Background  Previous studies show a high level of uncertainty in the mining industry. Stakeholders require transparent sustainability reports from mining companies due to the high risk of accidents. In recent years, several failures causing disastrous consequences have occured in the industry. A clear example of such failure is the Samarco dam collapse in 2015, which is said to be Brazil's worst disaster in the mining industry. Due to companies using sustainability reports as a tool to communicate, there is a need to study how companies in the mining industry communicate negative information when involved in a scandal.  Purpose  The purpose of this study is to examine the strategies companies use in their sustainability reports and press releases in order to recover from a scandal. Furthermore, the study will also analyze how companies maintain their legitimacy when reporting negative information.  Method  The methodological approach for this study consists of a case study. The case study consists of a content analysis and a coding schedule in which the sustainability reports and press releases from BHP Billiton and Vale S.A. will be analyzed. These mining companies were directly involved in the Samarco dam disaster which is the case selected for this study.  Conclusion  Various approaches were identified in the reporting of the scandal that are attributable to different legitimacy strategies. The strategies that companies mainly used in their sustainability reports and press releases were complete measures, incomplete measures and indicating facts.This in order to maintain corporate legitimacy and trust of the stakeholders after a scandal has occurred. / Bakgrund  Tidigare forskning påvisar att det föreligger hög risk och osäkerhet inom gruvindustrin. Den höga risken för olyckor har medfört att intressenterna kräver transparentare hållbarhetsrapporter från gruvbolagen. Under de senaste åren har flera olyckor av allvarlig karaktär förekommit inom denna bransch. Ett tydligt exempel på detta är Samarco-dammkollapsen i 2015 som benämns vara Brasiliens värsta olycka inom gruvbranschen. I och med att företag använder hållbarhetsrapporter som kommunikationsverktyg finns ett behov att undersöka hur gruvbolag kommunicerar negativ information i samband med en skandal.  Syfte  Syftet med denna studie är att undersöka vilka strategier företag använder sig av i sina hållbarhetsrapporter samt pressmeddelanden för att återhämta sig efter en skandal. Vidare kommer studien att analysera vilka tillvägagångssätt företagen använder för att bibehålla sin legitimitet när de rapporterar negativ information.  Metod  Det metodologiska tillvägagångssättet för denna undersökning är en fallstudie. Fallet som valdes ut är Samarco-dammkatastrofen som skedde 2015 i Brasilien. Med hjälp av en innehållsanalys och kodningsschema har BHP Billiton och Vale S.A. som var inblandade i händelsen analyserats. Företagens hållbarhetsrapporter och pressmeddelanden utgör studiens material.  Slutsats  Det identifierades diverse tillvägagångssätt i rapporteringen av skandalen som är hänförligt till olika legitimitetsstrategier. De strategier som företagen använde främst av i sina hållbarhetsrapporter och pressmeddelanden var ofullständiga åtgärder, fullständiga åtgärder och identifikation av fakta. Detta i syfte att upprätthålla företagens legitimitet efter uppstått skandal och behålla tilliten hos intressenterna.

Sammanfattning Titel: Konsumenters Respons på Etiska Skandaler: En Undersökning av Varumärkesbild och Köpavsikt. Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Busara Surapee och William von Sicard Handledare: Katarina Arbin Datum: 2024 – januari Syfte: Syftet med denna studie är att belysa etiska skandalers påverkan på konsumenternas köpavsikt och varumärkesuppfattningar. Metod: I detta arbete har vi tillämpat en deduktiv metod och genomfört en kvantitativ undersökning. Informationen för studien har samlats in genom enkäter distribuerade via olika sociala plattformar. Sammanlagt inkom 102 enkätsvar, vilka kodades och analyserades med stöd av statistikprogrammet SPSS. Resultat och slutsats: I studiens resultat framkommer att allvarlighetsgraden inte hade någon signifikant påverkan vare sig på varumärkesbild eller köpavsikt. Däremot visade studien att varumärkesbild har en påtaglig effekt på köpavsikten. Detta ger insikter om betydelsen av varumärkesbild och dess koppling till konsumentens köpbeslut. Examensarbetets bidrag: Den teoretiska bidraget av studien ligger i att fördjupa förståelsen för hur etiska skandaler påverkar konsumenternas köpavsikt och varumärkesuppfattningar. Resultaten visar att endast varumärkesbilden påverkar köpavsikten, vilket kontrasterar med andra studier. På praktisk nivå ger studien insikter för varumärken om sambandet mellan varumärkesbild och konsumentens köpavsikt efter en etisk skandal. Företag kan dra nytta av att fokusera på att förbättra varumärkesbilden för att minimera påverkan på köpavsikten, oavsett allvarlighetsgrad på etiska skandaler. Förslag till fortsatt forskning: För vidare forskning föreslås att inkludera fler företag inom klädbranschen för en bredare förståelse av variablernas effekt. En