Covid-19-pandemin har haft och har en stor inverkan på samhällen över hela världen. Myndigheter har varit tvungna att vidta extraordinära åtgärder för att anpassa samhällslivet till extraordinära tider. När pandemin var ett faktum i Sverige utfördes plötsligt i princip samtliga tolktjänster inom vården på distans. Den här studien grundar sig på en webb-enkät riktad till yrkesverksamma tolkar inom den offentliga sektorn i Sverige. Frågorna rör upplevelser som tolkar haft under denna övergång till distanstolkning, vilka utmaningar de har ställts inför och vilka strategier de tagit till för att fullfölja sina tolkuppdrag inom sjukvården. Resultatet visar att tolkar under Covid-19-pandemin upplever ett förstärkt ansvar för att främja kommunikationen i patientmöte n där svenska inte är gemensamt språk. De är medvetna om att förmågan att genomföra distanstolkning utgör ett viktigt bidrag till att minska pandemins negativa påverkan, såväl för individen (patienten) som för samhället. En slutsats är att många tolkar har lyckats anpassa sig till distanstolkning inom vården oavsett tidigare erfarenhet med distansarbete. Studien pekar också på hur angeläget det är att distanstolkning får ökad uppmärksamhet från myndigheternas sida när det gäller tolkars villkor och arbetsmiljö, inte minst när det gäller kommunikationsutrustning. / The Covid-19 pandemic has had and has a major impact on communities all over the world. The authorities have been forced to take extraordinary measures to adapt society to extraordinary times. When the pandemic was a fact in Sweden, suddenly all interpreting services in healthcare  had to be performed remotely. This study is based on a web survey directed professional interpreters in the public sector in Sweden. The questions concern the interpreters' experiences during this transition toward remote interpreting, what challenges they faced and what strategies they have developed to fulfill their interpreting assignments in healthcare. The result shows, that the interpreters during the Covid-19-pandemic faced an increased responsibility to facilitate the communication in health care meetings where Swedish is not a common language. They are aware that the ability to carry out remote interpretation is an important contribution to reducing the negative impact of the pandemic, both for individuals (patients) and for society. A conclusion is, that many interpreters have succeeded in adapting to remote interpreting in healthcare, regardless of previous experience with work on telephone. The study also points out the importance of paying more attention to remote interpreting from the authorities, when it comes to interpreters' conditions and working environment, not least to communication equipment.

Bakgrund: Tolkar som arbetar med kontakttolkning t.ex. inom sjukvården utsätts ofta för storapåfrestningar (Baistow 2000 redovisad av Valero-Garcés 2005). Att tolka traumatiska berättelser omtortyr kan återuppväcka minnen hos en tolk som själv varit utsatt för detta. (Lor 2012:17-18). Attvidarebefordra negativa besked till en patient kan också vara smärtsamt för tolken (Butow 2012:238).Tolkar får sällan tillräckligt stöd och handledning i sitt arbete (Butow 2012:240) .Metod: Denna studie består av en enkät till 27 tolkar under vidareutbildning. De har svarat på frågorom svåra tolksamtal, vilket stöd de får och vad de anser skulle behövas för att underlätta derasarbetssituation.Resultat: Många av tolkarna påverkas mycket av att behöva ge negativa besked till patienter och av atttolka traumatiska upplevelser. De får sällan stöd i arbetet och de anser att såväl de själva somtolkanvändarna behöver mer utbildning.Slutsats: Tolkarna behöver mer stöd i arbetet men även tolkanvändarna behöver mer utbildning i attanvända tolk. Det behövs både mer omfattande och fördjupade studier för att komma fram till vilkasatsningar som bäst förbättrar tolkarnas situation och tolkningarnas kvalitet. / Background: Community interpreters working in health care often face difficult situations (Baistow2000 described in Valero-Garcés 2005). Interpreters working with refugees often themselves havebeen refugees and when they interpret stories about trauma this might remind them of their own pasttrauma (Lor 2012:17-18). Having to give bad news to a patient can also be painful to the interpreter(Butow 2012:238). In spite of the fact that interpreters have a stressful task, they seldom getappropriate support and guidance in their work (Butow 2012:240).Method: This study is made up of a survey with 27 interpreters undertaking further training. Theyhave been asked questions about to what extent they are exposed to stressful situations, how much thisaffects them and what support they get and what they consider would be needed to improve theirworking conditions.Results: Many interpreters are strongly affected from having to tell the patients bad news and frominterpreting traumatic experiences. The interpreters seldom receive support in their work and theythink they, as well as the health care staff, need more training.Conclusions: Working conditions for the interpreters are demanding and they need more support, butalso the health care staff need more training in how to work with interpreters. There is a need forlarger and deeper studies to decide what has to be done to improve the working conditions for theinterpreters and the quality of the interpretations.