Syfte: Att studera hur tidigare kariesaktiva patienter har ändrat sina vanor med resultatet minskad kariesaktivitet. Frågeställningen var: ”Hur lyckas tidigare kariesaktiva patienter ändra sina vanor?”. Material och metod: Studien genomfördes på Tandvårdshögskolan i Malmö med ett slutgiltigt urval som bestod av sex informanter varav fyra var patienter på Tandvårdshögskolan och två på Folktandvården i Malmö. Inklusionskriterierna var tidigare kariesaktiva med nu avstannad kariessjukdom, fyllda 18 år och som talade flytande svenska. För datainsamlingen genomfördes kvalitativa semistrukturerade intervjuer med efterföljande dataanalys med kvalitativ innehållsanalys.     Resultat: Den ena kategorin som identifierades var: Den varierande drivkraften som omfattade subkategorierna den positiva drivkraften och den negativa drivkraften. Den andra kategorin var: Det externa stödets vara eller icke vara omfattande externt positivt inflytande och en önskan om externt stöd (under sårbara tider).  Slutsats: Informanterna lyckades med en beteendeförändring som initierades av stöd, i form av information, eller drivkrafter, i form av funktion, estetik eller rädsla. När informanterna kände sig lyssnade på, involverade, motiverade och handlingskraftiga kunde de förstå hur de skulle kunna förändras från att vara kariesaktiva till kariesinaktiva. / Aim: To study how previously caries-active patients have changed their habits with the result reduced caries activity. The research question was, "How does previous caries-active patients manage to change their habits?" Material and method: The study was conducted at The Faculty of Odontology at Malmö University with a final sample of six informants, of whom four were patients at the faculty and two at the Public Dental Health Service in Malmö. The inclusion criteria were previously caries-active with now arrested caries disease, 18 years and above and fluent in Swedish. For data collection, qualitative semi-structured interviews were conducted with subsequent data analysis using qualitative content analysis. Results: One category that was identified was: The varied driving force which included the subcategories the positive driving force and the negative driving force. The second category was: The presence or absence of external support including external positive influence and a desire for external support (during vulnerable times). Conclusion: The study showed that the informants managed a behavioral change which was initiated by support, in the form of information, or by driving force, in the form of function, aesthetics or fear. When the informants felt listened to, involved, motivated and driven, they could understand how they could change from being caries-active to caries-inactive.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken globalt och orsakas ofta av ohälsosamma levnadsvanor. Sekundärprevention med fokus på livsstilsförändringar är viktigt för att tidigt upptäcka och förebygga insjuknande och återinsjuknande.  Syfte: Att beskriva patienters upplevelse av att genomföra livsstilsförändringar vid sekundärprevention av hjärt- och kärlsjukdomar. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt genomfördes med induktiv ansats. Artikelsökning gjordes i CINAHL, MEDLINE och PsycINFO. Totalt 14 kvalitetsgranskade artiklar analyserades enligt Fribergs fem-stegsmodell.  Resultat: Huvudkategorierna var “tankar och förutsättningar för livsstilsförändring vid sekundärprevention av hjärt- och kärlsjukdom”, “social och kulturell påverkan på levnadsvanor vid sekundärprevention av hjärt- och kärlsjukdom” och “omvårdnadens roll vid sekundärprevention av hjärt- och kärlsjukdom”. Underkategorierna beskrev sedan olika upplevelser av faktorer som patienter menade påverkade motivation och följsamhet till livsstilsförändringar. Slutsats: Sekundärprevention vid hjärt- och kärlsjukdom behöver anpassas för att utgå ifrån vad som motiverar och hindrar den enskilda patienten till livsstilsförändring. Genom att stärka patientens egenmakt och motivation ökar chanserna till följsamhet samt minskar risk för insjuknande och återinsjuknande. Hälso- och sjukvården behöver skapa bättre rutiner för feedback och uppföljning av patienters livsstilsförändringar. / Title: Lifestyle and cardiovascular disease: A literature review of patients’ experience of lifestyle change.  Background: Cardiovascular disease is the most common cause of death globally. Secondary prevention with a focus on lifestyle changes is important to detect and prevent early onset and re-onset of disease. Aim: To describe patients' experience of implementing lifestyle changes in secondary prevention of cardiovascular disease. Method: A qualitative literature review with inductive approach. A total of 14 articles from CINAHL, MEDLINE and PsycINFO were quality reviewed and analyzed using Friberg's five-step model.  Results: The main categories were “thoughts and prerequisites for lifestyle change in secondary prevention of cardiovascular disease”, “social and cultural impact on lifestyle in secondary prevention of cardiovascular disease” and “the role of nursing in secondary prevention of cardiovascular disease”. The subcategories then described different experiences of factors that patients believed influenced motivation and adherence to lifestyle changes. Conclusion: Secondary prevention in cardiovascular disease should be shaped after what motivates and hinders the individual towards lifestyle change. By strengthening the patient's autonomy and motivation chances for compliance increase, and risk of disease and re-onset of disease decreases. Healthcare needs to create better routines for feedback and follow-up of patients' lifestyle changes.

Syfte och frågeställning: Uppsatsens bakgrund ligger i strävan efter att förstå hur olika typer av fysisk aktivitet kan påverka upplevda motoriska symtom och livskvalité hos personer med PS. Det finns mycket kvantitativ forskning om PS och fysisk aktivitet där fokuset har legat på att undersöka möjliga effekter. Därav vill vi göra en kvalitativ studie där vi vill få en inblick om individernas egna uppfattningar om hur livskvalitén och den motoriska symtomen påverkas.   Genom att genomföra en kvalitativ intervjustudie hoppas vi kunna generera ytterligare forskning och kunskap kring ämnet. Studiens syfte var att undersöka följande frågeställning: ●       Hur har olika typer av fysisk aktivitet påverkat den upplevda livskvalitén och motoriska symptomen hos personer med Parkinson sjukdom?   Metod: För att besvara studiens syfte och frågeställning valdes en kvalitativ intervjumetod. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med hjälp av sex stycken individer med Parkinsons sjukdom som var aktiva i någon typ av fysisk aktivitet. Både män och kvinnor med en medelålder på 58,8 år. Intervjuerna spelades därefter in, transkriberades och sedermera analyserades för att identifiera mönster, mening och teman.   Resultat: Studien undersökte hur fysisk aktivitet påverkar livskvaliteten och motoriska symtom hos personer med Parkinsons sjukdom. Resultaten visade att kontinuerlig träning förbättrade balans, koordination och självförtroende i vardagen. Deltagarna upplevde positiva effekter oavsett vilken typ av aktivitet de deltog i. Detta betonar vikten av rolig, social och anpassad träning för att främja hälsa och välbefinnande hos personer med PS   Slutsats: Tidigare forskning visar att fysisk aktivitet gynnar personer med Parkinsons sjukdom. Vår studie bekräftar detta genom en kvalitativ undersökning och pekar på ett vidare behov av att definiera den optimala träningsdosen för att maximera effekterna på livskvalitet och symtom. Alternativa behandlingsmetoder, som kostförändringar och kognitiv träning, bör också utforskas för att därefter kunna minska medicineringsberoendet.