Bakgrund: Forskning visar att kvinnor har en fördröjd vårdkontakt vid insjuknandet av en akut hjärtinfarkt. Vid insjuknandet av en akut hjärtinfarkt krävs snabb vårdkontakt för att minska skadan på hjärtmuskeln och risk för död. Den fördröjda vårdkontakten hos kvinnor kan bidra till fysisk och emetionellt lidande. Syfte: Syftet var att beskriva orsaker till fördröjd vårdkontakt hos kvinnor som insjuknat i en akut hjärtinfarkt. Metod: Studien är en systematisk litteraturstudie som baseras på tio vetenskapliga artiklar. Artiklarna identifierades genom databaserna Pubmed och Cinahl. Artiklarna analyserades utifrån Cronin, Ryan och Coughlans (2008) analysmetod. Denna metod är att föredra vid analys av både kvalitativ och kvantitativa artiklar. Resultat: Det finns flera orsaker till fördröjd vårdkontakt hos kvinnor som insjuknat i akut hjärtinfarkt.De faktorer som påverkar kvinnors fördröjning av vårdkontakt är praktiska och ekonomiska faktorer, sjukdomserfarenhet, socialt stöd, föreställningar om hjärtinfarktssjukdomen, egenvård och kvinnors symtomupplevelse. Slutsats: Kvinnor skulle troligen kontakta vården i ett tidigare skede om de tydligare kunde koppla symtomen till en hjärtinfarkt. För att utveckla hjärtsjukvården är det angeläget att vårdpersonal är medvetna om det faktorer som kan leda till en fördröjd vårdkontakt hos kvinnor. Genom en sådan medvetenhet skulle troligen kvinnors besvär uppmärksammas i ett tidigare skede.

Hjärtsvikt är en vanligt förekommande sjukdom med ökad prevalens. Viktiga delar i behandlingen av hjärtsvikt är egenvård och följsamhet till behandling vilket innefattar att tolka och agera korrekt utifrån symtom och tecken till hjärtsvikt. Genom att tidigt upptäcka symtom på hjärtsvikt kan adekvata åtgärder sättas in som förhindrar en ytterligare försämring.  Syftet var att belysa hur personer med hjärtsvikt tolkar och agerar vid symtom och tecken på hjärtsvikt.  Metoden som användes var en litteraturöversikt med systematisk sökstrategi. De inklusionskriterier som användes var att artiklarna skulle handla om personer som var över 18 år med diagnosen hjärtsvikt. Artiklarna var av kvalitativ, kvantitativ och mixad metod och uppfyllde kriterierna för god eller mycket god kvalité enligt kvalitetsgranskningen. Artiklarna sammanställdes i en integrerad analys.  Resultatet som framkom består av två kategorier och sex underkategorier. Den första kategorin är “Tolkning av symtom” med underkategorierna “Symtom och hur de upplevs”, “Förståelse av symtom” och “Patientens bedömning av symtom”. Den andra kategorin som framkom var “Agerande på symtom” med underkategorierna “Strategier innan vårdsökande” och “Sökande av vård”. Resultatet lyfter olika aspekter som påverkar hur personer med hjärtsvikt tolkar och agerar vid symtom och tecken på hjärtsvikt.  Slutsatsen är att tolkning av och agerande vid symptom och tecken på hjärtsvikt är individuellt och verkar bero på kunskapsnivå, psykiska faktorer, anhörigas delaktighet, tidigare erfarenheter och relationen med vården. / Heart failure is a common disease with increased prevalence. Essential parts in the treatment of heart failure are self-care and compliance, which includes interpreting and acting correctly when experiencing signs and symptoms of heart failure. By detecting symptoms of the heart failure early, adequate measures can be put in place to prevent a further deterioration.  The aim was to highlight how people with heart failure interpret and act up on symptoms and signs of heart failure.  The method used was a literature review with a systematic search strategy. The inclusion criteria used were that the articles should be about people over 18 with a diagnosis of heart failure. The articles were of qualitative, quantitative and mixed methods and met the criteria for good or very good quality according to quality. The articles were compiled in an integrated analysis.  The result that emerged consists of two categories and six subcategories. The first category is “Interpretation of symptoms” with subcategories “Symptoms and how they are experienced”, “Understanding of symptoms” and “Patient's assessment of symptoms”. The second category that emerged is "Acting on symptoms" with subcategories "Strategies before seeking care" and "Seeking care". The result highlights different aspects that influence how people with heart failure interpret and act upon symptoms and signs of heart failure.  The conclusion is that the interpretation of and action in symptoms and signs of heart failure is individual and seems to depend on the level of knowledge, psychological factors, the participation of relatives, previous experiences and the relationship with the care.