Bakgrund: Akutmottagningen är en sjukvårdsinstans dit patienter med plötsligt insjuknande eller skada kommer för hjälp. På akutmottagningen arbetar sjuksköterskor vars arbete grundar sig i att ge god omvårdnad utifrån patientbehov samt utför vissa medicinsktekniska åtgärder. Sjuksköterskor ska visa empati och agera ur ett etiskt ändamålsenligt sätt i mötet med patienter. Till trauma räknas när människokroppen utsatts för högenergetiskt våld genom trafikolycka eller penetrerat/icke-penetrerat våld. Schusters avhandling visar hur sjuksköterskors upplevelser av arbetet påverkar privatlivet, hennes profession och hur dessa existentiella rum påverkar varandra. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att arbeta på akutmottagning med patienter som inkom med fysiskt trauma. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på sex kvalitativt inriktade vetenskapliga artiklar. Resultat: Innefattar tre kategorier: (1) upplevelser av svåra och komplexa situationer, (2) upplevelser av vikten av att skapa relationer (3) upplevelser av att arbeta under stress. Resultatet visade hur sjuksköterskor hanterade den emotionella påverkan i mötet med traumapatienter, relationers betydelse på arbetsplatsen och hur osäkerhet yttrade sig i arbetet på akutmottagning. Slutsats: Coping-strategier, kollegialt stöd och stress var de redskap och känslor som sjuksköterskor beskrev var del av hennes arbete med traumapatienter. / Background: The accident and emergency (A&E) department, a health care setting where patients with acute illness or injury arrive for assistance. In the A&E the nursing tasks is based around providing good care in regard to the patients’ needs and perform certain medical technical measures. Nurses should show empathy and act in an ethically appropriate manner when treating patients. Trauma is defined as when the human body is exposed to high-energetic violence suffered from an accident or from penetrating/non-penetrating violence. Schuster's thesis shows how nurses' work experiences affects their private life and their profession. Aim: The aim was to describe nurses' experiences of working in the A&E with patients who arrives with physical trauma. Method: A literature review based on six qualitative scientific articles. Results: Three categories: (1) experiences of difficult and complex situations, (2) the importance of creating relationships and (3) experiences of working under stress. Results showed how nurses dealt with emotions when encountering trauma patients, the importance of relationships in the workplace and how uncertainty reflected in the work at the A&E. Conclusion: Coping strategies, peer support and stress were the functions and emotions nurses described as part of her work with trauma patients.

Bakgrund: Överrapportering vid skiftbyte är en essentiell del av sjuksköterskans kliniska arbete, trots detta råder inte konsensus om vilken rapporteringsmetod som är bästa praxis. I takt med en större personcentrering av vården står patientens rätt till delaktighet och medbestämmande i större fokus, och bedsiderapportering har vuxit fram som ett alternativ till den traditionella rapporten. Syfte: Att belysa hur sjuksköterskor och vuxna patienter i den somatiska slutenvården beskriver sin upplevelse av bedsiderapportering. Metod: Denna litteraturöversikt genomfördes som en förenklad metasyntes där dataanalysen baserades på kvalitativ innehållsanalytisk teknik. Resultat: Tre huvudteman framkom gällande patienters upplevelse av bedsiderapportering: patientmedverkan, bättre vårdupplevelse samt möjliga hinder. Ytterligare tre huvudteman framkom för sjuksköterskors upplevelser: upplevda fördelar, möjliga hinder och förutsättningar för bedsiderapportering. Både patienter och sjuksköterskor beskrev positiva upplevelser av bedsiderapportering med den främsta fördelen att patienten blev mer delaktig i vården. Patienter beskrev en ökad trygghetskänsla och ett tillgodosett informationsbehov. Sjuksköterskor beskrev hur patientsäkerheten förbättrades och prioriteringar underlättades av bedsiderapportering. Oro kring sekretess och känslig information lyftes av både sjuksköterskor och patienter. Slutsats: Bedsiderapportering kan utgöra ett värdefullt verktyg i en mer personcentrerad vård, men att ytterligare kunskap behövs kring hantering av sekretessen. / Background: Shift reporting is an essential part of the nurse’s clinical work, despite this there is no consensus about what constitutes best practice. As personcentredness is becoming more important, more focus is on the patients’ right to participation and shared decision-making, and bedside reporting has become an alternative to the traditional shift report. Aim: To illustrate how nurses and adult inpatients within the somatic care describe their experience of bedside handover. Method: This literature review was conducted through a simplified meta-synthesis approach based on qualitative content analysis as a tool for the analysis of data. Results: Three main themes regarding patients’ experiences of bedside handover emerged: patient participation, improved care experience and possible barriers. Three additional main themes regarding nurses’ experiences emerged: perceived advantages, possible barriers and enabling factors for bedside handover. Both patients and nurses reported positive experiences of bedside handover, with the foremost advantage being the patients’ involvement in their care. Patients described an increased feeling of safety and that their needs of information were met. Nurses described how patient safety was improved and how prioritization was facilitated. Both nurses and patients had concerns about confidentiality and sensitive information. Conclusion: Bedside handover can be used as a valuable tool in the work towards a more person centred care, but there is a need for further knowledge about how confidentiality can be managed.