Denna rapport är ämnad att undersöka vilken sorts feedback digitala spel kan ge föratt främja motivation och lärande. Studien utförs kvalitativt med fokusgrupper somdatainsamlingsmetod och med högstadieelever som målgrupp. Syftet med studien äratt undersöka dessa aspekter i digitala spel för att se hur de kan överföras till lärospeleller serious games på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Frågeställningenutformas dock med ett något bredare omfång för att möjliggöra andra eventuellaanvändningsområden för resultaten. Resultaten från studien jämförs med existerandelitteratur och slutsatserna visar att digitala spel främjar lärande och motivation genomatt tillåta en stegvis kunskap, en intuitiv förståelse genom att sätta information i enrelevant kontext eller handling och där spelaren hela tiden har ett syfte med att utföraen uppgift. Spel är flexibla och låter spelaren lära på ett sätt som passar dem, devisualiserar en spelares utveckling och låter spelare utmana sig själva mot andrasamtidigt som de låter spelare lösa problem tillsammans och där varje spelare kanbidra med sitt eget perspektiv för att lösa ett problem.

Samhällets digitalisering innebär stora möjligheter till spridning och återbruk av informationsamtidigt som digitala klyftor skapas. Bland de medborgare som inte till fullo anammat den nyatekniken återfinns en stor grupp äldre, något som påverkar dessa individers möjligheter till en höglivskvalité i form av delaktighet, oberoende och god rörlighet. En aspekt i detta sammanhang äräldres möjligheter att åka kollektivt och på egen hand planera och genomföra resor, något somförutsätter en god tillgång till och förståelse av kollektivtrafikinformation. Föreliggandeexamensarbete avser här att belysa kognitiva effekter av det skifte i interaktionsmiljön som sker närkollektivtrafikens tids- och linjeinformation digitaliseras. Studien baserar sig på en situerad ansats tillmänniskans kognition, ett teoretiskt perspektiv som innebär att tänkandet baserar sig påmultimodala konceptuella erfarenheter. De fynd som studien resulterar i pekar på att digitaliseradetjänster kan erbjuda viss problemlösande avlastning, men att dessa samtidigt belastar det episodiskaminnet och har emotionell påverkan.

<p>Germund Hesslows simuleringshypotes består av tre olika komponenter. För att modellera den första av dessa komponenter som postulerar en mekanism för intern perceptionssimulering, har det tidigare utförts ett antal experimentella undersökningar. En simulerad Kheperarobot har i dessa tidigare experiment med viss framgång styrts med hjälp av ett artificiellt neuronnät. Detta skedde genom att roboten utifrån den miljö i vilken den befann sig predicerade nästkommande sensortillstånd via neuronnätet. Sensorerna stängdes därefter av och de predicerade värdena återkopplades in i nätverket som indata. Roboten agerade därefter blint i miljön utifrån denna inre värld, men i dessa tidigare undersökningar var det endast ett nätverk som lyckades tränas för att utföra intern perceptionssimulering. Denna experimentella undersökning ämnar att mer systematiskt analysera en implementering av intern perceptionssimulering i en förenklad värld med enklare sensorer än de som har används i tidigare undersökningar. Fem olika nätverkstopologier jämförs via två olika träningsförfaranden, dels ett träningsförfarande där nätverkens vikter tränas med en evolutionsalgoritm, och dels via ett tvådelat evolveringsförfarande där olika delar av nätverket tränas separat. Experimentet gav upphov till ett flertal individer som bedömdes klara den interna perceptionssimuleringen. Resultaten indikerar också på att det integrerade träningsförfarandet verkar vara bättre än det uppdelade</p>

