<p>Impulsivitet och upplevd kontroll är båda viktiga konstrukt inom</p><p>psykologi. Sambandet mellan dem har varit oklart delvis pga</p><p>otydlighet och oenighet gällande impulsivitetsbegreppet. På senare tid</p><p>har nya teoretiska modeller av impulsivitet som ett mångfasetterat</p><p>konstrukt utvecklats. Syftet med denna studie var dels att undersöka</p><p>psykometriska egenskaper hos en svensk översättning av UPPSskalan,</p><p>dels att undersöka sambandet mellan upplevd kontroll och</p><p>impulsivitet med hjälp av den nya UPPS-modellen. Datainsamling</p><p>genomfördes med självskattningsskalor. Deltagare var dels studenter</p><p>(n=66) och dels rättpsykiatriska/frivårdsklienter (n=12). Resultaten</p><p>visade ett signifikant, medelstort och delvis komplext samband mellan</p><p>upplevelser av kontroll och impulsiviteter. Gällande UPPS-modellen</p><p>gav resultat från faktoranalysen stöd för den förväntade underliggande</p><p>strukturen. I ljuset av tidigare forskning fanns en delvis överraskande</p><p>skillnad mellan student- och patientgrupper på två av fyra delskalor.</p>

Impulsivitet och upplevd kontroll är båda viktiga konstrukt inom psykologi. Sambandet mellan dem har varit oklart delvis pga otydlighet och oenighet gällande impulsivitetsbegreppet. På senare tid har nya teoretiska modeller av impulsivitet som ett mångfasetterat konstrukt utvecklats. Syftet med denna studie var dels att undersöka psykometriska egenskaper hos en svensk översättning av UPPSskalan, dels att undersöka sambandet mellan upplevd kontroll och impulsivitet med hjälp av den nya UPPS-modellen. Datainsamling genomfördes med självskattningsskalor. Deltagare var dels studenter (n=66) och dels rättpsykiatriska/frivårdsklienter (n=12). Resultaten visade ett signifikant, medelstort och delvis komplext samband mellan upplevelser av kontroll och impulsiviteter. Gällande UPPS-modellen gav resultat från faktoranalysen stöd för den förväntade underliggande strukturen. I ljuset av tidigare forskning fanns en delvis överraskande skillnad mellan student- och patientgrupper på två av fyra delskalor.

Abstract The aim of this study was to examine to what extent documentation of pain assessment with Visual Analogue Scale (VAS) on patients with pain problems was carried out. The study also explored how the documentation followed the existing guidelines of pain. The material was analyzed with descriptive statistics and a qualitative content analysis. The results shows that 43,24 % of total 37 analyzed patient records contained documentation of pain with VAS on the day of hospitalization. All studied journals contained documentation of pain. 37 patient records were followed up during a three day period after pain-consultation at the ward. The results of VAS assessment at the ward day A was 27 %, day B: 24,3 % and day C: 13,5 %. The results of other documented pain problems at the wards were day A: 62,2 %, day B: 56,8 % and day C: 43,2 %. The study shows that there is a shortage in documentation and that the guidelines of the hospital are not followed.

Det ansågs intressant att se om det förelåg någon skillnad vad gällande motivation mellan arbetslösa och de med en tillsvidareanställning, då arbetslöshet bland annat kan påverka en individs motivation, självkänsla och identitet. Studien genomfördes som en enkätundersökning med frågor som avsåg att mäta människors känslighet för belöning och deras känslighet för bestraffning (BIS/BAS-skalan, se Carver &amp; White, 1994). Enkäten delades ut på en arbetsförmedling och en arbetsmarknadsenhet för att nå personer utan arbete. Dessa personer matchades sedan mot individer med en tillsvidareanställning. Resultatet visade på att det fanns en skillnad mellan arbetslösa och de med en tillsvidareanställning gällande känslighet för belönande händelser och positiva reaktioner. Dock fanns ingen skillnad mellan grupperna gällande de andra motivationsfaktorerna som mättes. Dessa faktorer innebar strävan att nå uppsatta mål, önskan om ny belöning och undvikande av bestraffning. / It was considered interesting to see if there were any differences in current motivation between the unemployed and those with permanent employment when science shows that unemployment may affect an individual negatively. The study was conducted as a questionnaire that sought to measure people's sensitivity to reward and sensitivity to punishment (BIS/BAS scale, see Carver &amp; White, 1994). The questionnaire was distributed in Arbetsförmedlingen and Arbetsmarknadsenheten to reach people without work. These individuals were then matched against individuals with a permanent employment. The result showed that there was a difference between the unemployed and those with a permanent employment in sensitivity to rewarding events and positive reactions. However, there were no differences between groups regarding the other motivational factors that were measured. These factors were striving to reach their goals, desire for new rewards and avoidance of punishment.

