Bakgrund: En person som befinner sig i ett palliativt skede brukar vilja tillbringa sin sista tid hemma. I en sådan situation behövde den sjuke stöd från någon för att kunna klara sig. Anhörigvårdaren hade en viktig roll för att förverkliga den sjukes önskemål om att vårdas i hemmet och stod inför utmaningar. Syfte: Syftet var att belysa anhörigvårdares upplevelser vid palliativ vård i hemmet. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ metod. Antal inkluderade studier var 14. Studierna hittades genom tre sökvägar i databaserna PubMed och Cinahl. Resultat: Resultatet belyste vikten av information och hur viktigt det var för anhörigvårdare att ha insikt om vad som ska ske. I resultatet beskrevs de skiftande erfarenheter av stöd och hjälp anhörigvårdare upplevde att de fick av vårdpersonal. Innebörden av en begränsad vardag för anhörigvårdare betonades. Palliativ vård i hemmet resulterade i olika känslor, och trots detta ville majoriteten av anhörigvårdarna uppfylla den sjukes önskemål om att dö i hemmet. Anhörigvårdare beskrev hur de gjorde allt i sin makt för att bevara den sjukes autonomi. Diskussion: Det var av betydelse att vårdpersonal involverade anhörigvårdaren i vården av den sjuke. Vårdprogram och tjänster om palliativ vård visade sig vara till hjälp för både sjuksköterskor samt anhörigvårdare. Slutsats: Palliativ vård i hemmet visade sig vara möjlig med rätt stöd till anhörigvårdaren. Dock krävdes mer forskning kring hur det går att tillämpa stöd. / <p>Examinationsdatum: 2020-11-03</p>

Utgångspunkten för denna litteraturstudie är att ventilatorassocierad pneumoni (VAP) går att förebygga. Syftet med detta arbete var att kartlägga olika evidensbaserade munvårdsmetoder som används av intensivvårdssjuksköterskor för att förebygga VAP hos ventilatorbehandlade patienter. Syftet var också att belysa vilka faktorer som påverkar intensivvårdssjuksköterskans utförande av evidensbaserad munvård till ventilatorbehandlade patienter. Studien utfördes som en systematisk litteraturstudie. Till resultatet användes 16 vetenskapliga artiklar. För att kunna bedöma artiklarnas vetenskapliga kvalitet granskades artiklarna utifrån en modifierad granskningsmall. Samtliga artiklar fick höga kvalitetspoäng, vilket innebär hög vetenskaplig relevans. Resultatet av litteraturstudien visar att i flera av de evidensbaserade munvårdsprotokoll som publicerats den senaste tiden finns några återkommande punkter. Dessa punkter är; bedömning av munhålans status, tandborstning med barntandborste, munsköljmedel och att munnen fuktas med ett intervall av två till sex timmar. Flera faktorer påverkar intensivvårdssjuksköterskans utförande av evidensbaserad munvård. Genom att införa ett evidensbaserat munvårdsprotokoll för ventilatorbehandlade intensivvårdspatienter och ge personalen utbildning i munvård kan incidensen av VAP minska. Resultatet visar också att generellt sett är kunskapsnivån låg hos intensivvårdssjuksköterskor gällande förebyggande åtgärder för att förhindra VAP. Om sjuksköterskan anser att hon/han har tid att utföra munvård blir resultatet av högre kvalitet och hon/han upplever också åtgärden som mindre obehaglig. Detta innebär att försök att förbättra omvårdnaden och därmed minska antalet vårdrelaterade infektioner även är en organisatorisk fråga.