<p>Separationer bland föräldrar har tidigare ansetts ovanligt, skamligt och som ett misslyckande men är numera vanligt förekommande bland många svenska familjer. Även om antalet separationer minskat de senaste åren är det fortfarande ett stort antal barn som berörs.</p><p>Studiens syfte är att undersöka pedagogers sätt att bemöta och arbeta med förskolebarn som har behov av en känslomässig bearbetning efter föräldrars separation. Undersökningens empiriska underlag baseras på semistrukturerade intervjuer. Sammanlagt genomfördes fem intervjuer med pedagoger med olika utbildningar och alla var verksamma inom förskolan. Tre utav pedagogerna var utbildade förskollärare, en specialpedagog samt en barnskötare. Alla personer var kvinnor.</p><p>Tidigare genomförd forskning inom ämnet har ofta inriktats på de negativa konsekvenserna som barnen får uppleva, och även hur pedagogerna arbetar med detta i förskolan. Utifrån detta finns ett intresse att studera i helhet hur och om barnen påverkas vid föräldrarnas separation samt hur det arbetas med i förskolan i praktiken.</p><p>Det erhållna resultatet tyder på att pedagogerna mestadels har observerat negativa konsekvenser hos barnen vars föräldrar har separerat. Barnen i förskolan har visat sig blivit mer känsliga i konflikter, ha lättare till gråt och kan känna sig otrygga. Pedagogerna har även upplevt positiva konsekvenser som att barn har lättare att ta för sig och fungera socialt.</p><p>Pedagogerna inom förskolan har olika tankar och synpunkter när det gäller att både bemöta och förhålla sig till barnen, och de arbetar alla på olika sätt. En del anser att ta första steget till att prata om separationen är en bra metod, medan andra anser att de då kan riva upp något som kanske inte redan finns. De olika synesätten har både likheter och skillnader med den tidigare forskningen.</p>

Separationer bland föräldrar har tidigare ansetts ovanligt, skamligt och som ett misslyckande men är numera vanligt förekommande bland många svenska familjer. Även om antalet separationer minskat de senaste åren är det fortfarande ett stort antal barn som berörs. Studiens syfte är att undersöka pedagogers sätt att bemöta och arbeta med förskolebarn som har behov av en känslomässig bearbetning efter föräldrars separation. Undersökningens empiriska underlag baseras på semistrukturerade intervjuer. Sammanlagt genomfördes fem intervjuer med pedagoger med olika utbildningar och alla var verksamma inom förskolan. Tre utav pedagogerna var utbildade förskollärare, en specialpedagog samt en barnskötare. Alla personer var kvinnor. Tidigare genomförd forskning inom ämnet har ofta inriktats på de negativa konsekvenserna som barnen får uppleva, och även hur pedagogerna arbetar med detta i förskolan. Utifrån detta finns ett intresse att studera i helhet hur och om barnen påverkas vid föräldrarnas separation samt hur det arbetas med i förskolan i praktiken. Det erhållna resultatet tyder på att pedagogerna mestadels har observerat negativa konsekvenser hos barnen vars föräldrar har separerat. Barnen i förskolan har visat sig blivit mer känsliga i konflikter, ha lättare till gråt och kan känna sig otrygga. Pedagogerna har även upplevt positiva konsekvenser som att barn har lättare att ta för sig och fungera socialt. Pedagogerna inom förskolan har olika tankar och synpunkter när det gäller att både bemöta och förhålla sig till barnen, och de arbetar alla på olika sätt. En del anser att ta första steget till att prata om separationen är en bra metod, medan andra anser att de då kan riva upp något som kanske inte redan finns. De olika synesätten har både likheter och skillnader med den tidigare forskningen.