I föreliggande uppsats jämförs karaktärsdragen i den vetenskapliga bedömningsdiskursen med den politiska och offentliga diskursen utifrån frågorna: vad talas det om och vad talas det inte om när det gäller: elevers prestation och motivation, utvärdering av skolan, tydlighet/ rättvisa, lärande/examination/undervisning samt urval? Frågorna ställs till de lästa texterna inom de valda diskurserna. Läroplansteori har använts som begreppsligt verktyg och till att synliggöra talet om en flergradig betygsskala.   Jämförelsen av karaktärsdragen visar att båda diskurserna talar om en upplevd ökad motivation, prestation, tydlighet och rättvisa. Samtidigt rapporteras i den vetenskapliga bedömningsdiskursen om en ökad stress, svårigheter att språkligt uttrycka kunskapskrav och kriterier för sex betygssteg samt att variera examinationsformerna och samtidigt bedöma enligt en sexgradig skala. Det talas i båda diskurserna om en oro för ytinlärning och en större fokusering på detaljer, även om detta mest syns i den vetenskapliga bedömningsdiskursen. I realiseringen kan dessa svårigheter leda till en konflikt mellan läroplan och kursplan.   Diskursernas karaktärsdrag i förhållande till bakgrund och tidigare forskning visar på att en flergradig skala som F till A, kan vara en konsekvens av en sviktande tilltro till utbildningssystemet och fallande resultat i internationella undersökningar. En eventuell följd av detta är en förskjutning av makten, åt aktörer på formuleringsarenan. Fler steg faller också in i en historisk kontext där flergradiga skalor skiftat mellan få och fler grader.   Eftersom ett politiskt beslut är taget till ett nytt betygssystem, Lgr 11, kan det ses som att den politiska diskursen har makt att formulera det som sedan ska realiseras. Det kan dock inte utesluta att den diskursen inte lyssnat på den vetenskapliga.

Där den subjektiva bedömningen är en förutsättning för prestationsvärdering såsom exempelvis simhopp finns ett behov av en valid och reliabel skattningskala. Syftet med studien var att undersöka värdet av att använda den nivåförankrade kvotskalan Borg CR100skalan® (Borg &amp; Borg, 2001) för bedömning av simhopp. Undersökningen delades upp i två studier. Vid Studie 1 gjordes bedömningarna under SM i Örebro medan Studie 2 gjordes under en domarutbildning i Karlskoga 2012. I Studie 1 deltog sex domare som dömde fyra herrar och sex damer under kvalet, semifinalen och finalen i simhopp. I Studie 2 deltog 16 personer som dömde ett förinspelat material. Resultaten i Studie 1 och Studie 2 visade på signifikanta samband mellan den Traditionella skalan och Borg CR100skalan. Vid jämförelse mellan skattningen med den Traditionella skalan och skattningen med Borg CR100 skalan gick det att utläsa att med den Traditionella skalan hade flera hopp bedömts med samma poäng medan vid Borg CR100 skalan hade poängen fått en noggrannare differentiering mellan hoppen. Anledningen till resultaten kan vara att CR100 skalan är mer fingradig med en bättre diskriminering mellan nivåerna vilket gör det lättare att vara mer flexibel i sin skattning. / Att använda nivåförankrad kvotskalning (Borg CR100 skalan®) för bedömning av elitprestation

Generaliserat ångestsyndrom (GAD) innebär överdriven eller icke befogad oro. För att mäta GAD utvecklades skalan GAD-7, som med sina sju frågor identifierar diagnosen enligt kriterierna från DSM-IV. Borg centiMax-skalan avser att tillföra ett förhållande mellan olika känslouttryck genom att ta fram ett exakt numeriskt värde. Skalan bygger på kvotdata, så upplevelsen av exempelvis GAD kan beskrivas som “dubbelt så stark” som en annan, jämfört med svarsalternativen i en Likertskala. Syftet med denna studie är därför att validera Borg centiMax-skalan (GAD-7-cMax) för mätning av GAD vid validering med GAD-7, samt se hur divergent validitet ser ut i Borg centiMax-skalan genom jämförelse mellan depression och ångest. Datan samlades in via bekvämlighetsurval med hjälp av en digital enkät (N = 107). GAD-7-cMax påvisade även hög intern konsistens när den används för mäta intensiteten av GAD (α = 0,916). Den övergripande korrelationen mellan den ursprungliga skalan GAD-7 och GAD-7-cMax visades vara starkt positiv (r = 0.809). En positiv korrelation återfanns mellan deltagarnas genomsnittliga poäng inom GAD samt depression på Borg centiMax-skalan (r = 0,75). Gränsvärde i resultatet låg på cirka 60 cM baserat utifrån totalpoäng för svår ångest (≥15 av 21) för GAD-7. Sammanfattningsvis visade denna studie avsevärt positiv konvergent validitet. Borg centiMax-skalan fungerar väl för mätning av ångest. Detta resultat indikerar ökad möjlighet till mer noggranna mätningar av ångest i framtiden, genom att patienter kan besvara var exakt deras känsla ligger mellan dessa siffror i Borg centiMax-skalan.

