Bakgrund: Forskning visar att kvinnor har en fördröjd vårdkontakt vid insjuknandet av en akut hjärtinfarkt. Vid insjuknandet av en akut hjärtinfarkt krävs snabb vårdkontakt för att minska skadan på hjärtmuskeln och risk för död. Den fördröjda vårdkontakten hos kvinnor kan bidra till fysisk och emetionellt lidande. Syfte: Syftet var att beskriva orsaker till fördröjd vårdkontakt hos kvinnor som insjuknat i en akut hjärtinfarkt. Metod: Studien är en systematisk litteraturstudie som baseras på tio vetenskapliga artiklar. Artiklarna identifierades genom databaserna Pubmed och Cinahl. Artiklarna analyserades utifrån Cronin, Ryan och Coughlans (2008) analysmetod. Denna metod är att föredra vid analys av både kvalitativ och kvantitativa artiklar. Resultat: Det finns flera orsaker till fördröjd vårdkontakt hos kvinnor som insjuknat i akut hjärtinfarkt.De faktorer som påverkar kvinnors fördröjning av vårdkontakt är praktiska och ekonomiska faktorer, sjukdomserfarenhet, socialt stöd, föreställningar om hjärtinfarktssjukdomen, egenvård och kvinnors symtomupplevelse. Slutsats: Kvinnor skulle troligen kontakta vården i ett tidigare skede om de tydligare kunde koppla symtomen till en hjärtinfarkt. För att utveckla hjärtsjukvården är det angeläget att vårdpersonal är medvetna om det faktorer som kan leda till en fördröjd vårdkontakt hos kvinnor. Genom en sådan medvetenhet skulle troligen kvinnors besvär uppmärksammas i ett tidigare skede.

Nyckelord: Akutmottagning, sjuksköterska, tidsfaktorer, stress, välmående   Bakgrund: Stress och tidsbrist är vanligt förekommande inom sjukvården, och arbetet som sjuksköterska på akutmottagning genererar höga nivåer av stress.   Syfte: Att undersöka hur sjuksköterskor på en akutmottagning upplever att tidsbrist och stress påverkar deras välmående.   Metod: Kvalitativ studie där tolv stycken semistrukturerade intervjuer utfördes med sjuksköterskor på akutmottagningen på Akademiska sjukhuset. Intervjuerna analyserades med latent innehållanalys enligt Graneheim och Lundman samt Aaron Antonovskys hälsomodell.   Huvudresultat: Sjuksköterskornas intervjuer resulterade i fyra kategorier och tio underkategorier vilka tillsammans bildade två domäner och ett tema. Kategorier som erhölls var hanterbarhet, meningsfullhet, begriplighet samt brist på hanterbarhet. Sjuksköterskornas välmående påverkades positivt av stress som upplevdes som hanterbar, meningsfull och begriplig, medan välmåendet påverkades negativt av brist på hanterbarhet. Tidsbrist påverkade sjuksköterskornas välmående endast negativt.   Slutsats: Tidsbrist påverkade sjuksköterskornas välmående negativt, medan sjuksköterskorna upplevde att stress kunde ha både positiv och negativ inverkan på deras välmående. / Keywords: Emergency Service, Hospital, Nurse, Occupational stress, Time factors, Mental health.   Background: Stress and lack of time often occur in medical care treatment, and working as a nurse at the hospital´s emergency service generates high levels of stress.   Aim: To explore nurses´ perceptions about how lack of time and occupational stress at a hospital´s emergency service affect their mental health. Method: A qualitative study with twelve semi structured interviews with nurses were carried out at Uppsala University Hospital´s emergency service. The interviews were analysed with latent content analysis according to Graneheim and Lundman, and Aaron Antonovsky`s health model.   Main results: The interviews with the nurses lead to four categories and ten sub categories which altogether made two domains and one theme. The categories that were derived were manageability, meaningfulness, comprehensibility and lack of manageability. The nurses’ mental health was affected in a positive way by stress which was perceived as manageable, meaningful and comprehensable, while a lack of manageability affected the mental health in a negative way. Lack of time affected the nurses’ mental health only in a negative way. Conclusions: Lack of time affected the nurses´ mental health in a negative way, while the nurses experienced that stress could affect their mental health both in a positive and a negative way.

Introduktion: Både tiden då patienten är sövd eller bedövad och tiden då det kirurgiska ingreppet utförs innebär risker för patienten. Bland annat ökar risken för trycksår och hypotermi med längden på anestesitiden och därmed är det viktigt att anestesitiden inte blir längre än nödvändigt. För att minska riskerna bör patientens anestesitid överensstämma med kirurgitiden i så stor utsträckning som möjligt och därför är det av vikt att få ta del av och sammanställa perioperativa sjuksköterskors erfarenheter kring detta. Syfte: Syftet med studien var att beskriva perioperativa sjuksköterskors erfarenheter av överensstämmelse mellan anestesitid och kirurgitid. Metod: En kvalitativ intervjumetod med semistrukturerade frågor användes. Deltagarna kom från två sjukhus i Mellansverige och valdes med bekvämlighetsurval. Åtta anestesisjuksköterskor och åtta operationssjuksköterskor deltog. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Innehållsanalysen resulterade i fyra kategorier: Svårigheten att förutse anestesiläkemedlens effekt på individuella patienter påverkar bedömning av tidsåtgång, Kommunikationens betydelse för överensstämmelsen mellan anestesitid och kirurgitid, Teamarbetets betydelse för överensstämmelsen mellan anestesitid och kirurgitid samt Oförutsedda händelser kan förlänga anestesitiden. Konklusion: Denna studie ger en ökad förståelse för hur patientens anestesitid överensstämmer med kirurgitiden utifrån perioperativa sjuksköterskors erfarenheter. / Introduction: Being under general or regional anesthesia and the surgical procedure itself involves risks for the patient. Since length of anesthesia increases the risk for pressure ulcers and hypothermia, anesthesia should as far as possible correspond to surgical time. It is therefore important to take part of the experience of perioperative nurses about this subject. Aim: The aim of the study was to describe perioperative nurses’ experience of correspondence between duration of anesthesia and surgery. Method: A qualitative interview method with semistructured questions were used to collect data. Participants were chosen by convenience sampling from two hospitals in central Sweden. Eight certified registered nurse anesthetists and eight theatre nurses participated. The interviews were analysed using qualitative content analysis. Result: The content analysis resulted in four categories: Difficulty in predicting the effect of anesthetics on individual patients affects the assessment of time consumption, The importance of communication for the correspondence between anesthesia and surgery time, The importance of teamwork for the correspondence between anesthesia and surgery time, Unforeseen events can prolong duration of anesthesia. Conclusion: This study contributes to understanding the correspondence between duration of anesthesia and surgery from the perspective of the perioperative nurses.