<p>Det förekommer att hänvisningar görs till skadebegreppet inom skadeståndsrätten när fråga egentligen är om det försäkringsrättsliga skadebegreppet. Inom försäkringsrätten är det emellertid viktigt att dra en skarpare gräns än inom skadeståndsrätten för vad som skall anses utgöra exempelvis en skada eller en skadehändelse. Det handlar inte enbart om att fastställa huruvida en skada föreligger, utan kanske snarare om att avgöra huruvida försäkringsersättning skall utgå och om att avgränsa/definiera försäkringsgivarens ansvar. Olika försäkringsbolag använder olika skadebegrepp. Ett grundkoncept inom försäkringsrätten är ”en skada, en självrisk, ett försäkringsbelopp”. Härav följer att det är av stor betydelse att avgöra vad som skall anses konstituera en respektive flera skador. I denna uppsats utreds skillnaderna mellan de olika skadebegrepp som tillämpas i försäkringsvillkor och de konsekvenser dessa skadebegrepp har för försäkringsbolagens ansvar. Vidare utreds hur de i försäkringsvillkoren valda skadebegreppen skall tolkas för att avgöra hur flera skador skall behandlas. Dessutom undersöks vilka kriterier som skall vara uppfyllda för att flera skador tillsammans, försäkringstekniskt, skall behandlas som en.</p>

Det förekommer att hänvisningar görs till skadebegreppet inom skadeståndsrätten när fråga egentligen är om det försäkringsrättsliga skadebegreppet. Inom försäkringsrätten är det emellertid viktigt att dra en skarpare gräns än inom skadeståndsrätten för vad som skall anses utgöra exempelvis en skada eller en skadehändelse. Det handlar inte enbart om att fastställa huruvida en skada föreligger, utan kanske snarare om att avgöra huruvida försäkringsersättning skall utgå och om att avgränsa/definiera försäkringsgivarens ansvar. Olika försäkringsbolag använder olika skadebegrepp. Ett grundkoncept inom försäkringsrätten är ”en skada, en självrisk, ett försäkringsbelopp”. Härav följer att det är av stor betydelse att avgöra vad som skall anses konstituera en respektive flera skador. I denna uppsats utreds skillnaderna mellan de olika skadebegrepp som tillämpas i försäkringsvillkor och de konsekvenser dessa skadebegrepp har för försäkringsbolagens ansvar. Vidare utreds hur de i försäkringsvillkoren valda skadebegreppen skall tolkas för att avgöra hur flera skador skall behandlas. Dessutom undersöks vilka kriterier som skall vara uppfyllda för att flera skador tillsammans, försäkringstekniskt, skall behandlas som en.

När flera skador inträffar i samband med varandra, av samma orsak, på samma plats eller vid samma tidpunkt, måste det avgöras om de skador som har inträffat ska behandlas som en eller flera skador försäkringsrättsligt. Denna flerskadeproblematik har praktisk betydelse för försäkringstagaren, försäkringsbolagen och återförsäkrare eftersom den är avgörande för hur stor ersättning som ska betalas ut. Frågan besvaras varken i lag, praxis eller doktrin. Istället används olika lösningar från fall till fall vilket skapar en osäkerhet. I uppsatsen analyseras hur denna flerskadeproblematik hanteras i egendomsförsäkring. Detta innefattar en förklaring av begreppen skadehändelse och skada samt en redogörelse för den sambandsbedömning som görs. I uppsatsen undersöks även en eventuell branschpraxis.