Bakgrund: Trycksår är en lokal skada i huden och kan uppstå när huden utsätts för tryck/friktion under längre tid utan att avlasta den. Äldre patienter löper större risk för att drabbas, bland annat på grund av nedsatt rörelseförmåga eller multisjukdomstillstånd. Trycksår anses vara en vårdskada som sjuksköterskor bör förebygga genom att sätta in lämpliga åtgärder. Syfte: Är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter vid trycksårspreventionsarbete hos äldre på sjukhus och äldreboende. Metod: Systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes med analys av elva vetenskapliga artiklar.  Resultat: Visade på att bristfällig kunskap om trycksårsprevention, begränsad kliniska kompetenser och organisationens förutsättningar, som rutiner och bemanning, upplevs utgöra ett hinder för preventionsarbetet. Däremot finns möjligheter att arbeta preventivt som är att leda och samarbete i vårdteamet och att samarbeta med patient och anhöriga. Detta kan bidra till framgångsrikt trycksårs förebyggande arbete. Slutsats: Trycksår är ett onödigt lidande som kan förebyggas, om sjuksköterskor kan utöka sin kunskap, arbeta evidensbaserat, arbeta på ett effektivt sätt i sitt team, involvera patienter i vården och få stöd av organisationen. Sjuksköterskor har då förutsättningar för att möjliggöra det trycksårs förbyggande arbetet, som i sin tur kan minska patienternas lidande, vårdtyngden och kostnaden för sjukvården.

Bakgrund: Hot och våld inom vården är ett växande problem både globalt och i Sverige. Dessa händelser inträffar särskilt inom akutsjukvården. Sjuksköterskor är en av de yrkesgrupper som mest löper risk att utsättas för hot och våld på grund av deras närhet till patienter och närstående. Inom akutsjukvården finns olika riskfaktorer som kan bidra till hot och våld. Konsekvenserna leder till ökade sjukskrivningar och försämrat välbefinnande samt ökat antal uppsägningar. Det kan påverka verksamhetens kostnader och därmed ökade kostnader för samhället. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att ha blivit utsatt för hot och våld inom akutsjukvård från patienter och närstående. Metod: Litteraturöversikten baserades på sammanställning och tolkning av tio vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och mixad metod där två databaser genomsöktes. Artiklarnas analys gjordes enligt Friberg. Resultat: Litteraturöversiktens resultat sammanställdes i sex centrala teman: Hot och vålds psykiska inverkan, Hot och vålds fysiska inverkan, Hot och vålds sociala inverkan, Hot och vålds inverkan på yrkesutövning, Normalisering av hot och våld och sjuksköterskans upplevelser av brist på stöd. Diskussion: Resultatdiskussionen tar upp hot och vålds negativa konsekvenser såsom psykiska, fysiska och sociala välbefinnande samt förmågan att ge god vård. Sjuksköterskor upplevde att hot och våld var en del av arbetet trots dess negativa inverkan. Det fanns en avsaknad för stöd från verksamhet och ledning vilket resulterade i att hot och våld normaliserades. Utgångspunkt tas framförallt i Joyce Travelbee omvårdnadsteori med fokus på mellanmänskliga relationer. / Background: Threats and violence in health care is a growing problem both globally and in Sweden. These accidents occur especially in emergency care. Nurses are one of the professional groups most at risk of being subjected to threats and violence because of their proximity to patients and families. In emergency care there are various risk factors that may contribute to threats and violence. The consequences lead to increased sick leave and poorer welfare, but also increased number of layoffs. It can affect business costs and increase costs for society. Aim: The aim was to describe nurses’ experiences of having been subjected to threats and violence in emergency care of patients and families. Method: The literature review was based on the compilation and interpretation of the ten scientific articles with both qualitative and mixed method was searched in two databases. Articles analysis was done according to Friberg. Results: The literature review results were compiled in six central theme; Threats and violent mental influence, threats and violent physical influence, threats and violent social influence, threats and violent impact on the profession, Normalization of threats and violence and the nurse's perceptions of lack of support. Discussion:The result discussion addresses how threats and violence’s negative consequences such as mental, physical and social well-being and the ablity to provide good care. Nurses experienced threats and violence as a part of their job, despite the negative impact. They found no support from the company or the management, which resulted in that threats and violence became normalized. Starting points are taken primarily in Joyce Travelbee´s nursing theory with a focus on the concepts of interpersonal relationships.

Bakgrund: Stroke är en sammanfattande benämning på två akuta sjukdomstillstånd: hjärnblödning och hjärninfarkt. Sjukdomen är en folksjukdom och risken att drabbas ökar bland annat med dåliga levnadsvanor och ålder. Vid behandling av stroke är tid en avgörande faktor för att minska konsekvenserna. Att som sjuksköterska ha en god förståelse kring svårigheter som uppstår i samband med stroke är betydelsefullt. Syfte: Att beskriva upplevelser i vardagslivet hos vuxna personer som drabbats av stroke. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats där tretton kvalitativa studier ingår som har analyserats enligt Fribergs analysbeskrivning i fem steg. Resultat: Vid den kvalitativa analysen framkom att det förekommer olika dimensioner av upplevelser: fysiska, psykiska, sociala och existentiella. Dessa dimensioner är tätt sammankopplade och har en påverkan på den drabbade personens vardagsliv. Slutsats: Egenvården och vardagen påverkas dramatiskt när en person drabbas av stroke. Som sjuksköterska är det grundläggande med en holistisk syn på den drabbade personen för att kunna skapa en förståelse kring upplevelser efter stroke samt möjliggöra en god och effektiv vård. / Background: Stroke is a term for two acute states of diseases: cerebral haemorrhage and cerebral infarction. Stroke is a common disease and the risk of having a stroke increases with bad living habits and age. Time is a crucial factor when it comes to the treatment of stroke and to reduce the consequences of stroke. For a nurse it is important to understand difficulties that arise after stroke. Aim: To describe experiences in everyday life of adults affected by stroke. Method: A literature review performed with an inductive approach consisting of thirteen qualitative articles that have been analysed according to Friberg’s analysis description in five steps. Result: The end result showed that experiences exist in different dimensions: physical, mental, social and existential. These dimensions are closely connected and affect everyday life for adults affected by stroke. Conclusion: Everyday life and self-care are dramatically affected when the person is affected by stroke. As a nurse, it is fundamental to have a holistic view of the affected person in order to create an understanding of post-stroke experiences and to enable a good and effective care.