jämförelse över olika branscher och kulturer skulle ge insikter om variablernas allmängiltighet. Dessutom kan framtida studier överväga att utvidga studiens modell med andra variabler för att utforska potentiella förändringar i resultaten. Nyckelord: Etiska skandaler, Konsumentbeteende, Varumärkesbild, Köpavsikt, Allvarlighetsgrad på skandalen. / Abstract Title: Consumer Response to Ethical Scandals: An Examination of Brand Image and Purchase Intention. Level: Bachelor's degree thesis in business administration Author: Busara Surapee and William von Sicard Supervisor: Katarina Arbin Date: 2024 – january Aim: The purpose of this study is to highlight the impact of ethical scandals on consumers' purchase intention and brand perceptions. Method: In this work, we have applied a deductive method and carried out a quantitative investigation. The information for the study has been collected through surveys distributed via various social platforms. A total of 102 survey responses were received, which were coded and analyzed with the support of the statistical program SPSS. Results and conclusions: In the results of the study, it appears that the degree of severity had no significant impact on either brand image or purchase intention. However, the study showed that brand image has a tangible effect on purchase intention. This provides insights into the importance of brand image and its connection to consumer purchase decisions. Contribution of the thesis: The theoretical contribution of the study lies in deepening the understanding of how ethical scandals affect consumers' purchase intention and brand perceptions. The results show that only brand image affects purchase intention, which contrasts with other studies. On a practical level, the study provides insights for brands on the relationship between brand image and consumer purchase intention following an ethical scandal. Companies can benefit from focusing on improving brand image to minimize the impact on purchase intent, regardless of the severity of ethical scandals. Suggestions for future research: For further research, it is suggested to include more companies in the clothing industry for a broader understanding of the effect of the variables. A comparison across different industries and cultures would provide insights into the general validity of the variables. Additionally, future studies may consider expanding the study's model with other variables to explore potential changes in the results. Key words: Ethical scandals, Consumer behavior, Brand image, Purchase intention, Severity of the scandal.

Introduktion: Under 2011 till året därpå var två politiker, Carl Bildt (moderat utrikesminister) och Håkan Juholt (Socialdemokraternas partiledare), utsatta för mediedrev: Etiopiensvenskar-na och bostadsaffären. Juholt var som en svamp som sög upp all kritik medan Bildt framstod som teflon i jämförelse. Hur kommer det sig att Bildt klarade sig och fick sitta kvar som mi-nister, medan Juholt avgick? Problem: Vad är det som skiljer Bildt från Juholts retorik under mediedreven 2011 enligt sta-tusläran? Hur ramar journalisterna in debatten för Bildt respektive Juholt? Teori: Med statusläran (stasis theory) kan en sakfråga analyseras retoriskt genom ett av fyra status (”ställning”): fakta, definition, kvalitet eller procedur. Exempelvis, ett dödande kan handla om huruvida det ägt rum (fakta), om det var mord eller självförsvar (definition), om det var rätt (kvalitet) samt om frågan ska avgöras i annat forum (procedur). Fakta och proce-dur är starkast försvar, definition och kvalitet svagast. Metod: Kvalitativ retorisk analys av Bildt och Juholts medieframträdanden i tv och radio, där medierna anklagar och aktörerna försvarar sig i en dialogsituation. Resultat: Bildt använder mer eller mindre uteslutande ett bevisande (fakta) och överförande status (procedur). När ny information är motstridig, hävdar han att den ska beskrivas an-norlunda (definition). Juholt använder huvudsakligen ett kvalitativt status, ofta för att bedyra sin goda karaktär, även när han kunde valt ett mer lämpligt status. Flera fall har också upp-täckts där journalisterna ställt frågor som varit inramade (presupponerad) på ett tveksamt sätt, ofta på ett kvalitativt status. Diskussion: Bildt använder starkare status vilket får till följd att skandalen inte tenderar att utvecklas i lika hög utsträckning då frågor om moral och värderingar utesluts. Juholt har valt det svagaste statuset. Slutsatsen är att man inte ska välja en försvarsstrategi och hålla fast vid den, utan anpassa försvaret varefter som ny information blir tillgänglig och anklagelsernas karaktär förändras. Slutsatsen gäller reaktiv kriskommunikation, inte nödvändigtvis proaktiv. Dessutom föreslås tre nya analyskriterier till statusläran. Studien begränsas huvudsakligen av medievalet (radio och tv) eftersom bara en del av den medierade politiken fångas, liksom ty-pen av kris (etiska normbrott). / Introduction: During 2011, two major Swedish politicians, Carl Bildt (right-wing foreign min-ister) and Håkan Juholt (leader of the Social Democrats), were set under siege during a so called ‘media hunt’: The Ethiopiaswedes and the