Diss. (sammanfattning) Linköping : Univ., 2004. / Härtill 6 uppsatser.

Beckholmen är en ö vilket gör dess tillgänglighet begränsad. Visserligen kan man nå ön per fot men eftersom att det pågår industriverksamhet på ön är endast en liten del av den tillgänglig för allmänheten. Resten ägs tillträde endast av de som arbetar på ön. Ön är visuell på håll från bl.a. Slussen, hela Södermalms nordöstra strand och Henriksdal vilket gör att den lätt kan hamna i blickfånget om den huserar en större utmärkande byggnad. Mitt projekt är en skulptural varvsbyggnad som syftar till att framhäva Beckholmen och dess renässans som en ö med sjöfartsverksamhet. Ön är efter en tidigare marksanering av farliga kemikalier friskare än vad den varit på många hundra år och tanken är nu att få varvsverksamheten på ön att återigen blomstra. Ön består av så kallad ruderatmark vilket innebär att jordmassor ständigt är i omvälvning på grund av människans hantering. Detta gör floran föränderlig, många frön kan ligga och vila länge i jorden innan de får möjlighet att gro. Min idé är att det nya varvet på Beckholmen spränger upp ur jorden och tränger undan markmassorna. Den centrala skrovhallen kläs helt i kanalplast och de omgivande verkstäderna har ett väldigt dämpat uttryck. Öns och byggnadens placering i stadens historiska säger oss att många är de signaturbyggnader längs vattnet som slåss om uppmärksamhet. I dagsljus vilar skrovhallen mot de mörka sidobyggnaderna och efter mörkrets intrång träder den fram som en solitär i form av en starkt lysande lykta. En byggnad - två uttryck. / Beckholmen is an island which makes its availability is limited. Admittedly, one can reach the island by foot but because of ongoing industrial activity on the island, only a small part of it is publicly available. The rest is accessible only for those who work on the island. The island can be seen from places such as Slussen, the northeast shore of Södermalm and Henriksdal which makes it very visible if it houses a larger building. My project is a sculptural building that aims to highlight Beckholmen and its renaissance as a maritime island. Recently a major decontamination of dangerous chemicals was made. The top layers of soil which have long been exposed to contamination from various industries, was replaced. The island is now healthier than it has been for hundreds of years and the desire now is to make the ship related activities on the island to bloom once again. The island consists of ruderal land which means that masses of soil are frequently being moved by human handeling. This makes the flora inconstant, seeds can rest a long time in the soil before they get the chance to grow. My idea is that the new shipyard at Beckholmen blasts up through the ground. The centrally positioned hull hall is all cladded in polycarbonate plastics and the smaller surrounding workshops have a very subdued expression. The island and the building's location in the historic city center tell us that many of the buildings along the water are fighting for attention. The shipyard should during daylight be perceived as the large industrial building it is, and during the dark hours come forward much more in the form of a glowing lantern; one building, two expressions.