Bakgrund: Dödshjälp tillämpas aktivt i Nederländerna, Kanada, Spanien, Belgien, Luxemburg, Österrike, Colombia, Schweiz, Victoria (Australien), samt Washington och Oregon (USA). Dödshjälp är i nuläget olagligt i Sverige, trots detta är det en ytterst relevant fråga som lyfts flitigt i dagens samhälle. Sjuksköterskor innehar en central roll både före, under och efter dödshjälpsprocessen, därför vilar ett stort ansvar på sjuksköterskan och dess kompetenser. Patienten vill ha kontroll över beslut gällande livet och döden, något som sjuksköterskan ska främja möjligheten till inom professionen. Att lindra lidande, främja autonomi och bevara värdigheten är enligt ICN:s etiska kod centralt för sjuksköterskor i samband med all vård även under dödshjälpsprocessen. Syfte: Syftet var att sammanställa sjuksköterskors upplevelser i samband med dödshjälp.  Metod: En kvalitativ litteraturöversikt baserad på sju kvalitativa artiklar från Cinahl och PubMed, med ett tidsfönster från 2010 - 2021. Artiklarna sammanställdes och analysen resulterade i tre teman och sju subteman. Resultat: I resultatet framkom olika känslor och problem som sjuksköterskorna upplevt i samband med dödshjälp. Både fysisk och psykisk påverkan framkom, känslor som otillräcklighet, ångest och ensamhet uppstod till följd av en intensiv och komplex dödshjälpsprocess. För att skapa en så god upplevelse som möjligt för sjuksköterskorna och patienterna krävdes en god kommunikation, samt ett väl etablerat tvärprofessionellt samarbete. Det gjordes även klart att dödshjälp fortsatt ansågs vara ett komplext ämne som får sjuksköterskor att reflektera kring moraliska såväl som etiska aspekter. Slutsatser: Sjuksköterskor som medverkat under dödshjälpsprocessen upplevde en ständig närvaro av en inre etisk och moralisk konflikt. Det bidrog till känslor av otillräcklighet och ensamhet. Eftersom sjuksköterskorna vill lindra lidande och uppnå patientens önskan om dödshjälp, uppstod en konflikt av intresse mellan valen. För att underlätta inför framtiden upplevdes ett gott teamarbete och en god kommunikation vara lösningen. Kommunikation och teamarbete visade sig ha en betydande roll både för patienten och sjuksköterskornas välmående under processen. Om sjuksköterskan är medveten om vad som behöver göras för att förbättra upplevelsen kring dödshjälp, kan framtida vård förbättras och en mer hållbar situation uppstår.