This thesis describes prototyping in service design through the theoretical lens of situated cognition. The research questions are what a service prototype is, what the benefits of service prototyping are, and how prototypes aid in the process of designing services. Four papers are included. Paper one suggests that service prototyping should be considered from the perspectives of purpose, fidelity, audience, position in the process, technique, representation, validity and author. The second paper compares research about how humans use external representations to think, with reasons for using prototypes in service design and service design techniques. The third paper compares two versions of a service prototyping technique called service walkthrough; showing that walkthroughs with pauses provided both more comments in total and more detailed feedback. The fourth paper also contributes to our understanding of how prototypes aid in designing services, by connecting the surrogate situation with the future situation of service. The paper shows how the formative service evaluation technique (F-SET) uses the theory of planned behaviour to add knowledge to service prototype evaluations about the intention to use a service in the future. Taken together the research provides a deeper understanding of what prototypes are, and their roles in service prototyping. This understanding is further deepened by a discussion about service as a design material, suggesting that from a design perspective, a service consists of service concept, process and system. The service prototype acts as a surrogate for the future situation of service. The thesis describes what the benefits of using surrogates are, and shows how prototypes enhance the ability to gain knowledge about future situations. This leads to an understanding of prototyping as a way of thinking in design. / Den här avhandlingen använder situerad kognition som lins för at beskriva prototypande i tjänstedesign. Genom den här beskrivningen undersöker avhandlingen vad en tjänsteprototyp är, vad fördelarna med att använda prototyper är samt hur prototypande kan användas för att designa tjänster. Fyra artiklar ingår i avhandlingen. Den första artikeln föreslår att tjänsteprototypande ska betraktas från perspektiven syfte, detaljgrad, publik, position i processen, teknik, representation, validitet och författare. Avhandlingens andra artikel jämför forskning om fördelarna med att använda externa representationer för tänkande, med anledningar för att externalisera i tjänstedesign, och tekniker för att göra externa representationer. Den tredje artikeln jämför två variationer av prototypningstekniken tjänstegenomgång, och visar att genomgångar med pauser ger mer kommentarer och mer detaljerad feedback. Den sista artikeln bidrar också till förståelsen av hur prototyper stöder design av tjänster, genom att den kopplar surrogatsituationen och den framtida tjänstesituationen. Artikeln visar hur en teknik kallad formative service evaluation technique använder theory of planned behaviour för att bidra med kunskap om att evaluera tjänster med avseende på intention att använda tjänsten i framtiden. Tillsammans bidrar forskningen till en djupare förståelse av vad prototyper är och deras roller i tjänsteprototypning. Denna förståelse fördjupas ytterligare genom en diskussion av tjänster som designmaterial och avhandlingen föreslår att arbetet att representera och designa tjänster innefattar både design av och för tjänster. Tjänsteprototyper fungerar som surrogat för den framtida tjänstesituationen. Avhandlingen beskriver föredelarna med att använda surrogat och visar hur prototyper stödjer möjligheten att skapa kunskap om framtida tjänstesituationer. Detta leder till att prototypande ses som ett sätt att tänka i design.

Enligt den situerade ansatsen ses kognitionen/tänkandet som en process i människans hjärna (neurala funktioner) och kropp (sensomotoriska mekanismer) påverkbar av omgivningen via sociala interaktioner. Den materiella och sociala omvärlden nyttjas av människan som verktyg för att stödja fysiska aktiviteter eller avlasta kognitiva processer. På samma sätt används olika typer materiella och kognitiva verktyg i grundskolundervisningen, t.ex. papper och penna eller iPads/datorer med webb-baserade läromedel. Eleven behöver omgivningens stöd vid lärandeaktiviteter. Syfte med aktuellt examinationsarbete är att undersöka via fältstudier på vilket sätt stödjer den materiella och sociokulturella kontexten eleven i lärandet som är baserad på verktygsanvändning. Studieobjektet är en högstadieskola som nyttjar en uppsättning av materiella och kognitiva verktyg i undervisningssyfte. Undersökningen utfördes genom intervjuer och observationer med ett antal elever och lärare. Insamlad data analyserades tematisk. Resultatet tyder på att elevens lärande stöds genom användning av specifika element samintegrerade till ett fungerande helhetssystem (skolans kultur) som är kvalitativt större än summan av de enskilda delarnas begränsade förmåga.

Germund Hesslows simuleringshypotes består av tre olika komponenter. För att modellera den första av dessa komponenter som postulerar en mekanism för intern perceptionssimulering, har det tidigare utförts ett antal experimentella undersökningar. En simulerad Kheperarobot har i dessa tidigare experiment med viss framgång styrts med hjälp av ett artificiellt neuronnät. Detta skedde genom att roboten utifrån den miljö i vilken den befann sig predicerade nästkommande sensortillstånd via neuronnätet. Sensorerna stängdes därefter av och de predicerade värdena återkopplades in i nätverket som indata. Roboten agerade därefter blint i miljön utifrån denna inre värld, men i dessa tidigare undersökningar var det endast ett nätverk som lyckades tränas för att utföra intern perceptionssimulering. Denna experimentella undersökning ämnar att mer systematiskt analysera en implementering av intern perceptionssimulering i en förenklad värld med enklare sensorer än de som har används i tidigare undersökningar. Fem olika nätverkstopologier jämförs via två olika träningsförfaranden, dels ett träningsförfarande där nätverkens vikter tränas med en evolutionsalgoritm, och dels via ett tvådelat evolveringsförfarande där olika delar av nätverket tränas separat. Experimentet gav upphov till ett flertal individer som bedömdes klara den interna perceptionssimuleringen. Resultaten indikerar också på att det integrerade träningsförfarandet verkar vara bättre än det uppdelade