1. Dr. Georg Girardet, Mitglied des Landeskuratoriums Brandenburg der Ostdeutschen Sparkassenstiftung 2. Prof. Dr. Birgit Jank, Leiterin des Lehrstuhls für Musikpädagogik und Musikdidaktik der Universität Potsdam 3. Dr. Axel Brunner, Verantwortlicher für Lehrerausbildung im Landesvorstand des Verbandes Deutscher Schulmusiker Brandenburg

1. Eigenschaften des Wissenschaftsteams 2. Untersuchungsadressat 3. Untersuchungsgegenstände und Untersuchungsmethoden 4. Literatur

1. Vorbemerkungen 2. Was ist das Besondere am Singen? 3. Wo liegen Probleme und Herausforderungen in der Lied- und Singearbeit? 4. Wie kann eine gute Liedarbeit gestaltet werden? 5. Gibt es heute noch unterschiedliche Lied- und Singekulturen im Osten und im Westen Deutschlands? 6. Literatur

1. Individuelle Förderung als Hauptbestandteil der Binnendifferenzierung 2. Binnendifferenzierung in der Praxis 3. Binnendifferenzierung als Chance für den Musikunterricht 4. Literatur

1. Die „Primacanta“-Konzeption 2. Erläuterungen zu den Vergleichbarkeiten und den Unterschieden beider Projekte 3. Literatur 4. Internetquellen

1. Was ist Coaching? 2. Fachdidaktisches Coaching 3. Coaching im Projekt „Belcantare Brandenburg“ 4. Evaluation und Weiterentwicklung der Coachingprozesse 5. Literatur

1. Merkmale und Arbeitsfelder des Singens 2. Entwicklungsfelder der Projektteilnehmer 3. Schülerbewertungen gewähren erste Erkenntnisse zur Qualität der schulischen Singarbeit 4. Literatur 5. Internetquellen

No description available.

Detta examensarbete syftar till att ge en övergripande uppfattning om hur man kan arbeta med barn för att introducera flerstämmighet. Jag har tagit del av relevant litteratur samt utfört intervjuer av tre pedagoger med erfarenheter både inom undervisning i vanlig skolklass samt musikklass och kör med antagningsprov.Jag har undersökt hur man kan gå tillväga i arbetet med flerstämmighet, vilken betydelse den unisona sången har för flerstämmighet, och vad som avgör om undervisningen baseras på gehörsinlärning eller med hjälp av noter.Av min undersökning kan jag dra flera slutsatser. Den unisona sången anses vara en förutsättning för flerstämmighet, men flerstämmighet tycks även vara ett sätt att förfina den unisona sången. Några olika typer av stämmor är vanligt förekommande och det är viktigt att inte för tidigt dela in barn i olika stämmor för att ge rösten träning i olika register. I undervisning i kör i vanlig skolklass är gehörsinlärning det vanligaste, medan noter har en större och mer betydande roll i musikklass och kör med antagningsprov, där högre krav kan ställas på barnen. / This thesis aims to provide a comprehensive understanding of how to work with children to introduce polyphony. I have taken note of relevant literature and conducted interviews with three teachers with experience teaching both in regular school class and music class with admission test.I have examined how to proceed in the work of polyphony, what the importance of unison singing has for singing polyphony, and what determines whether teaching based learning by ear or by notes.By my thesis, I can draw several conclusions. The unison singing is considered a prerequisite for polyphony, but polyphony also seems to be a way to refine the unison singing. Some types of parts are common and it is important not to prematurely divide children into different parts to give voice training in different registers. In teaching choir in regular school class ear learning is the most common, whereas notes have a larger and more significant role in music class and choir with admission test, where higher demands can be made on the children.

Syftet med min undersökning har varit att öka förståelsen och kunskapen kring barnrösten och dess begränsade röstomfång genom att kartlägga de läromedel, bestående av utgivna barnmusikmaterial, som används på ett urval förskolor. Utifrån barnröstens förutsättningar har jag både översiktligt och mer ingående studerat musikexempel från barnskivor och dess anpassning till barnens eget röstläge. Förskolor har via webbenkät medverkat och angivit de skivor som de själva använder sig av. Efter datainsamling och bearbetning har jag först gjort en översiktlig analys av 866 barnvisor och därefter har jag gjort en mer ingående granskning över ett urval, som visar på varierande aspekter, problematik och förutsättningar gentemot barnrösten. Detta illustreras av ett pianodiagram där jag visar sångernas omfång och röstläge. Min studie visar att färre än hälften av de tillfrågade förskolorna använder inspelade barnskivor under sångstunden. Den visar också att det finns många musikläromedel som inte är anpassade till barnrösten och att det är svårt att, utan träning eller speciell kunskap, själv avgöra om läromedlet är anpassat eller inte. Sånger med ett litet eller mellanstort omfång är att föredra eftersom det då är lättare att hitta ett gemensamt röstläge mellan barn och vuxen. / The purpose of my study was to increase knowledge and understanding about children’s voices and their limited vocal range by mapping the learning material, consisting of published children's music materials used in a variety of preschools. Based on the children's vocal potential, I have done both an overview and a detailed study of music examples from children's records and their adaptations to the children's own voices. Preschools have participated by entering the discs that they themselves use in a web form. After the data collection and processing, I have done a general analysis of 866 children's songs. After that I made a detailed review of samples, demonstrating various aspects, problems and opportunities in relation to the child’s voice. This is illustrated by a kind of piano chart where I show the melodic range of the songs. My study shows that fewer than half surveyed preschools are using recorded discs during music time. It also shows that there are many music teaching materials that are not adapted to children's voices and that it is difficult, without training or special knowledge, to know whether the teaching material is adapted or not. Songs with a small or medium size melodic range are the best alternatives, as it is easier to find a common key between the child and the adult.