home. Degree project in social work, 30 p. Malmö University: Faculty of health and society, Department of Social work, 2018.Abstract: The purpose of the paper is to investigate what is considered to be a suitable foster home based on the emotional needs that the foster care needs to fill for the placed children. Qualitative interviews have been conducted with ten people who have long working experience in Swedish foster care. The result shows that the suitable foster home have their own safe connection and an emotional surplus that allows children to be safeguarded. They experience existence comprehensible, manageable and meaningful and can convey the feelings to the placed children. When society chooses foster homes for children, role models are also chosen. Foster care is not automatically good care for children - it requires suitable foster homes. Otherwise, the children's health and ability to handle life, both during childhood and in adulthood, are at risk.The result also shows that children in foster homes often have extensive emotional needs. It is common for the children to have psychiatric diagnoses and behavioral disorders. The psychological mood of the children has deteriorated over time. Simultaneously, there is a great lack of suitable foster homes. In a short period of time, the number of children in foster care has doubled, partly as a consequence of single-parent children who came to Sweden. When the municipalities have not managed to find suitable foster homes, private companies have been hired. The investigations regarding the suitability of the foster homes look very different. A foster home that is assessed directly inappropriate by a municipality can be appropriately assessed by another. The "approved" foster homes can therefore have a very different quality, which affects the care of the children placed in foster homes.There is great dissatisfaction regarding how foster care services are organized. Greater coordination regarding recruitment efforts is sought, as well as better conditions for foster homes and social security officers. Other improvements that are desired include increased control of the private companies' operations and increased research in foster care, not least regarding the way in which the foster home suitability is to be investigated.Keywords: attachment theory, children in day care, existentialism, foster care, foster home, parenting, sense of context