residence affair. Juholt was like a sponge absorbing every bit of critique, whereas Bildt seemed like Teflon in comparison. How did Bildt manage to remain in power, while Juholt had to resign? Problem: What sets Bildt’s rhetoric apart from Juholt’s rhetoric during the media hunt under 2011 in relation to the stasis theory? How do the journalists frame the media discourse for Bildt and Juholt? Theory: A controversy can be analyzed rhetorically with one of four stases of the stasis theo-ry: fact, definition, quality or procedure. E.g., a killing has either occurred or not (fact), it may be defined as murder or self-defense (definition), there’s a question if it was the right thing to do (quality) and if the controversy should be judged in another forum (procedure). Fact and procedure is the strongest defense, definition and quality is the weakest. Method: Qualitative rhetorical analysis of Bildt’s and Juholt’s media appearances in TV and radio, where the media accuse and the politicians defend themselves in a dialogue situation. Results: Bildt uses more or less exclusively the stases of fact and procedure. When new in-formation is contradictory to fact, he claims that it should be described differently (stasis of definition). Juholt mostly uses a stasis of quality to assert his good moral character, even when he could’ve chosen a more appropriate stasis. A few cases where the journalists’ questions have been framed (presuppositioned) in a questionable manner have also been found, often in a qualitative stasis. Discussion: Bildt uses stronger stasis which prevents the scandal from evolving and therefore excludes questions about morals and values. Juholt uses a weaker stasis. The conclusion is that one shouldn’t select a rhetorical self-defense strategy and stick to it; rather, the defense should adapt to new information as well as changes in the type of accusation. This conclusion holds for reactive crisis communication, not necessarily proactive. Three new analytical criteria for the stasis theory are also offered. The study is primarily limited by the type of crisis (norm transgressions) and the choice of media (radio and TV) because only a part of the mediatized politics is captured.

Influencers har idag ett stort inflytande på konsumenter vilket, till viss del, blivit avgörande för företag. Det förekommer mer frekvent att influencers även skapar egna grundade varumärken. Denna studie har utgått från fyra svenska influencers som har ett eget grundat varumärke. Dessa influencers och deras varumärken är Therése Lindgren (Indy Beauty), Katrin Zytomierska (Clean Eating), Rebecca Stella Dion (Rebecca Stella Beauty) och Alice Stenlöf (A-dsgn). Studien syftar till att undersöka hur en influencers skandal påverkar deras eget grundade varumärke på Instagram. Detta undersöktes med hjälp av två kvantitativa metoder. Den första metoden, digital datainsamling, analyserade antalet gilla-markeringar och antalet kommentarer på varumärkenas Instagram. Studien undersökte sedan individers agerande gentemot influencernas varumärke genom en kvantitativ enkätundersökning. Resultatet som framkom var att medelvärdet för gilla-markeringarna minskade för tre av fyra av varumärken efter skandalen. Medelvärdet för kommentarer minskade för ett av fyra varumärken. Resultatet från enkätundersökningen visade att respondenterna aktivt tog avstånd från att gilla varumärkets inlägg på Instagram efter skandalen. Den främsta anledningen till detta var att de inte ville stötta influencers förens de såg en förändring i influencerns agerande. Respondenterna ville även motta en offentlig ursäkt från influencern innan de var beredda att förlåta influencern. / Today influencers have a great influence on consumers, which to some extent, has become crucial for companies. It is more common for influencers to also create their own established brands. This study has been based on four Swedish influencers that have their own established brand. These influencers and their brands are Therése Lindgren (Indy Beauty), Katrin Zytomierska (Clean Eating), Rebecca Stella Dion (Rebecca Stella Beauty) and Alice Stenlöf (A-dsgn). The study aims to investigate how an influencer's scandal affects their own founded brand on Instagram. This was investigated using two quantitative methods. The first method, cross-sectional study, analyzed the number of likes and the number of comments on the brands Instagram. The study then examined respondents’ actions online towards the influencers brand through a quantitative survey. The result showed that the average number of likes decreased after the scandal for three out of four influencer brands. The average number of comments decreased for one out of four brands. Moreover, the results from the survey revealed that the respondents actively choose not to like posts from influencer brands on Instagram after the scandal. The main reason for this was that the respondents did not want to support influencers until they were convinced the influencers had changed their behaviors and actions. Furthermore, the respondents also wanted to receive a public apology from the influencer before they were prepared to forgive the influencer.