Bakgrund: Inhämtning av kunskap om och kvantifiering av belastning i ländryggen är en essentiell aspekt för att adressera den belastning och ländryggssmärta som finns bland vårdpersonal som utför fysiskt krävande arbete. Mätningen och utvärderingen av denna belastning utgör en betydande del av det preventiva arbetet för att identifiera riskfaktorer och främja en hälsosam arbetsmiljö.  Syfte: Denna översiktsstudie syftar till att granska den aktuella vetenskapliga litteraturen om kompressions- och skjuvkrafter som påverkar ländryggen hos vårdpersonal under patienthantering. Studien undersöker de vanligaste mätmetoderna för att mäta dessa krafter, den kompressions- och skjuvkraft ländryggen utsätts för hos vårdpersonal under patienthantering, efterlevnaden av riktlinjer för tunga lyft samt effekterna av olika interventioner på uppmätt ländryggsbelastning.  Metod: Denna översiktsstudie har genomförts i enlighet med Statens beredning för medicinsk och social utvärderings (SBU) metodbok. Bedömning av BIAS-risk utfördes med hjälp av SBU;s bedömningsmallar baserade på en modifierad version av QUADAS-2. Vetenskapliga artiklar samlades in via sökningar i PubMed-databasen.  Resultat: Totalt inkluderades 14 studier i denna studie. Dessa studier omfattade sammanlagt 337 deltagare. Alla inkluderade studier utvärderade både kompressionskrafter och skjuvkrafter som utfallsmått och använde reliabla samt validerade mätmetoder som mätinstrument. Resultaten tyder på att belastningen på vårdarnas ländryggar ofta överstiger de rekommenderade nivåerna för kompressions- och skjuvkrafter.  Slutsats: Studien ger signifikant bevisning för en potentiell positiv effekt av olika hjälpmedel på ländryggsbelastning, men det finns även motstridig forskning som pekar på motsatt resultat. Det finns tydliga indikationer på att använda rätt teknik under lyft och att bibehålla en ergonomisk kroppsställning kan bidra till att minska risken för belastningsrelaterade skador och främja hälsa och välbefinnande.

SammanfattningSyfteSyftet med föreliggande studie var att undersöka om olika förbehandlingar av metallens yta påverkar bindningsstyrkan mellan CoCr och porslin.Material och metodSexton metallbasar med totalt 64 porslinscylindrar tillverkades genom gjutning av CoCr och porslinsuppläggning (de olika skikten; bondingagent, opak och dentin). Metallbasarna delades slumpmässigt in i 4 grupper; SB 50 sandblästrade med 50 m Al2O3, SB 250 sandblästrade med 250 m Al2O3, OASB oxiderade med atmosfäriskt tryck och sandblästrade med 250 m Al2O3, samt kontrollgrupp OVSB oxiderade i vakuumtryck och sandblästrade med 250 m Al2O3, samtliga grupper blästrades med 3 bars tryck. Efter glansbränning termocyklades provkropparna i 5000 cykler, förvarades fuktigt i 36o C och testades enligt ISO/TS11405:2016. Resultaten analyserades med one-way ANOVA, Tukey´s test. Signifikansnivån sattes till  = 0,05. Brottytorna analyserades visuellt och fotograferades i mikroskop. ResultatMedelvärdet för samtliga grupper var likvärdiga men med stor skillnad i spridning inom grupperna. Brotten delades in i tre grupper, adhesiv-, kohesiv- och blandfraktur.Slutsats Med reservation för de begränsningar som finns inom föreliggande studie kan följande slutsatser dras:•De olika förbehandlingsmetoderna, oxidering med vakuum eller atmosfäriskt tryck följt av sandblästring eller enbart sandblästring med olika kornstorlekar, ger ingen specifik skillnad vad gäller bindningsstyrkan mellan metall och porslin.•Oxidering med vakuum har ingen negativ inverkan på bindningsstyrkan mellan metall och porslin. De-gasing av metallen kan utföras.