Det är kostsamt för kroppen att enbart försvara sig via det fysiologiska immunförsvaret. Därför har människan även ett försvar som bygger på att beteendet förändras, i förebyggande syfte, för att skydda individen mot smittspridning. Det kallas för beteendeimmunförsvaret och tidigare studier indikerar att det skyddar oss från patogener bland annat med hjälp av luktsinnet och äckelkänslor. Vi har genom att analysera data från en stor enkätstudie undersökt om höga nivåer av äckelkänslighet för kroppslukter (mätt med BODS-skalan) är en prediktor för hur starkt individer reagerar på det nya hotet från covid-19. Två multipla regressionsanalyser visade att en modell som innehöll BODS-skalan och demografiska variabler (kön, ålder, utbildning) var bättre på att predicera reaktioner på covid-19 än en modell som endast innehöll de demografiska variablerna. Vi fann även att kvinnor skattade högre i BODS-poäng och hade starkare reaktioner på covid-19 än män. Inom ramverket för beteendeimmunförsvaret kan dessa resultat tolkas som att äckelkänslighet för kroppslukter är kopplat till starkare reaktioner inför patogener mer generellt.

Abstrakt Bakgrund: Antonovskys sense of coherence (SOC)/känsla av sammanhang (KASAM) är ett globalt använt begrepp. Mätverktyget SOC-skalan som förekommer i minst 15 olika versioner används inom många olika vetenskapliga studier. Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva vilka perspektiv och huvudsakliga resultat som lyfts fram i samtida svensk vetenskaplig forskning kring stress som använder SOC-begreppet och SOC-skalan. Metod: Text- och innehållsanalys av forskningsfokus och perspektiv i de senaste fem årens vetenskapliga studier kring stress och sense of coherence i Sverige. Resultat: SOC-skalan används i studier med olika design inom många olika forskningsområden. Dominerande perspektiv i samtida svensk forskning med SOC-skalan som huvudsakligt eller kompletterande verktyg är det holistiska perspektivet, individperspektivet, genusperspektivet samt föräldraperspektivet. Diskussion: SOC-skalans vetenskapliga användning speglar dagens svenska samhälls- och diskussionsklimat. SOC-skalans validitet och reliabilitet förblir föremål för diskussion, då olika versioner av SOC-skalan ger olika resultat och olika möjligheter till analys. / Abstract Background: Antonovsky’s sense of coherence (SOC) is a globally used concept. The SOC scale tool exists in at least 15 different versions and is used in many different scientific studies. The aim of this literature review is to describe which perspectives and main results are highlighted in contemporary Swedish research concerning stress that uses the SOC concept and the SOC scale. Method: Text and content analysis concerning research focus and perspectives in scientific studies concerning stress and sense of coherence in Sweden in the last five years. Results: The SOC scale is used in studies of different designs within many different fields of research. Dominating perspectives in contemporary Swedish research using the SOC scale as a main or complementary tool are the holistic perspective, the individual perspective, the gender perspective and the parental perspective. Discussion: The scientific use of the SOC scale reflects the social discussion climate in Sweden of today. The validity and reliability of the SOC scale remain subjects of discussion, as different versions of the SOC scale give different results and different analyzing possibilities.

<p>Syftet var att undersöka livsmål hos yngre män och kvinnor (20-30 år) utifrån ett autobiografiskt minnesperspektiv. Mätinstrumentet bestod av en enkät med tio frågor baserade på tidigare forskning. Resultatet visade på få skillnader mellan män och kvinnor gällande mål utifrån ett autobiografiskt perspektiv. Skillnaderna var att kvinnor generade fler mål än män i målkategorierna ekonomi och nära relationer inom tidsperspektivet 1 år framåt i tiden samt i målkategorierna nära relationer och hälsa inom tidsramen 5-10 år framåt i tiden. Inom tidsramen 1 år bakåt genererade kvinnor fler mål än män, i målkategorin socialt liv. Kvinnorna angav återigen fler mål än männen, men i målkategorin hälsa, inom tidsramen 5-10 år bakåt i tiden. Ingen signifikant skillnad fanns mellan könen gällande grad av målinriktning. Respondenternas åsikter (oberoende av kön) angående hur stor kontroll de har över sina mål (1 år framåt respektive 5-10 år framåt) samt hur sannolikt de tror att det är att dessa mål kommer att inträffa, visade på signifikanta skillnader mellan de olika tidsperspektiven samt måltyperna (minst vs. mest sannolikt att de inträffar).</p> / <p>The aim was to investigate the life goals of young men and women (20-30 years) from an autobiographical memory approach. The measuring instrument consisted of a survey of ten questions based on previous research. The results indicated few differences between men’s and women’s goals from an autobiographical perspective. However, women compared to men generated more economy and close relationships related goal in a 1 year forward time perspective, and close relationships and health related goals in a time frame of 5-10 years ahead. In the time frame of 1 year back in time, women generated more social life goals than did men, and in the time frame of 5-10 years back in time women generated more health goals than did men. No significant difference between the sexes was found concerning level of goal-orientation. The views of the respondents (gender-independent) concerning level of goal control (1 year ahead, 5-10 years ahead), and their views of the probability of goal-fulfillment indicated significant differences between the time perspectives and types of goals.</p>