<p>Syfte: Att undersöka hur det balanserade styrkortet fungerar som styrinstrument på några kliniker inom sjukvården.</p><p>Metod: Studien tillämpar en kvalitativ undersökningsmetod.</p><p>Teoretiskt perspektiv: Det teoretiska perspektivet utgörs av Kaplan och Nortons grundmodell och Aidemarks modell av det balanserade styrkortet.</p><p>Empiri: Det empiriska materialet består av information som samlats in genom intervjuer med personer i ledande ställning vid ett av sjukhusen inom Region Skåne.</p><p>Slutsatser: Det undersökta sjukhuset valdes på grund av att man där påstod sig ha infört det balanserade styrkortet (BSC) på flera avdelningar. Njurmedicinska enheten valdes efter förfrågan och Ögonmottagen valdes ut av ekonomichefen. Det visade sig emellertid att BSC inte i praktiken har blivit infört på Njurmedicinska enheten eller Ögonmottagningen på det sätt som sjukhusledningen var övertygad om.</p> / <p>Purpose: To examine how the balanced scorecard is used in the control of some hospital units.</p><p>Methodology: This essay uses a qualitative research method.</p><p>Theoretical perspective: The theoretical perspective consists of a model made by Kaplan and Nortons base model of the Balanced Scorecard and Aidemark.</p><p>Empirical foundation: The empirical study consists of information collected from persons in leading position in one of the hospitals in Region Skåne.</p><p>Conclusions: The hospital was chosen because the hospital management claimed that the Balanced Score Card (BSC) was introduced in several of the wards. The kidney medical unit was chosen after inquiry and the eye unit was chosen by the financial director. However, the BSC is not implemented in the kidney medical unit or the eye unit as the hospital management was assured.</p>

Syfte: Att undersöka hur det balanserade styrkortet fungerar som styrinstrument på några kliniker inom sjukvården. Metod: Studien tillämpar en kvalitativ undersökningsmetod. Teoretiskt perspektiv: Det teoretiska perspektivet utgörs av Kaplan och Nortons grundmodell och Aidemarks modell av det balanserade styrkortet. Empiri: Det empiriska materialet består av information som samlats in genom intervjuer med personer i ledande ställning vid ett av sjukhusen inom Region Skåne. Slutsatser: Det undersökta sjukhuset valdes på grund av att man där påstod sig ha infört det balanserade styrkortet (BSC) på flera avdelningar. Njurmedicinska enheten valdes efter förfrågan och Ögonmottagen valdes ut av ekonomichefen. Det visade sig emellertid att BSC inte i praktiken har blivit infört på Njurmedicinska enheten eller Ögonmottagningen på det sätt som sjukhusledningen var övertygad om. / Purpose: To examine how the balanced scorecard is used in the control of some hospital units. Methodology: This essay uses a qualitative research method. Theoretical perspective: The theoretical perspective consists of a model made by Kaplan and Nortons base model of the Balanced Scorecard and Aidemark. Empirical foundation: The empirical study consists of information collected from persons in leading position in one of the hospitals in Region Skåne. Conclusions: The hospital was chosen because the hospital management claimed that the Balanced Score Card (BSC) was introduced in several of the wards. The kidney medical unit was chosen after inquiry and the eye unit was chosen by the financial director. However, the BSC is not implemented in the kidney medical unit or the eye unit as the hospital management was assured.