Föräldrakoordination är en barnfokuserad alternativ konfliktlösningsmetod som praktiserats i Sverige sedan 2009. Denna intervjustudie har undersökt separerade föräldrars upplevelse av att få stöd i sitt föräldrasamarbete av en föräldrakoordinator. Intervjuer har genomförts med sju föräldrar som haft insatsen föräldrakoordinator under minst sex månader. Samtliga deltagande föräldrar har flera års erfarenhet av svårlösta konflikter med den andra föräldern och har tidigare provat andra former av konfliktlösningsinsatser. Resultaten visar att föräldrarna upplevt metoden som hjälpsam när det gäller att öka samarbetsförmågan, sänka konfliktnivån och förbättra barnens mående. Flertalet av de intervjuade föräldrarna beskriver att de upplevt att det framförallt varit hjälpsamt att få stöd med att strukturera kommunikationen dem emellan. Att ha tillgång till mer information om de gemensamma barnen har förbättrat såväl föräldraskapet som relationen till barnet. Att slippa sitta i gemensamma samtal, att få göra skriftliga överenskommelser och att föräldrakoordinatorn haft ett tydligt barnfokus i samtalen tas också upp som hjälpsamt. Föräldrarna beskriver att det för att nå dessa resultat är viktigt att föräldrakoordinatorn kan förhålla sig neutral i konflikten. / Parenting Coordination is a child-focused alternative dispute resolution approach practiced in Sweden since 2009. In this interview study separated parents experience of being supported in their parental cooperation by a parenting coordinator have been examined. Interviews have been conducted with seven parents who have had a Parenting Coordinator for at least six months. All participating parents have had several years of experience in an intractable conflict with the other parent, and has previously tried other forms of dispute solving measures. The results show that most parents have experienced that the method has been helpful when it comes to improving co-parenting skills, reducing conflict and improving the well-being of their children. The interviewed parents state that it has been most helpful to get support in structuring the communication with the other parent. Some say that having access to more information regarding common children improves parenting as well as the parent-child relationship. Not having to sit together in shared dialogue, getting help to make written agreements and the Parenting Coordinator having a clear child-focus in meetings are also addressed as helpful. Parents describe that in order to achieve said results it is important that the parenting-coordinator can remain neutral in the conflict.

This study aims to provide a picture of how family administrators in Sweden describes mothers and fathers who are in a custody conflict and whether there is a difference in how they are portrayed. It is a qualitative content analysis of the custody investigation of 15 custody conflicts. This study is based on gender theory and social constructions. Previous research shows that there is a tendency among family law case workers to view the mother as the primary parent with the main responsibility to care for the child while the father is viewed as a supporting parent. On the other hand, research shows that verdicts in custody conflicts are based on factual reasons such as time spent with the child. Our study shows that although case workers may portray mothers and fathers differently in custody investigations, these descriptions of the parents can always be traced to on-topic reasons such as domestic violence or ability to care for the child. In cases were mothers and fathers are portrayed differently, it can be traced to differing discourses among case workers.

<p>The aim of the study was to analyse relations between the school and the surrounding world and how these relations affects the schools’ work for sustainable development. This was mainly an interview study but teachers’ self-valuations have also been used. Totally six teachers at two primary schools has been interwied. The schools were chosen because of their acknowledged work for sustainable development. From the interviews, it was found how the teachers interpreted the conception the schools´ surrounding world, what relations the schools had with the surrounding world and how that affected the schools´ work for sustainable development. The surrounding world was interpreted as both the close and immediate neighborhood but also in a wider perspective as other countries. The schools had mostly contacts with the close-by immediate surroundings. The school situated in the urban environment had more access the culture of the city and the school situated near nature used the forest and water more often. The schools had a few national and international contacts. The relationships with surrounding world changed over time and with age of the pupils. Personal contacts and interest helped to establish contacts. The teachers see the school as an integral part of the society. The relations with the surrounding world seem to have a positive impact on education for sustainable development. The learning became concrete, varied and the pupils view themselves as a part of something larger. Ecological, social and economic perspective could be identified in the schools relations with surrounding world. According to the self-evaluations the schools had more contacts to the surrounding world than to the society.</p> / <p>Syftet med uppsatsen var att undersöka relationer mellan skola och omvärld och hur de påverkar skolornas arbete för hållbar utveckling. Sex pedagoger intervjuades och en kvantitativ sammanställning av pedagogers självvärdering gjordes. Skolorna valdes utifrån sitt uttalade arbete för hållbar utveckling. Intervjuerna undersökte hur pedagogerna tolkade begreppet skolans omvärld, vilka omvärldskontakter man hade och hur de påverkade lärande för hållbar utveckling. Omvärlden tolkades som skolans omedelbara närhet men även i ett vidare perspektiv. Skolorna hade flest kontakter med den närliggande omvärlden. Eventuellt kunde skolan placerad i en urban miljö utnyttja stadens kultur mer och den andra skolan placerad nära naturen utnyttjade skog och vatten mer. Nationella och enstaka internationella kontakter förekom. Kontakterna varierade över tid och förändrades med elevernas ålder. Personligt nätverk och internet var framgångsfaktorer för att skapa kontakter. Pedagogerna såg skolan som en del av samhället (det integrerade perspektivet). Genom omvärldskontakter blev lärandet för hållbar utveckling konkret, varierat och eleverna såg sig själva som en del av något större. Ekologiskt, socialt och ekonomiskt perspektiv urskiljdes i skolornas omvärldskontakter. Enligt skolornas självvärdering fanns fler kontakter med omvärlden än med samhället.</p>

