The purpose of this essay is to present research-based literature and in that find basic practics that benefit the process of reading comprehension in the further reading. To get a broader perspective and a practical school related, we also held a small empirical study in the form of interviews with six active teachers. We discussed among other things, what reading means, the use of textbooks, how the reading process is conducted and so on. The results were correlated against the reported literature and the curriculum. It revealed a gap between theory and practice. In the final chapter, we discuss possible causes and possible alternatives, all in order to promote reading comprehension work. Syftet med denna uppsats är att föra fram forskningsbaserad litteratur och i den hitta grundläggande arbetsmetoder som gynnar arbetet med läsförståelse i den fortsatta läsningen. För att få ett bredare perspektiv och en skolpraktisk anknytning genomförde vi också en mindre empirisk studie i form av intervjuer med sex stycken verksamma pedagoger. Vi diskuterade bland annat vad läsförståelse innebär, användandet av läromedel, hur läsförståelsearbetet bedrivs etcetera. Resultaten korrelerades gentemot redogjord litteratur samt läroplanen. Det framkom ett glapp mellan teori och praktik. I det avslutande kapitlet diskuterar vi eventuella orsaker och möjliga alternativ, allt i syfte att främja läsförståelsearbetet.

No description available.

The aim of this study is to investigate work on social and emotional learning in the everyday practice of 221 educators working in preschools and schools. With using a mixed method both quantitative and qualitative information was gathered. In the introduction and background, the state of knowledge is problematized, SEL is defined, previous research reports and the education in SEL is described. The literature review describes SEL in relation to educators, children/pupils and children with special needs. An expansive learning approach permeates the performance analysis. The study's results are largely in line with previous research in the field of SEL and shows correlations between educators and child/pupils social and emotional skills and relational competence. The educators describe that they perceive children's behavior in a different way, had better understanding themselves, gained a common understanding and a common language, and become better at working inclusively and making adjustments based on the children’s/pupils needs. The educators felt that the children/pupils managed routine situations better based on the environment's expectations. The children/pupils were also perceived to have developed a better self-esteem and self-confidence based on the fact that they more often succeeded in interacting with others and that they were seen and confirmed based on their needs. The thesis concludes with suggestions for further research and hopes. / Denna studie syftar till att undersöka hur pedagogerna upplever att en kompetensutveckling i socialt och emotionellt lärande - SEL påverkar deras vardagsnära praktik och barnen/eleverna. 221 pedagoger verksamma inom förskola och skola deltar i studien. Med hjälp av en mixad metod samlades kvantitativ och kvalitativ data in. I inledningen och bakgrunden problematiseras kunskapsläget och SEL definieras. Tidigare forskning redovisas grundligt utifrån socialt och emotionellt lärande i förhållande till hälsofrämjande och förebyggande arbete, pedagoger, barn/elever samt barn i behov av särskilt stöd. Engeströms teori om expansivt lärande tillsammans med tidigare forskning om SEL används i resultatanalysen. Studiens resultat visar på samband mellan pedagogers och barns/elevers sociala och emotionella kompetens och relationella kompetens. Pedagogerna beskriver att de har fått bättre förståelse för barns beteende, fått en samsyn och ett gemensamt språk, och blivit bättre på att arbeta inkluderande och göra anpassningar utifrån barnens/elevernas behov. Pedagogerna redogör för hur barnen/eleverna klarar rutinsituationer bättre utifrån omgivningens förväntningar. Barnen och eleverna upplevs också ha utvecklat en bättre självkänsla och självförtroende utifrån att de oftare lyckades i samspel med andra och att de blev sedda och bekräftade utifrån sina behov. Uppsatsen avslutas med förslag på vidare forskning och förhoppningar.