Med en kombinerad kvalitativ och kvantitativ ansats genomfördes denna experimentella studie för att undersöka om och i så fall hur intranasalt oxytocin påverkar relationella upplevelser under sensorisk deprivation samt om anknytning är en modererande variabel. Resultaten (N=114) visade att intranasalt oxytocin inte påverkade antal eller förekomst av relationella upplevelser i sensorisk deprivation, jämfört med placebo. Det fanns inte heller något stöd för att typ av behandling hade några interaktionseffekter med anknytningsdimensionerna ångest och undvikande. En tänkbar anledning till de uteblivna resultaten kan vara att många deltagare upplevde den sensoriska deprivationen som något obehaglig, vilket kan ha gjort att experimentets design inte fungerade som avsett. Explorativa tester visade att intranasalt oxytocin påverkade förekomsten av negativa kontra positiva/neutrala relationella upplevelser. De som fick oxytocin hade i lägre utsträckning negativa och i högre utsträckning positiva eller neutrala relationella upplevelser under den sensoriska deprivationen, jämfört med de som fick placebo. Studien bidrar till mer osäkerhet kring effekterna av intranasalt oxytocin och motiverar vidare forskning.

The issue of diagnosed children has been heavily debated in the media over the past decade. This study deals with the issue of diagnosis from a family perspective and utilizes a method of thematic analysis trough a literature review of four autobiographies that describes the parents experience of the diagnosis issue regarding attitudes and responses towards their children and family. The purpose is to create a greater understanding of the family situation and to explore new approaches and strategies to counter psychological affliction and exclusion in society. The results show a widespread exclusion based on the main themes, internal and external influences. These themes represent exclusion factors like for example inexperience in dealing with power bearing institutions such as schools and health facilities and creates few opportunities for socialization processes due to the child's disability, stigma. Both of these themes can be seen as a result of sensory deprivation. The attitudes and responses of society towards the stigma bearing child has a great negative impact on the families with diagnosed children. / Diagnosfrågan har varit starkt omdebatterad i media under det senaste decenniet. Dennas studie behandlar diagnosfrågan ur ett familjeperspektiv genom en kvalitativ ansats via en litteraturstudie och tematisk analys av fyra självbiografier. Syftet med studien är att belysa diagnosbärande barns föräldrars erfarenheter kring omgivningens attityder och bemötande samt skapa en ökad förståelse för familjernas livssituation. Vidare menar den kommande analysen till att kunna utröna nya förhållningssätt och strategier för att motverka psykisk ohälsa i dessa familjer. Resultatet visar på ett utbrett utanförskap som redovisas i två huvudteman, inre och yttre påverkan. Dessa teman representerar faktorer som okunskap i bemötande och attityder inom maktbärande institutioner men även i ett fördomsfullt och toleranslöst bemötande från den närmaste omgivningen. Resultatet visar även att utanförskapet skapar få möjligheter till socialiseringsprocesser på grund av de negativa attityderna kring barnets funktionsnedsättning och beteende, detta kan ses som en följd av sensorisk deprivation.