The aim of the study was to analyse relations between the school and the surrounding world and how these relations affects the schools’ work for sustainable development. This was mainly an interview study but teachers’ self-valuations have also been used. Totally six teachers at two primary schools has been interwied. The schools were chosen because of their acknowledged work for sustainable development. From the interviews, it was found how the teachers interpreted the conception the schools´ surrounding world, what relations the schools had with the surrounding world and how that affected the schools´ work for sustainable development. The surrounding world was interpreted as both the close and immediate neighborhood but also in a wider perspective as other countries. The schools had mostly contacts with the close-by immediate surroundings. The school situated in the urban environment had more access the culture of the city and the school situated near nature used the forest and water more often. The schools had a few national and international contacts. The relationships with surrounding world changed over time and with age of the pupils. Personal contacts and interest helped to establish contacts. The teachers see the school as an integral part of the society. The relations with the surrounding world seem to have a positive impact on education for sustainable development. The learning became concrete, varied and the pupils view themselves as a part of something larger. Ecological, social and economic perspective could be identified in the schools relations with surrounding world. According to the self-evaluations the schools had more contacts to the surrounding world than to the society. / Syftet med uppsatsen var att undersöka relationer mellan skola och omvärld och hur de påverkar skolornas arbete för hållbar utveckling. Sex pedagoger intervjuades och en kvantitativ sammanställning av pedagogers självvärdering gjordes. Skolorna valdes utifrån sitt uttalade arbete för hållbar utveckling. Intervjuerna undersökte hur pedagogerna tolkade begreppet skolans omvärld, vilka omvärldskontakter man hade och hur de påverkade lärande för hållbar utveckling. Omvärlden tolkades som skolans omedelbara närhet men även i ett vidare perspektiv. Skolorna hade flest kontakter med den närliggande omvärlden. Eventuellt kunde skolan placerad i en urban miljö utnyttja stadens kultur mer och den andra skolan placerad nära naturen utnyttjade skog och vatten mer. Nationella och enstaka internationella kontakter förekom. Kontakterna varierade över tid och förändrades med elevernas ålder. Personligt nätverk och internet var framgångsfaktorer för att skapa kontakter. Pedagogerna såg skolan som en del av samhället (det integrerade perspektivet). Genom omvärldskontakter blev lärandet för hållbar utveckling konkret, varierat och eleverna såg sig själva som en del av något större. Ekologiskt, socialt och ekonomiskt perspektiv urskiljdes i skolornas omvärldskontakter. Enligt skolornas självvärdering fanns fler kontakter med omvärlden än med samhället.

Information security is an essential part of all information systems; especially in large organizations and companies dealing with classified material. Every large information system has an architecture that includes many parts that together form an Enterprise Architecture. The aim of this thesis is to study how to describe several security functions in an Enterprise Architecture and also how to ensure accountability between requirements and the implementation of the security functions. The description is for stakeholders on a conceptual level rather than a technical level. The study has been carried out by comparing the theoretical framework that has been formed by a study of the literature, and the empirical framework that has been formed by a group discussion and interviews with Information Security Consultants from Combitech AB. The process of the study was to obtain a theoretical background about Enterprise Architectures and then generate prototypes that could be tested in the interviews. The tests gave suggestions regarding how to change the prototypes to find the optimal way to describe security functions on a conceptual level. The final result of this study is to use integrated views for each security function. The integrated view should include: an identifier, a brief description of the security function, the requirements and a picture or use case. For the accountability, the requirements are numbered and displayed in the picture, in this way the stakeholder can see how the requirements are fulfilled.