•Sandblästring med 50 μm hade större spridning inom gruppen än de övriga tre grupperna. •Studiens nollhypotes kan bekräftas. / Abstract PurposeThe purpose of the present study was to investigate whether various pretreatments affect the bond strength between CoCr and porcelain.Material and method64 porcelain cylinders were manufactured (bonding agent, opaque, dentin) divided on sixteen metal bases. The metal bases were randomly divided into 4 groups; SB 50 sandblasted with 50 m Al2O3, SB 250 sandblasted with 250 m Al2O3, OASB oxidized with atmospheric pressure and then sandblasted with 250 m Al2O3 and control group OVSB oxidized in vacuum and then sandblasted with 250 m Al2O3. All groups were sandblasted with 3 bars pressure. After glazefiring, the specimens were thermocycled 5000 cycles, stored in moist at 36o C and tested according to ISO / TS11405: 2016. The results were analyzed with one-way ANOVA, Tukey's test with significance level  = 0.05. The fracture surfaces were analyzed visually and photographed in microscope.ResultsThe mean values in all groups were equivalent but with large difference in standard deviation within the groups. The fractures were divided into three groups, adhesive-, cohesive and mixed fractures.ConclusionWithin the limitations of the study, the following conclusions can be drawn: •The different pretreatment methods, vacuum or atmospheric pressure, oxidation with or without sandblasting do not affect the bond strength between metal and porcelain.•Oxidation with vacuum does not adversely affect the bonding strength between metal and porcelain. De-gasing of the metal can be performed.•Sandblasting with 50 μm had a greater deviation within the group than the other groups•The study's null-hypothesis can be confirmed

Byggbranschen bidrar till stora utsläpp av växthusgaser, och det är därför viktigt att utforska hållbara material för att minska påverkan. Studien fokuserar på grundfundament för mindre trähus i Sverige, där betong i platta på mark ersätts med korslimmat trä (KLT) för att reducera klimatpåverkan. Eftersom betong har hög tryckhållfasthet gjordes analys av kantbalkens kapacitet. Fyra alternativ på kantbalkar undersöks: KLT/EPS400, KLT/Foamglas, KLT/EPS s100 och EPS400. Studien bedömer även den nuvarande dimensioneringen i hållfasthetsberäkningarna. Testdata för tryckhållfasthet används för att jämföra med förväntade resultat och avgöra om beräkningsmodellen ”2:1 metoden” är tillräcklig.Syftet är att bedöma möjligheterna för användning i två hustyper hos en ledande hustillverkare i Sverige. Miljöpåverkan av alternativen beräknas med IVL Svenska Miljöinstitutets verktyg, BM, där även en betonggrund jämförs. Det utförs även en enklare insikt i skillnader av produktion mellan en klassisk betonggrund och Klaragrunden. Studien visade att 1-plansvillan Lycke kan utföras med KLT och EPS s100, och att 1,5-plansvillan Tyresund kan se möjligheter med KLT och FoamglasT4+. Studien visade också att den bästa genomsnittliga grunden är KLT och EPS s400. Genom att byta ut betongen i en platta på mark med KLT, gör det möjligt att sänka grundens CO2 utsläpp med 65-68%. / The construction industry contributes significantly to greenhouse gas emissions, making it crucial to explore sustainable materials to reduce its impact. This study focuses on foundation systems for small wooden houses in Sweden, where concrete slabs are replaced with cross-laminated timber (CLT) to decrease climate impact. Due to concrete's high compressive strength, an analysis of the edge beam's capacity was done. Four edge beam alternatives are examined: CLT/EPS400, CLT/Foamglas, CLT/EPS s100, and EPS400. The study also evaluates the current dimensioning in strength calculations. Compression strength test data is used to compare with expected results and determine if the calculation model "2:1 method" is sufficient. The aim is to assess the possibilities for use in two house types from a leading house manufacturer in Sweden. The environmental impact of the alternatives is calculated using IVL Swedish Environmental Institute's tool, BM, where a concrete foundation is also compared. There is also a brief insight into the differences in production between a traditional concrete foundation and Klaragrunden. The findings indicated that the single-story villa Lycke can be constructed using CLT and EPS s100, while the 1.5-story villa Tyresund can explore possibilities with CLT and Foamglas T4+. Moreover, the study revealed that the CLT and EPS s400 combination yielded the best average foundation. By replacing the concrete in a ground slab with CLT, it is possible to reduce the CO2 emissions from the foundation by 65-68%.