Tails, fins, scales, and surface coatings are used by organisms for various tasks, including locomotion. Since millions of years of evolution have passed, we expect that the design of surface structures is optimal for the tasks of the organism. These structures serve as an inspiration in this thesis to identify new mechanisms for flow control. There are two general categories of fluid-structure-interaction mechanisms. The first is active interaction, where an organism actively moves parts of the body or its entire body in order to modify the surrounding flow field (e.g., birds flapping their wings). The second is passive interaction, where appendages or surface textures are not actively controlled by the organism and hence no energy is spent (e.g., feathers passively moving in the surrounding flow). Our aim is to find new passive mechanisms that interact with surrounding fluids in favourable ways; for example, to increase lift and to decrease drag. In the first part of this work, we investigate a simple model of an appendage (splitter plate) behind a bluff body (circular cylinder or sphere). If the plate is sufficiently short and there is a recirculation region behind the body, the straight position of the appendage becomes unstable, similar to how a straight vertical position of an inverted pendulum is unstable under gravity. We explain and characterize this instability using computations, experiments and a reduced-order model. The consequences of this instability are reorientation (turn) of the body and passive dispersion (drift with respect to the directionof the gravity). The observed mechanism could serve as a means to enhance locomotion and dispersion for various motile animals and non-motile seeds. In the second part of this thesis, we look into effective models of porous and poroelastic materials. We use the method of homogenization via multi-scale expansion to model a poroelastic medium with a continuum field. In particular, we derive boundary conditions for the velocity and the pressure at the interface between the free fluid and the porous or poroelastic material. The results obtained using the derived boundary conditions are then validated with respect to direct numerical simulations (DNS) in both two-dimensional and three-dimensional settings. The continuum model – coupled with the necessary boundary conditions – gives accurate predictions for both the flow field and the displacement field when compared to DNS. / Många djur använder sig av fjäll, päls, hår eller fjädrar för att öka sin förmåga att förflytta sig i luft eller vatten. Eftersom djuren har genomgått miljontals år av evolution, kan man förvänta sig att ytstrukturernas form är optimala för organismens uppgifter. Dessa strukturer tjänar som inspiration i denna avhandling för att identifiera nya mekanismer för manipulering av strömning. Samverkan mellan fluider och strukturer (så kallad fluid-struktur-interaktion) kan delas upp i två kategorier. Den första typen av samverkan är aktiv, vilket innebär att en organism aktivt rör hela eller delar av sin kropp för att manipulera det omgivande strömningsfältet (till exempel fåglar som flaxar sina vingar). Den andra typen är passiv samverkan, där organismer har utväxter (svansar, fjärdar, etc.) eller ytbeläggningar som de inte aktivt har kontroll över och som således inte förbrukar någon energi. Ett exempel är fjädrar som passivt rör sig i det omgivande flödet. Vårt mål är att hitta nya passiva mekanismer som växelverkar med den omgivande fluiden på ett fördelaktigt sätt, exempelvis genom att öka lyftkraften eller minska luftmotståndet. I den första delen av detta arbete undersöker vi en enkel modell för en utväxt (i form av en platta) bakom en cirkulär cylinder eller sfär. Om plattan är tillräckligt kort och om det finns ett vak bakom kroppen kommer det upprätta läget av plattan att vara instabilt. Denna instabilitet är i princip samma som uppstår då man försöker balansera en penna på fingret. Vi förklarar den bakomliggande mekanismen av denna instabilitet genom numeriska beräkningar, experiment och en enkel modell med tre frihetsgrader. Konsekvenserna av denna instabilitet är en omorientering (rotation) av kroppen och en sidledsförflyttning av kroppen i förhållande till tyngdkraftens riktning. Denna mekanism kan användas djur och frön för att öka deras förmåga att förflytta eller sprida sig i vatten eller luft. I den andra delen av avhandlingen studerar vi modeller av porösa och elastiska material. Vi använder en mångskalig metod för att modellera det poroelastiska materialet som ett kontinuum. Vi härleder randvillkor för både hastighetsfältet och trycket på gränssnittet mellan den fria fluiden och det poroelastiska materialet. Resultaten som erhållits med de härledda randvillkoren valideras sedan genom direkta numeriska simuleringar (DNS) för både två- och tredimensionella fall. Kontinuumsmodellen av materialet kopplad genom randvillkoren till den fria strömmande fluiden predikterar strömnings- och förskjutningsfält noggrant i jämförelse med DNS.